Form och design

Motion 2001/02:Kr226 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningen på designområdet.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningen på form- och designområdet.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya spelrum för form och design.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om designens betydelse för näringslivet.2

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 5 hänvisat till NU.

Motivering

Historien visar att skönhet är ett fundamentalt mänskligt behov. Skönt är det som uppväcker en känsla av intresselöst välbehag, enligt Kant. Form och design kan sägas vara ett instrument för att förmedla tingens känslor och människans förmåga att formge har varit en förutsättning för överlevnad och för att förbättra tillvaron.

Det yttre sköna förenas med det inre praktiska. En tingest behöver inte vara originell för att betraktas som intressant utan det viktiga är att den får människan att reagera, att känna något. Våra föremål är också symboler för vår kultur. Lokaler, det offentliga rummet, den lilla orten, staden och vårt land gestaltar alla en identitet.

Design, formgivning och konsthantverk är exempel på några av de olika begrepp med delvis skiftande innebörd som används inom form- och designområdet. Samspelet mellan form och funktion är en ganska ny företeelse i vårt land. Med dagens stora utbud av likartade produkter får design och form en ökad betydelse och produktutvecklingen handlar bl.a. om funktion och budskap.

Design är också ett viktigt konkurrensmedel och en duktig industridesigner kan bli det strategiska verktyg som gör att det lilla företaget lyckas på marknaden. Intresset för svensk arkitektur, form och design bara ökar och hör till våra nya utmaningar i en allt mer globaliserad värld.

Forskningen kring designområdet behöver ges bättre möjligheter. Konsthantverkets, formgivningens och industridesignens historia, liksom den samtida designen behöver både dokumenteras och analyseras. Design är i lika hög grad en kultur- och näringspolitisk fråga som en utbildningsfråga, därför är samspelet mellan olika aktörer, formgivare, utbildningsanstalter, företag, privata och offentliga beställare, brukare m.fl. viktig.

Det pågår ett reformarbete av utbildningarna inom arkitektur- och design­utbildningen efter att Högskoleverket identifierat de olika skolornas svaga sidor. Det är bra och välbehövligt bl.a. för att ge våra studenter ökad konkurrenskraft. Det behövs också vidareutbildningar för att öka kunskapen om nya material, miljöanpassade färger och lim eller andra miljökänsliga produkter, för aktiva inom våra olika hantverksyrken och även för att öka kompetensen för andra yrkesgrupper.

Samarbetet mellan olika utbildningar skall utvecklas så att studenterna får kunskap inom fler områden. Bra exempel på ”blandade” utbildningar finns bl.a. på KTH och Högskolan i Gävle. Det är betydelsefullt att företagen öppnar för praktikmöjligheter under utbildningen.

Företag skall ges möjlighet att söka pengar ur en fond, både i form av lån och bidrag. För att utnyttja våra offentliga resurser på ett bättre sätt är det angeläget att samla dem på färre aktörer. I dag är det ett lapptäcke som är svårt att överblicka. Offentliga medel bör i första hand gå till utbildning, utveckling och forskning.

För att ytterligare förbättra opinionen för form och design behövs olika spelrum, där företag och industridesign, konsthantverk och formgivare, arkitektur och brukare kan mötas och inspireras, dels för att vidga kunskaperna kring form och hantverk, dels för att öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget att inte låsa fast ansvaret på en institution utan i stället ta till vara den kompetens som redan i dag finns på flera håll i landet. Röhsska museet i Göteborg kan t.ex. få ansvaret för ett område, Nationalmuseum och Stiftelsen Svensk Form för andra. Däremot är det grundläggande att man skapar en arena, fristående från staten, där ansvaret för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats i världen, teorier om form och design, utveckling och forskning samlas. Svensk Form, Svenska Slöjdföreningen och Svenska institutet bör slås samman och tillsammans med företagare och yrkesfolk bilda denna arena.

Begreppet design blir ofta synonymt med något som är snyggt eller med statusprylar. Vad god form och design bl.a. handlar om, är att ge de saker som vi omger oss med bättre funktion och göra dem lättare att handskas med. Design handlar om kommunikation, ett sätt att få produkten att tala till mig som användare. Men det handlar inte om maskinvaror utan om varor för människor, produkter som är anpassade till brukaren. Många handikappanpassningar i våra hem är både klumpiga och fula.

Under Paralympics i Sydney visades svenska produkter upp under namnet ”Every body”. Bra produkter med god design, ett arbete som bör och kan utvecklas ännu mer. Det är en utmaning och ett viktigt konkurrensmedel för enskilda företagare att kunna utveckla och anpassa sina produkter till slutanvändaren. Designen måste i ännu högre grad bli näringslivsorienterad. Svensk formgivning och design uppmärksammas allt mer utomlands, men det finns ännu många kanaler som är outnyttjade. Exportrådet har en viktig roll i sammanhanget, och den bör ses över och ges större utrymme. Svensk form kan och måste bli ännu större i världen.

Att forma de ting som människan behöver för sin överlevnad har följt genom mänsklighetens historia. Det är ett mänskligt behov. Övergången från kringströvande samlare till bofast odlare påverkade människan då bl.a. vårt behov av redskap ökade. Vårt hantverksarv är en viktig beståndsdel i vår kulturella identitet och vårt land kan ges ytterligare internationell respekt om också hantverk och design ges ökad betydelse. Därför är det betydelsefullt att också höja statusen för svensk slöjd. Det handlar till yttermera visso om mer än en kulturyttring, det handlar inte minst om ekonomiska värden.

Stockholm den 22 november 2001

Elisabeth Fleetwood (m)

Lennart Fridén (m)

Jan Backman (m)

Roy Hansson (m)

Anne-Katrine Dunker (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Hjertén (m)

Birgitta Wistrand (m)

Kent Olsson (m)


Yrkanden (5)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningen på designområdet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningen på form- och designområdet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya spelrum för form och design.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om designens betydelse för näringslivet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.