Flexibel skolplanering m. m. (prop. 1981/82:157)

Motion 1981/82:2477 Lennart Andersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1981/82:2477
Lennart Andersson

Flexibel skolplanering m. m. (prop. 1981/82:157)

I propositionen föreslås vissa modifieringar av planeringsprinciperna
för grundskolans högstadium och gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar.
Syftet är enligt föredraganden att ge kommunerna ökade möjligheter
att anpassa sin skolplanering efter de lokala förhållandena.

I propositionen betonas att förslagen är så utformade att det för staten
inte får medföra några ytterligare kostnader. De eventuella merkostnaderna
som förslagen kan komma att leda till skall ensidigt bekostas av kommunerna.
Jag vill först framhålla att i den mån kommunerna utnyttjar de
i propositionen föreslagna möjligheterna att inrätta filialskolor på högstadiet
och filialutbildningar på icke-gymnasieorter kommer det att innebära
ökade kommunala kostnader. Mot bakgrund av det kärva ekonomiska
läge de flesta av landets kommuner i dag befinner sig i kan det därför
ifrågasättas om propositionen över huvud taget kommer att få någon
praktisk betydelse ute i kommunerna. Härigenom har propositionen i
första hand fått karaktär av allmänt välvilliga uttalanden utan något
egentligt innehåll.

För gymnasieskolan föreslås att den yrkesinriktade utbildningen skall
kunna bedrivas som s. k. filialutbildning i kommuner som saknar egen
gymnasieskola. Filialutbildningen förutsätts ske som inbyggd utbildning i
företag på orten. Det är naturligtvis nödvändigt att mot bakgrund av den
höga ungdomsarbetslösheten tillvarata alla möjligheter att utöka den yrkesinriktade
utbildningen. I propositionen ges dock inte några garantier
för att kvaliteten på den yrkesinriktade filialutbildningen kan upprätthållas.
I likhet med gymnasieutredningens nyligen framlagda förslag anser jag
det ytterst angeläget att ett breddat utbildningsutbud inte får leda till en
snävare yrkesutbildning som riskerar att skapa återvändsgränder för eleverna.
En förutsättning för att filialutbildning skall inrättas bör därför vara
att det sker inom ramen för gällande timplaner och kursplaner. Ett decentraliserat
ansvar måste utformas så att eleverna garanteras likvärdig utbildningsstandard
och enhetlighet i fråga om slutkompetenser. Det finns annars
en stor risk för att yrkesutbildningen ensidigt utformas utifrån det
lokala näringslivets önskemål utan att hänsyn tas till elevernas långsiktiga
utbildningsbehov. Det är därför särskilt angeläget att gymnasieskolan kan
upprätthålla en tillfredsställande tillsyn och uppföljning av eleverna under
den företagsförlagda utbildningen som sker på icke-gymnasieorter. Det
bör vara en viktig uppgift för länsskolnämnderna att noga följa utvecklingen
av filialutbildningarna så att eleverna garanteras en kvalitativt fullgod
gymnasieutbildning.

Mot. 1981/82:2477

5

I propositionen förbigås dessa frågor med en i det närmaste total tystnad.
Det är därför angeläget att riksdagen kompletterar propositionen i
detta avseende så att inte oklarheter uppstår om att kravet på kvalitativ
likvärdig utbildning även skall omfatta den yrkesinriktade filialutbildningen
på icke-gymnasieorter.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kvaliteten i föreslagna yrkesinriktade filialutbildning
på icke-gymnasieorter.

Stockholm den 19 april 1982

LENNART ANDERSSON (s)