Folkhögskolan i framtiden

Motion 1988/89:Ub232 av Anders Svärd (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub232

av Anders Svärd (c)
Folkhögskolan i framtiden

Folkhögskolan en resurs för framtiden
Bakgrund

Först en kort beskrivning av förändringar inom utbildningsväsendet som
har betydelse för folkhögskolans framtida roll och uppgifter:

Grundskolan plus en utbyggd gymnasieskola innebär att nästan alla
ungdomar kommer att tillbringa 12 sammanhängande år i skolan;

Komvux, Grundvux, AMU har byggts upp och ger idag, tillsammans
med fristående kurser vid högskolan, studiemöjligheter åt sammanlagt
ca 7 procent av den vuxna befolkningen;

Vuxna invandrare har tillgång till språkträning och svenskundervisning
via Grundvux och Grund-Sfi;

Personalutbildningen har expanderat kraftigt och når idag ca 28 procent
av den vuxna befolkningen. Samma siffra gäller för studiecirkeln.
År 2010 kommer nästan hälften av den vuxna befolkningen att ha minst

tre års gymnasial utbildning. Men även om människors möjligheter att
förändra sin utbildningsnivå kraftigt ökar så kommer det också i framtiden
att finnas kvar utbildningsklyftor, räknat i utbildningsår.

Dessa fakta innebär självklart att folkhögskolans roll och uppgifter i
vissa avseenden förändras. Den unika uppgift folkhögskolan alltid har haft
förändras dock inte. I SÖ:s debattbok, Det stora kunskapslyftet, Svensk
vuxenutbildning inför 2010 lyfter författarna också fram andra perspektiv
på utbildning:

Viktigare än formella utbildningsår blir ändå vilka faktiska kunskaper,
färdigheter, begreppsmodeller och förhållningssätt som människan skaffat
sig och som hon kan använda sig av i arbetsliv och fritid.

Här pekar författarna på framtida kunskapsklyftor i stället för utbildningsklyftor.
Argumenten är:

För det första utgör antalet utbildningsår i och för sig ingen garanti för att
individen utvecklat sin medborgerliga skolning, vidgat sina kulturperspektiv
eller fördjupat sin naturvetenskapliga insikt. För det andra har den
kunskap som vid en viss tidpunkt är giltig för ett givet område begränsad
varaktighet.

För det tredje har forskningen på ett övertygande sätt visat att de
kunskaper man förvärvar i skolan har en tendens att tunnas ut eller
glömmas bort, om man inte får tillfälle att reflektera över dem senare i

livet. För det fjärde har grundskolan inte lyckats att ge alla elever sorn Mot. 11
lämnar den de baskunskaper som läroplanen syftar till. Slutligen beaktar Ub232
en fixering vid enbart antalet utbildningsår inte den kunskap som många
vuxna tillägnar sig i yrke och vardag eller i en egen utbildningsgång vid
sidan av det formella utbildningsväsendet.

Sådana yrkes- och livserfarenheter utgör komplement till kunskap
förvärvad i formell utbildning.

Vilken roll kan då folkhögskolan spela i framtiden?

Idag finns det 127 folkhögskolor varav 76 är rörelsefolkhögskolor och
övriga huvudsakligen knutna till landstingen.

Ur många olika aspekter kan folkhögskolan komma att spela en om
möjligt ännu viktigare roll än hittills, sett både ur individens, rörelsens och
ur samhällets perspektiv. Det talas i den tidigare citerade boken om
vuxenutbildning som förändringskraft. Här följer en rad exempel på folkhögskolans
speciella förutsättningar för att fungera just som en sådan
förändringskraft:

Ur individens perspektiv

Även om man tillbringat 11-12 år i skolan är det inte säkert att man
skaffat sig vare sig baskunskaper, kommunikationsfärdigheter eller orienteringsförmåga
i samhället (allmänmedborgerlig bildning). Det många har
med sig från sin långa skoltid är i stället känslan av misslyckande, av att
inte passa in, av att inte kunna prestera vad som förväntas av en.

Genom att folkhögskolan arbetar på ett så annorlunda sätt kan ens
erfarenheter där vändas till något positivt, bli ens styrka. Folkhögskolan
ger nya möjligheter att skaffa sig de baskunskaper och de kommunikationsfardigheter
man behöver och till att pröva på olika områden som kan
motivera till yrkesval för framtiden.

Som all annan folkbildning är all tidigare yrkes-, studie- och livserfarenhet
en resurs att ta till vara när man studerar vid en folkhögskola.

För invandrare

Grundvux och Grund-Sfi behövs men ger många invandrare inte tillräcklig
grund vare sig för fortsatta studier eller för att man ska kunna fungera i
det svenska samhället. Behövs: allmän orientering i det svenska samhället;
mötesplatser för invandrare och svenskar; arbetsformer som ser till hela
människan och som blandar teoretiska studier och praktiskt vardagsliv.
Folkhögskolan kan på ett unikt sätt komplettera den invandrarundervisning
kommunen erbjuder.

Det förutsätter gemensamma diskussioner om vad de olika utbildningsformerna
kan erbjuda. Detta har med framgång prövats t. ex. i Sigtuna
mellan ansvariga för invandrarundervisningen inom Sigtuna kommun och
Sigtuna Folkhögskola.

