Förbättrad barnomsorg

Motion 1984/85:2465 Margaretha af Ugglas m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2465

Margaretha af Ugglas m.fl.
Förbättrad barnomsorg

Ingenting kan ersätta familjen som en trygg uppväxtmiljö för barnen.
Barnens trygghet har dock alltför ofta åsidosatts för andra intressen. Dagens
småbarnsföräldrar lever ofta under starkt pressade förhållanden. Ett stort
problem är hur de skall kunna förena sin strävan att ge barnen bästa möjliga
uppväxtförhållanden med bibehållen ekonomisk trygghet och självständighet
för familjen.

Det kan konstateras att hushållens levnadsstandard snabbt har försämrats.
De som drabbats hårdast är barnfamiljerna. Situationen kännetecknas dels
av ett högt skattetryck som skapar ett stort beroende av bidrag för
försörjningen, dels av att fler och fler - på grund av kraftiga marginaleffekter
-inte kan påverka sin levnadsstandard genom eget arbete. Den ekonomiska
handlingsfriheten begränsas. Vi kallar detta den nya fattigdomen.

Barnomsorgen utanför hemmet skall ses som ett komplement till familjens
omsorg. Det är därför viktigt att den inte är ensidigt styrd utan ger möjlighet
åt föräldrar och barn att själva välja den omsorgsform som passar dem bäst.

I dag har statsbidragen en styrande funktion som försvårar och förhindrar
tillskapandet av enskilda barnomsorgsalternativ. Det föreligger i dag inga
möjligheter för olika huvudmän och verksamheter att arbeta på samma
villkor inom barnomsorgen. Det kan dessutom tilläggas att statsbidragen är
utformade så att heltidsomsorg gynnas på deltidsomsorgens bekostnad.
Enligt vår uppfattning måste de nuvarande statsbidragsreglerna ändras.
Dagens statsbidrag leder till en ensidig styrning mot kommunalt driven
barnomsorg på heltid.

Samma statsbidragsbelopp bör utgå till varje barn som åtnjuter någon
form av omsorg utom hemmet. Detta kommer att öka valfriheten mellan
olika omsorgsformer för småbarnsfamiljerna. I Stockholms stad med en
mycket stor del av barnen i någon form av barnomsorg utom hemmet bör
möjligheterna till alternativa omsorgsformer bli större. Moderata samlingspartiet
vill satsa mera på alternativa omsorgsformer och enskilda daghem,
mindre på den ensidiga utbyggnaden av de kommunala daghemmen.

Valfrihet är viktigt. Inte minst gäller detta i frågor som handlar om vård
eller omsorg av skilda slag. Barnomsorgen är absolut inte något undantag.
Barn har olika behov. Den barnomsorg som i dag erbjuds passar inte alla
barn. Önskemål från etniska och religiösa minoriteter, från föräldrar om
särskilda pedagogiska former etc. kan inte tillgodoses inom den kommunalt
drivna barnomsorgen. Dessa grundläggande fakta bör ligga till grund för
planeringen och utbyggnaden av samhällets insatser på barnomsorgsområ

Mot. 1984/85:2465

9

det. Det borde vara en självklarhet att föräldrar och barn skall kunna välja
den omsorgsform som passar dem bäst. Detta bör även innefatta valfrihet
mellan kommunalt eller enskilt drivet daghem/fritidshem.

Familjens valfrihet när det gäller barnomsorg är i dag begränsad. Stora
resurser saknas på den kommunalt drivna barnomsorgen vid framför allt
daghem. Allt mindre resurser blir över till alternativa former. Alternativen
består i dag främst av deltidsförskolor (lekskolor) som långsamt håller på att
försvinna, trefamiljssystem och familjedaghem. Några ansträngningar att
bygga ut verksamheten med trefamiljssystem har dock aldrig gjorts trots att
den är uppskattad av föräldrar och barn. Även när det gäller familjedaghemmen
är intresset för utbyggnaden liten.

Exemplet Stockholm

Stockholm har ca 651 000 invånare. Antalet barnfamiljer är ca 64 000.
Detta innebär att ca 14 % av hushållen i Stockholm är barnfamiljer. Antalet
barn mellan 0 och 12 år uppgår till ca 74 000, varav ca 42 000 är förskolebarn i
åldern 0-6 år och ca 32 000 är skolbarn i åldern 7-12 år.

Den kommunala barnomsorgen har byggts ut kraftigt. I jämförelse med
andra kommuner ligger Stockholm mycket väl till. Barnomsorgen i staden
utgörs av förskola i form av daghem och deltidsförskolor, fritidshem för
skolbarn samt familjedaghem och trefamiljssystem. Därtill kommer barnvårdarverksamhet
vari bl. a. ingår hjälp med avlösare för familjer med
handikappade barn. Under sommaren ordnas dessutom heldygnsomsorg i
feriehem och på sommargårdar, främst för barn i skolåldern. Sammanlagt
uppgår antalet platser inom barnomsorgen till ca 48 500. Antalet inskrivna
barn i daghem, fritidshem och familjedaghem är i procent av det totala
antalet barn mellan 0 och 6 år 64,6% och mellan 7 och 12 år 45,9%.
Beläggningen vid daghemmen i Stockholm varierar mellan de olika distrikten
och även inom distrikten, mellan ca 90 och 100%. Närvarostatistiken
visar dock - helt naturligt - på lägre siffror. Beträffande fritidshemmen är
beläggningen lägre.

