Förbudet att gå mot rött ljus

Motion 1985/86:t385 Gunilla André och Rosa Östh (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:T385

Gunilla André och Rosa Östh (c)
Förbudet att gå mot rött ljus

Lagar måste vara förankrade i människors rättsmedvetande. De skall kännas
angelägna och meningsfulla. I annat fall uppluckras så småningom efterlevnaden.
Detta har i större omfattning skett då det gäller förbudet att gå mot
röd trafiksignal - att gå mot röd gubbe. Det känns inte meningsfullt att stå
och vänta vid övergångsställe på klarsignal då inget fordon finns inom
synhåll. Därför överträder allt fler människor lagen trots att de flesta är
medvetna om att de begår en kriminell handling.

I vägtrafikkungörelsens 7 § heter det bl. a.: ”Vägtrafikant skall följa
anvisning för trafik som meddelas genom märke, vägmarkering eller
trafiksignal.” Under ansvarsbestämmelser står det i 164 §: ”Till böter, högst
1 000 kr., döms den som bryter mot 7 §”.

Självfallet är det viktigt att vi har regler som skyddar de svaga i trafiken och
som alla trafikanter följer. Dock bör enligt vår mening trafiksignal vid
övergångsställe för gående ses som en rekommendation i stället för en
straffsanktionerad regel.

Grundregeln i 5 § bör vara tillräcklig. I denna stadgas: ”Vägtrafikant skall
iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommmande av trafikolycka
betingas av omständigheterna. Han skall uppträda så att han inte nödvändigtvis
hindrar eller stör trafiken.”

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sådan
ändring i vägtrafikkungörelsen att trafiksignal vid övergångsställe för
gående (s. k. röd gubbe) inte skall vara en straffsanktionerad regel.

Stockholm den 27 januari 1986

Gunilla André (c)

Rosa Östh (c)