Förändrad prioritering av mål 3 inom EU:s strukturfonder

Motion 2000/01:A206 av Sofia Jonsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att prioritera mindre företag i de nationella
arbetsmarknadspolitiska målen och utvecklingsstrategierna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pengar öronmärks för enmansföretagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbetalningen bör ske enligt ett system som anpassas till
dessa företags förutsättningar.

Företagande och kompetensutveckling

Näringspolitiken måste inriktas på att skapa bättre förutsättningar för fler
företag och för fler företag att växa. Det är viktigt med ett väl utvecklat
företagsklimat samt ett småskaligt och differentierat näringsliv.

Utbildning, kompetensutveckling och tillväxt är alla intimt förknippade.
Det moderna arbetslivet och företagandet ställer krav på återkommande
utbildning och kompetenslyft. Behovet av kompetensutveckling är stort inom
de små- och medelstora företagen. Samtidigt är förutsättningarna för
kompetensutvecklingen ofta sämre inom dessa företag än inom de större
företagen. Orsaken finns både i bristande ekonomiska resurser och mindre
flexibilitet att integrera insatser för kompetensutveckling i sin verksamhet
jämfört med de större företagen.

Nödvändiga åtgärder

Det samlade programdokumentet (SPD) anger genom sina mål och
riktlinjer vad som är möjligt till mål 3-bidrag. SPD grundas i sin tur på de
nationella arbetsmarknadspolitiska målen och utvecklingsstrategierna.
Det bör vara naturligt att i de nationella målen även inbegripa de små
företagen. Ett av de nationella arbetsmarknadspolitiska målen bör således
vara att prioritera de mindre företagen. Detta kommer att innebära att
åtgärderna inom mål 3 kommer att fokuseras på de allra minsta företagen.

Det är viktigt att stimulera även de allra minsta företagen att utveckla sin
kompetens. Skall detta vara möjligt krävs det mera aktiva insatser och en
tydligare prioritering. De mindre företagen bör därför på ett helt annat sätt
återspeglas i de nationella arbetsmarknadspolitiska målen och därmed
åtgärderna inom mål 3. Därför bör medel öronmärkas för enmansföretagen
och utbetalas enligt ett system som anpassas till dessa företags
förutsättningar.

Stockholm den 26 september 2000

Sofia Jonsson (c)