Bidrar till internationalisering

Flera folkhögskolor erbjuder unika möjligheter att studera förhållanden i
andra länder. Det kan ske bl. a. genom utnyttjandet av de kontaktnät som
många av de egna organisationerna eller folkrörelserna har. Kamratprojektet
vid Sigtuna Folkhögskola kan fungera som exempel. Dels byggs
projektet på hemmaplan upp tillsammans med Svenska kyrkans ungdomsrörelser,
missions- och hjälporganisationer, studieförbund. Dels möjliggörs
studier på plats, t. ex. i Södra Afrika, genom ett samarbete med de
nationella kyrkorna och ungdomsrörelserna.

Ett annat konkret bidrag till internationalisering ger de rika möjligheterna
att i folkhögskolan och dess intemat möta och lära sig leva tillsammans
med människor från andra kulturer (invandrare, flyktingar, stipendiater).

Många folkhögskolor kan dessutom genom sina speciella språkkurser ge
ökade språkkunskaper till dem som av olika anledningar inte haft möjligheten
att skaffa sig detta tidigare.

Ger redskap för att uttrycka sig och för delaktighet en förutsättning för
demokratin

Detta sker genom de arbetsformer som finns på en folkhögskola, där
elevernas medverkan i diskussioner och beslut i högsta grad förutsätts.

Folkhögskolestudier innebär medansvar vid planering och uppläggning
av studierna, ansvar för gemensamma aktiviteter inom och utanför skoltid,
praktiskt arbete. På olika sätt ger folkhögskolelivet träning både i
kollektivets villkor och i de demokratiska spelreglerna.

Inom många kurser t. ex. inom mediaområdet är tyngdpunkten lagd så
att eleverna ska få bättre redskap och ökad självkänsla just för att uttrycka
sina åsikter, att kommunicera, att göra sin röst hörd.

Är en mötesplats

Inom ingen annan utbildningsform möts människor av så olika skäl som
på en väl fungerande folkhögskola. Dels därför att kursutbudet vänder sig
till så olika målgrupper. Dels därför att rörelseanknytningen och skolans
profil betyder så olika saker för människor som kommer dit. Man kan söka
sig till en viss skola för att den erbjuder en speciell kurs, för att den har en
speciell rörelseprägel eller profil, för att den råkar vara geografiskt mest
tillgänglig.

Folkhögskolan som mötesplats har ett särskilt värde i ett utbildningssystem,
som i övrigt är så starkt specialiserat.

Makten över kunskapen

I den tidigare citerade boken Det stora kunskapslyftet diskuterades
makten över kunskapen. Vilka har den makten idag? Vilka är uteslutna
från den? Vilka kommer att ha den i framtiden och vilka kommer att vara
maktlösa därför att de saknar kunskap, redskap, orienteringsförmåga?

Mot. 1988/89

Ub232

12

När de första folkhögskolorna startade i Sverige för över 100 år sedan
var det bl. a. för att fler människor skulle få del av den makt och den
förändringskraft som kunskap kan ge.

Inför framtiden måste samhället vårda sig och satsa på de annorlunda
former för att erövra kunskap som folkhögskolan erbjuder genom sitt
helhetsperspektiv, sitt erfarenhetsorienterade arbetssätt, flexibiliteten i
kurs- och arbetsformer, experimentmöjligheterna samt, inte minst, när det
gäller rörelsefolkhögskolorna, genom en tydlig ideologisk förankring.

Ur "rörelsens" perspektiv

För de rörelser som är huvudmän för folkhögskolor innebär detta engagemang
en självklar nyttoaspekt: vid folkhögskolorna bedrivs viss yrkesutbildning,
fortbildning, utbildning inom för rörelsen angelägna områden
som media, informationsutbildning. Allt detta i form av kurser med varierad
längd och på olika nivåer.

Beträffande behovet av profilering så innebär folkhögskolan för rörelsen
en plats där man får möjlighet att pröva och utveckla sin ideologi i
arbetsformer som är flexibla, kommer människor nära, når människor
med olika erfarenhet, i olika åldrar och från olika kulturer.

Folkrörelserna behöver dessa experimentmöjligheter och nya mötesplatser
för att bättre kunna definiera sina roller och uppgifter för framtiden.

Ur regionalpolitisk perspektiv

Folkhögskolan är väl spridd över landet. Folkhögskoletätheten är t.o. m.
störst i de områden där glesbygdsinsatser är allra mest angelägna. Därvid
skiljer sig folkhögskolan från andra vuxenutbildare som är mer koncentrerade
till befolkningstäta områden.

Folkhögskolan är ur flera olika aspekter en viktig regionalpolitisk resurs.
Här erbjuds utbildning utan att man behöver flytta till tätorter, här finns
möjligheter att skapa idé och debattcentrum i en bygd, att skapa centrum
för bygdens kulturliv, att utbilda för speciella behov som finns i just den
egna bygden.

Den flexibilitet och vana folkhögskolan har vid att utforma nya kurser
för nya behov gör att den lätt kan svara mot de regionala och lokala
utbildningsbehov som kommer att uppstå.

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att folkhögskolekommittén får
i uppdrag att beakta vad som i motionen anförts angående folkhögskolan
som framtidsresurs.

Stockholm den 20 januari 1989

Mot. 1988/89

Ub232

Anders Svärd (c)

13