Fastighetstaxeringen och fastighetsskatten

Motion 1988/89:Sk319 av Nils-Olof Gustafsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sk319

av Nils-Olof Gustafsson (s)
Fastighetstaxeringen och fastighetsskatten

Till statlig fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter hör sådana sorn vid
fastighetstaxeringen betecknas sorn småhusenhet, hyreshusenhet etc. Däremot
utgår inte fastighetsskatt på industrienheter. (Lagen om statlig
fastighetsskatt 1§).

Fastighetsskatten är således helt kopplad till fastighetstaxeringens beslut
om indelning i taxeringsenheter som i sin tur grundas på bl.a. indelning i
byggtyper i enlighet med bestämmelserna i 2 kap fastighetstaxeringslagen.

Indelningen kan i vissa fall vålla problem, speciellt då det är fråga om
byggnader som ligger på gränsen mellan olika kategorier. I fastighetstaxeringssammanhang
är emellertid problemet överkomligt och i stor utsträckning
oundvikligt då det här gäller att rätt fånga marknadens sätt att förhålla
sig till olika objekt. Nedanstående exempel illustrerar något innebörden av
bestämmelserna.

Byggvaruhus - Här måste avgöras om det är fråga om butik med tillhörande
lager som skall taxeras som hyreshus eller om det i huvudsak är ett lager
som eventuellt skall taxeras som övrig byggnad (industri). Gränsdragningen
bör alltså i dessa fall eventuellt göras enligt en huvudsaklighetsprincip så att
respektive butik eller lager skall styra, beroende på vilken del som
värdemässigt överväger. Motsvarande problem gäller också påtagligt grossistbutiker,
lagercentraler, s.k. mellanlager m.fl. Det orimliga ur beskattningssynpunkt
(fastighetsskatt) uppstår då det visar sig att försäljning av
skrymmande produkter eventuellt undgår fastighetsskatt (taxeras som övrig
byggnad) medan försäljning av små produkter träffas av skatten (taxeras som
hyreshus).

Bilförsäljningsanläggningar - Beroende på hur byggnaden/byggnaderna/
funktionerna är grupperade kan indelningen leda till bland annat följande:

Verl	Kontor
sUL
	Bil ha! 1

—^ hjreslius

Verk	Kontor
stad	6, Ml

Mot. 1988/89
Sk319

L

r

	Verks t*d	—r—> bernad 1	Kontor
		1 I
	Kontor	■ 1 ) Hyreshus 1	Verkstad
Bilhall	B-lho.ll

Kontor	—,—^Hyreshus		Kantor
Verstad.	1 * i * vo vria , byi3neui	Verkstad.

Hyreshus

1 > .
i 1 bj/ggnod

_J

t

OVrm

bj g^nad

Bilden kompliceras än mer av lager och reservdelsförsäljning som också
måste beaktas vid indelningen.

Gränsen mellan de olika byggnadskategorierna är således i vissa fall
ganska flytande, ett förhållande som i och för sig kan försvaras med att
prisbildningen på fastighetsmarknaden helt enkelt inte ger stöd för en
skarpare gränsdragning (Jfr FTL 5 kap 2§ om anpassning av taxeringsvärdet
till marknadsvärdet). Även de anvisningar som RSV utfärdat ger stort
utrymme för bedömning i enskilda fall t.ex. då det gäller s.k. hantverkshus,
som beroende på vilken bedömning som görs av byggnadens planlösning,
ljusförhållanden etc. kan indelas som antingen hyreshus eller industri.

I princip torde bestämmelserna i fastighetstaxeringslagen vara ändamålsenliga.
Problemen uppstår då lagen om statlig fastighetsskatt kopplar
beskattningen direkt till den indelningen som görs vid fastighetstaxeringen.
En indelning som görs kan vara rimlig och riktig ur värdemässig synvinkel,
men ge ett orimligt resultat då man ser den rättsverkan som beslutet får för
beskattningen. Det kan t.ex. inte vara rimligt att byggnadssättet så påtagligt
skall påverka beskattningen, t.ex. om en kontorsbyggnad är fristående
respektive är sammanbyggd med en verkstad eller dyl. som i exemplet ovan.
Förhållandet kan i vissa fall också vara stötande ur konkurrenssynpunkt som
i exemplet ovan, då vissa bilförsäljare träffas av fastighetsskatt medan andra
inte gör det.

Ovan redovisade förhållanden visar också att det inte är möjligt att
problemen skall kunna lösas via rättspraxis. Felkällan är inte av den arten.

Sammanfattningsvis kan sägas att lagen om statlig fastighetsskatt, av i
första hand rätteviseskäl, inte bör vara utformad som den nu är. Det kan,

utifrån vad som här redovisats, vara en ren tillfällighet om en fastighet
taxeras som hyreshus eller industri. Noteras kan också att beslutet vid
fastighetstaxeringen sker utifrån ofta ofullständigt ifyllda deklarationer och
inte efter utredning eller besiktning. Förhållandet är ur ren fastighetstaxeringssynpunkt
inte något större problem, men kan vid fastighetsbeskattningen
leda till orimligheter. Det kan röra sig om hundratusentals kronor om
året i fastighetsskatt.

Ett rimligt krav vid beskattning måste vara att underlaget inte äventyrar
någorlunda likformighet och rättvisa. Det är mot den här beskrivna
bakgrunden nödvändigt att det snarast sker en översyn över reglerna för
fastighetstaxering och fastighetsskatt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en snar översyn av reglerna för
fastighetstaxering och fastighetsskatt.

Stockholm den 17 januari 1989

Nils-Olof Gustafsson (s)

Mot. 1988/89
Sk319

13