Flygplats vid Tullinge, m. m.

Motion 1986/87:T709 Gunnel Liljegren (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:T709

Gunnel Liljegren (m)
Flygplats vid Tullinge, m. m.

En aktuell fråga för svensk luftfart är hur trafikflygets kapacitet skall
förstärkas i Stockholmsregionen: Skall Arlanda flygplats byggas ut med en
tredje bana eller skall dessförinnan en ny flygplats etableras vid Tullinge/
F18?

Det behövs två flygplatser

Det råder enighet om att två trafikflygplatser behövs i Stockholmsregionen.
En nedläggning av Bromma flygplats förutsätter alltså en flygplats vid
Tullinge/F18, som bedömts vara det enda realistiska alternativet. Oavsett
Brommafrågans lösning finns det behov av en andra flygplats också för
tyngre luftfart. För den regionala och kommunala planeringen är det
nödvändigt att det snarast avgörs om en flygplats skall etableras i Tullinge;
marken kan av lättförstådda skäl inte låsas på obestämd tid.

Aktuella utredningar

Tullinge Flygplats AB, som bildats mellan berörda intressenter, har låtit
utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en flygplats i Tullinge. I
anslutning till denna utredning, som är av teknisk och driftsekonomisk
karaktär, har länsstyrelsen i Stockholms län låtit analysera de samhällsekonomiska
konsekvenserna av en etablering.

Flygplatsbolagets utredning skisserar tre olika utbyggnadsmodeller, en
med ett lägsta antal flygningar med propellerplan för att ge ett meningsfullt
trafikprogram, en med maximal propellertrafik och en med både propelleroch
jetflyg. Man har i samtliga alternativ utgått från att Arlanda även i
framtiden är huvudflygplats för inrikesflyget och att Tullinge skall komplettera
utbudet. Ekonomiska analyser visar att de två första alternativen blir
förhållandevis dyra, eftersom de inte är utvecklingsbara och därför kommer
att ge permanenta underskott.

Båda utredningarna påvisar att enbart allmänflyg inte motiverar en
utbyggnad av Tullinge.

Temaplan AB, som svarat för länsstyrelsens utredning, har funnit att två
alternativ skulle ge betydande samhällsekonomiska överskott:

1. Tullinge byggs ut med en fullskalig inrikesflygplats med driftstart år
1992, allmänflyget flyttas till Tullinge och Bromma frigörs för annan
exploatering. Utbyggnaden av tredje och fjärde banan på Arlanda skjuts upp
minst sex år.

2. Tullinge byggs ut med en fullskalig inrikesflygplats med driftstart år Mot. 1986/87

2002, allmänflyget flyttas till Tullinge och Bromma frigörs för annan T709

exploatering samma år. Utbyggnaden av fjärde banan förskjuts och tas i drift
tidigast år 2008.

Skillnaden mellan alternativen är alltså att i 1. byggs Tullinge först, i 2.
byggs Arlandas tredje bana först, därefter Tullinge och slutligen eventuellt
en fjärde bana. Brommas nedläggning har i båda fallen endast marginell
betydelse.

Alternativ 1. beräknas ge en samhällsekonomisk nettovinst på ca 800 milj.
kr., beräknat på 25 år, och alternativ 2. ca 500 milj. kr.

Båda alternativen förutsätter en fördelning av den inrikes flygtrafiken
mellan Arlanda och Tullinge, vilket medför vissa nackdelar, som påtalats
inte minst av flygbolagen. För många resenärer innebär det fördelar. Dessa
faktorer ingår delvis i den samhällsekonomiska kalkylen. Några fakta om
Tullinges geografiska läge bör dock påpekas:

Närmare en fjärdedel av länets befolkning har mindre än två mils
vägavstånd till Tullinge - för Arlanda är motsvarande andel 4%. 93% av
samtliga länsbor har mindre än fem mil till Tullinge. Inom detta avstånd
täcker Arlanda in endast två tredjedelar av befolkningen, och större delen av
Södertörn ligger utanför Arlandas femmilsgräns. En enkät vid Arlanda visar
att ca 85 % av dem som i dag startar sin resa söder om Stockholms innerstad
skulle välja Tullinge om utbudet var detsamma som på Arlanda. Tullinge
ligger närmare Stockholms innerstad, målet för de flesta tjänsteresor.

Tre fjärdedelar av inrikesflygets passagerare reser i tjänsten — deras
restider innebär kännbara kostnader för deras företag — och det är fler
personer som besöker Stockholm än stockholmare som reser ut - frågan om
flygplatsens läge berör inte bara Stockholmsregionen.

De alternativ som över huvud taget kan övervägas innebär att Tullinge får
en marknadsandel som medger att flygplatsen dimensioneras som en
fullskalig inrikesflygplats med jettrafik. Utredarna anser att om man inte kan
visa att ett sådant alternativ är samhällsekonomiskt motiverat, kan inte heller
en verksamhet i mindre skala försvaras från samhällsekonomiska utgångspunkter
beroende på de höga investeringskostnaderna.

Fördelar för Södertörn

En flygplats i Tullinge skulle utgöra en stimulans för Södertörns näringslivsutveckling
och bidra till att stärka infrastrukturen i den södra länsdelen.

Lokaliseringen av högteknologisk verksamhet till Handen och etableringen
av ett bioteknikcentrum i Huddinge är exempel på åtgärder som tillsammans
med ett förbättrat vägnät och anläggandet av en flygplats får positiva effekter
också på näringslivet.

Bland företagen på Södertörn finns några av länets största arbetsplatser:

Alfa-Laval, Saab-Scania, Astra, Teli och Ericsson. Ca 500000 arbetsplatser
ligger närmare Tullinge än Arlanda, och man vet att hälften av alla
tjänsteresor startar ifrån arbetsplatsen. Tullinge flygplats skulle bli en
tillgång för företagsenheten i hela södra regionen, vilket innebär en
pluseffekt vid jämförelse mellan i övrigt likvärdiga alternativ.

Mot. 1986/87
T709

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att luftfartsverket får i
uppdrag att utarbeta ett program för trafikflyget i Stockholmsregionen,
med utgångspunkten att Tullinge flygplats byggs före Arlanda 3,

2. att riksdagen hos regeringen begär att luftfartsverket får i
uppdrag att ta upp överläggningar med Tullinge Flygplats AB
beträffande finansieringen av flygplatsen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att luftfartsverket får i
uppdrag att föreslå en liberalisering av trafikflygets koncessioner.

Stockholm den 22 januari 1987

Gunnel Liljegren (m)

Förslag

Med hänsyn till de utredningsresultat och synpunkter som redovisats anser
jag att luftfartsverket bör ges i uppdrag att upprätta ett program för
trafikflyget i Stockholmsregionen, utgående från att Tullinge flygplats
etableras före byggandet av bana 3 på Arlanda. De omfattande utredningar
som gjorts av luftfartsverket, av Tullinge Flygplats AB, av Stockholms läns
regionplanekontor, på länsstyrelsens uppdrag av Temaplan AB, m.fl.
innebär att ett sådant program kan utarbetas utan dröjsmål.

I samband med planeringen av Stockholmsregionens framtida flygtrafik
bör nuvarande koncessionssystem omprövas och en liberalisering komma till
stånd.

1 * Riksdagen 1986/87.3 sami. Nr T708-717

5