Fler kvinnor i statliga utredningar

Motion 1981/82:835 Bonnie Bernström m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1981/82:835

Bonnie Bernström m. fl.

Fler kvinnor i statliga utredningar

Antalet kvinnor i riksdagen har ökat under 1970-talet och utgör numera
något mer än en fjärdedel av riksdagens ledamöter. Denna ökade
representation har inte lika proportionellt slagit igenom i det svenska
utredningsväsendet.

Fortfarande finns departement vars utredningar sammanlagt har en
representation av kvinnor som ligger under 10 %: försvars-, kommunikations-,
ekonomi-, budget- och jordbruksdepartementen - detta enligt
kommittéberättelsen 1982. Då är samtliga funktioner medräknade.

Regeringen utser ledamöter i utredningar på förslag av organisationer och
partier, och oftast föreslås män. Däremot kan departementen själva i större
utsträckning påverka vilka som skall vara sekreterare, biträdande sekreterare
men också sakkunniga och ordförande.

Vi tror inte någon vill bestrida att kvinnors erfarenheter och kunskaper
behöver tas till vara, vare sig det gäller försvarsområdet, som ju i lika hög
grad berör män som kvinnor, eller på den ekonomiska politikens område,
som ju oftast slår hårdare för kvinnor än för män - eller på några andra
områden. Det kan därför närmast uppfattas som diskriminering att det
statliga kommittéväsendet har en så sned sammansättning.

I motion 1979/80:440 behandlades problemet med den låga kvinnorepresentationen
i de statliga utredningarna. Vid det tillfället fanns 238
utredningsordföranden varav 13 kvinnor. Antalet kvinnliga utredningsordföranden
utgjorde då mindre än 10 %. Så är förhållandet fortfarande, trots
att antalet utredningsordföranden ökat kraftigt. Kvinnorna utgör 35 av 368
utredningsordföranden. Av ökningen med 130 har endast 22 nytillkommna
ordförandeposter gått till kvinnorna.

Riksdagen uttalade vid behandlingen av ovan nämnda motion att andelen
kvinnor är för låg och att det är angeläget att utvecklingen drivs på.
Riksdagen fann inte då någon anledning att vidta någon åtgärd.

Jämställdhetslagen omfattar inte förtroendeuppdrag som just ordförandeposter
och ledamotsposter i utredningar, kommittéer o. d. Det finns däremot
inget som hindrar en departementschef att agera som om jämställdhetslagen
gällde. Bl. a. borde varje departementschef upprätta jämställdhetsplaner för
kvinnors och mäns lika möjligheter att delta i kommittéarbetet.

Ofta saknas kunskapen och kännedomen om kompetenta kvinnor bland
de ansvariga som har till uppgift att förbereda personfrågor. För att råda bot
på de problemet borde dessa uppdrag utlysas offentligt så att intresserade
kvinnor kan anmäla sitt intresse.

Mot. 1981/82:835

6

Ytterligare ett sätt att arbeta för fler kvinnor är den norska modellen där de
organisationer och andra som har att nominera personer till statliga
utredningsuppdrag får lämna namn på lika många kvinnor som män.

Kvinnorepresentationen i de statliga utredningarna är långt ifrån tillfredsställande.
Mot den bakgrunden är det positivt att nu kommittéberättelsen
innehåller en redogörelse över representationen. Statistik är viktigt för
arbetets framskridande. Med tillfredsställelse hälsas också förslaget i
proposition 1981/82:100 s. 10 om att just från jämställdhetssynpunkt försöka
tillämpa den norska modellen tillsammans med årliga utvärderingar. Enligt
min mening kan dock mer prövas, t. ex. de förslag som har diskuterats i
motionen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om jämställdhetsplaner
för kvinnors och mäns representation i det statliga
utredningsväsendet,

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om regler enligt
motionen för nominering av ledamöter och tillsättande av
sakkunniga, experter och ordföranden m. m. i utredningar och
kommittéer så att en starkare representation av kvinnor säkras
och bättre jämställdhet därmed uppnås.

Stockholm den 21 januari 1982

BONNIE BERNSTRÖM (fp)

GERTRUD HEDBERG (fp) YLVA ANNERSTEDT (fp)

MARGARETA ANDRÉN (fp)