Fastighetsbeteckningsreformen
Motion 1985/86:Bo404 Rune Rydén och Christer Nilsson (m, s)
Motion till riksdagen
1985/86:Bo404
Rune Rydén och Christer Nilsson (m, s)
Fastighetsbeteckningsreformen
1968 års riksdag godkände vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen.
Jordregistren och stadsregistren skulle ersättas av ett för hela landet
enhetligt fastighetsregister byggt på ADB-teknik. I reformen ingick en
beteckningsreform innebärande att ett enhetligt fastighetsbeteckningssystem
skulle införas. Detta system skulle utformas på i princip samma sätt som
jordregistret. Kommun skulle vara registerområde. Inom registerområdet
skulle beteckningen vara lokaliserande. Nuvarande lantmäteriverket fick
huvudansvaret för beteckningsreformens genomförande. Vid riksdagsbehandlingen
1968 förutsattes att man skulle slå vakt om namnen i de
dåvarande registren och att beteckningsbyten skulle ske med stor försiktighet
bl. a. för att de kulturvärden som namntraditionen representerar skulle
bevaras.
Frågan om fastighetsbeteckningsreformen har sedan 1968 behandlats av
riksdagen vid ca tio tillfällen. Bl. a. har därvid tagits upp frågan om kommun
eller socken skulle vara registerområde. Senast behandlades frågan i
riksdagen våren 1984 (BoU 1983/84:16).
Riksdagen har på förslag av civilutskottet - numera bostadsutskottet avvisat
motioner om att socken i stället för kommun skall vara registerområde.
En ändring av registerområde kan inte längre anses vara aktuell, därtill har
reformen fortskridit alltför långt. Enligt budgetpropositionen (bil. 13,
s. 126) beräknas vid utgången av nästa budgetår 1,8 miljoner fastigheter vara
anslutna till det nya systemet. Detta motsvarar 45 % av fastighetsbeståndet.
Vi vill emellertid ta upp frågan om hur beteckningsreformen skall
genomföras så att namntraditionen kan bevaras inom ramen för det nya
systemet. I bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:16 erinrades om att
en fastighets sockentillhörighet m. m. förs in i det nya fastighetsregistret
genom att både församlingsnamnet och, om detta inte stämmer med
sockennamnet, även detta namn förs in på fastighetsbeviset. Utskottet fann
att de tillämpade riktlinjerna inte kunde anses innebära svårigheter att
bevara den kulturtradition som uppbärs bl. a. av våra sockennamn. Emellertid
ansåg utskottet det väsentligt att fastighetsägare, kommuner m. fl. i god
tid före reformens genomförande informerades om gällande regler för
arbetet med beteckningsreformen. Vad bostadsutskottet anfört om behovet
av information gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Reformarbetet med fastighetsdataprojektet kommer enligt vad som
framgår av budgetpropositionen (bil. 13, s. 126) under nästa budgetår att
pågå i Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Örebro län.
Förberedelsearbete kommer att inledas i Värmlands, Västmanlands och
Västernorrlands län.
Enligt vad vi erfarit har vid beteckningsreformens genomförande i Kalmar
län vissa problem uppstått, troligen beroende på att de intentioner som
riksdagen uttalat sig för och som bör vägleda arbetet inte fått genomslag i den
praktiska hanteringen. Det finns därför anledning för riksdagen att med
hänvisning till vad i betänkandet BoU 1983/84:16 och i denna motion anförts
återigen hos regeringen aktualisera frågan om beteckningsreformens genomförande
i avsikt att bevara det kulturella värde som uppbärs av en levande
namntradition manifesterad inte minst genom våra sockennamn.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information om beteckningsreformen.
Stockholm den 24 januari 1986
Rune Rydén (m) Christer Nilsson (s)
Mot. 1985/86
Bo404
13