Av den kommunala barnomsorgen utgörs ca 78 % av plats i daghem och
fritidshem och ca 22 % av plats i familjedaghem, trefamiljssystem samt
deltidsförskolor.

Kostnaderna inom den kommunala barnomsorgen

Kostnaderna för olika barnomsorgsformer är följande: (enligt budget för
1984 för Stockholms stad)

(Nettokostnaden är bruttokostnaden minus statsbidrag och barnomsorgstaxan)

Mot. 1984/85:2465

10

Daghem

Bruttokostnad per plats 54 846

Nettokostnad per plats 23 764

Deltidsförskolor

Bruttokostnad per plats
Nettokostnad per plats

Fritidshem

Bruttokostnad per plats
Nettokostnad per plats

Familjedaghem inkl. trefamiljssystem, förskolebarn

Bruttokostnad per inskrivet barn
Nettokostnad per inskrivet barn

Familjedaghem inkl. trefamiljssystem, skolbarn

Bruttokostnad per inskrivet barn 21 598

Nettokostnad per inskrivet barn 9 606

Statsbidragen inom barnomsorgen kan kort sammanfattas enligt följande.

Daghem i kommunal regi Fritidshem i kommunal regi

22 000 kr. per barn heltid 7 000 kr. per barn

11 000 kr. per barn deltid

30 000 kr. per årsanställd 30 000 kr. per årsanställd

6 000 kr. för vart tionde barn (för att klara ökade kostnader för barn med
särskilda behov)

Familjedaghem

15 000 kr. per barn, heltid

7 500 kr. per barn, deltid

Statsbidragsreglerna innebär att statsbidraget till daghem blir ungefär
dubbelt så stort i kronor räknat som bidraget till familjedaghemmen - en klar
styrning mot omsorg på institution. För att få fullt statsbidrag krävs en
närvarotid av mer än sju timmar per dag mot tidigare fem timmar per dag.

För alternativa barnomsorgsformer. Obs. upptagna i den kommunala
barnomsorgsplanen

22 000 kr. per plats
11 000 kr. per plats halvtid
30 000 kr. per avdelning

30 708
12 089

30 034
17 056

14 146
13 571

Mot. 1984/85:2465

11

Det kommunala bidraget för barnomsorgsplatser i alternativa former
upptagna i den kommunala barnomsorgsplanen uppgår till ca 500 kr. per
plats.

Den kommunala daghemstaxan täcker ungefär 8% av vad en plats
egentligen kostar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att samhället subventionerar en
daghemsplats i Stockholm med ca 50 000 kr. En familj som har två barn på
daghem tar emot en skattefri subvention på närmare 100 000 kr. per år. Vi
konstaterar att stödet till småbarnsfamiljerna är godtyckligt eftersom det
endast tillfaller de familjer som vill eller kan utnyttja den kommunala
barnomsorgen. De familjer som inte får daghemsplats eller plats i familjedaghem/trefamiljssystem
förlorar inte bara subventionen utan måste även på
egen bekostnad - själva lösa sin barnomsorg. Detta kan exempelvis ske
genom att någon av föräldrarna är hemma, släktingar ställer upp eller genom
privat ”barnflicka”. Effekten av dagens barnomsorgsstöd är att hushållen
styrs mot barntillsyn utanför hemmet, i framför allt kommunal regi.

Det finns i dag familjer med förskolebarn, där en förälder vårdar
barnet/barnen i hemmet, som för sitt uppehälle måste få socialbidrag. Det är
orimligt med ett skattesystem som får sådana konsekvenser. En familj måste
kunna leva på en inkomst.

Dagens system är orättvist. Det minskar valfriheten för föräldrarna. Det
krävs exempelvis i dag en årsinkomst på minst 150 000 kr. för att kunna
försörja en hemmavarande förälder och två barn. Vi måste få ett system som
innebär att subventionen frikopplas från omsorgsform och prissättning.
Elushållen får själva välja den barnomsorg som ger dem själva den största
tillfredsställelsen. Härigenom uppstår en välfärdsvinst utan merkostnad.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till nya
statsbidragsregler för barnomsorgen i enlighet med i motionen
anförda krav.

Stockholm den 23 januari 1985
MARGARETHA AF UGGLAS (m)

ELISABETH FLEETWOOD (m) FILIP FRIDOLFSSON (m)

LENNART BLOM (m) GÖRAN ERICSSON (m)

BARBRO NILSSON (m)
i Visby