Exekutionsväsendets organisation m. m. (prop.
Motion 1986/87:l125 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)
Motion till riksdagen
1986/87:L125
Per-Olof Strindberg m. fl. (m)
Exekutionsväsendets organisation m. m. (prop.
1986/87:52)
I propositionen föreslås riksdagen ta ställning till principiella riktlinjer för
exekutionsväsendets organisation. Enligt propositionen är avsikten att en
kommitté skall tillkallas för att lämna förslag till hur den nya organisationen
närmare bör utformas. Det anförda betyder att riksdagen förväntas
yttra sig på grundval av ett bristfälligt underlag. Detta finner vi otillfredsställande.
Det saknas således förutsättningar för oss att slutgiltigt ta ställning
till de frågor som behandlas i propositionen.
I propositionen föreslås att nuvarande organisation av kronofogdemyndigheterna
ändras så att en kronofogdemyndighet bildas i varje län. Detta
betyder att nuvarande 81 kronofogdemyndigheter minskar till 24. Enligt
propositionen talar mycket för att en sådan ändring kommer att öka möjligheterna
till att rationellt utnyttja tillgängliga resurser inom exekutionsväsendet.
Det framhålls också som en avsevärd fördel att endast en myndighet
företräder de exekutiva intressena i länet i kontakter med övriga länsorgan
och med centrala myndigheter och verk, liksom att en effektiv samverkan
mellan kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna främjas på regional
nivå.
Enligt vår mening synes det föreligga goda skäl för en minskning av
antalet kronofogdemyndigheter. Vi menar dock att det är olyckligt att —
såsom sker i propositionen — binda omorganisationen just till att det skall
skapas en kronofogdemyndighet i varje län. Det kan enligt vår mening
finnas skäl att frångå länsindelning, då nya kronofogdemyndigheter skall
bildas. Det kan vidare finnas anledning att ha fler kronofogdemyndigheter
än vad som framgår av propositionen. Vi är emellertid, såsom vi inledningsvis
anförde, inte beredda att på nu föreliggande underlag definitivt ta ställning
till den framtida organisationen av kronofogdemyndigheterna.
Enligt regeringen skall en särskild organisationskommitté tillkallas för
att lämna förslag till utformningen av kronofogdemyndigheternas organisation
m. m. Kommittén bör vara oförhindrad att överväga en organisation
som avviker från propositionens förslag. Först när resultatet av denna kommittés
arbete föreligger finns förutsättningar att definitivt ta ställning i organisationsfrågan.
Vi utgår därför från att riksdagen bereds tillfälle att ta
ställning till den framtida utformningen av kronofogdemyndigheternas organisation,
sedan kommittén slutfört sitt arbete.
I propositionen föreslås vidare att riksskatteverket skall få till uppgift att
leda verksamheten i exekutionsväsendet. Riksskatteverket skulle således få
kraftigt vidgade möjligheter att styra exekutionsväsendet jämfört med vad
som gäller i dag.
Frågan om skapandet av ett centralorgan för exekutionsväsendet var Mot. 1986/87
under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet föremål för omfattande L125
utredning och debatt. Det visade sig då finnas ett brett motstånd mot att
centralmyndighetsuppgifterna skulle tilldelas riksskatteverket. Som alternativ
framfördes i stället att ett fristående centralorgan skulle skapas. För
att markera den speciella ställning som kronofogdemyndigheterna har genom
att de ensamma tilldelas de rent exekutiva arbetsuppgifterna, överläts
slutligen endast de administrativa frågorna till riksskatteverket. Som följd
av denna ordning har riksskatteverket för närvarande begränsade befogenheter
att utfärda föreskrifter för den exekutiva verksamheten.
Det förslag som regeringen nu önskar riksdagens stöd för har inte föregåtts
av någon offentlig utredning. Motiveringarna till varför den ordning
som rått sedan början av 1970-talet nu bör ändras, är ytterligt kortfattade i
propositionen. Som skäl åberopas främst att skatteindrivningen kan bli
effektivare. I propositionen anförs i denna del bl. a.: ”Genom att riksskatteverket
får i uppdrag att leda verksamheten både i skatteförvaltningen och i
exekutionsväsendet kan ledning och styrning av verksamheten med att driva
skatter och avgifter ske utifrån en för hela skatteförvaltningen gemensam
och samordnad målsättning.”
I propositionen saknas tillräckligt underlag för att innebörden av förslaget
skall kunna bedömas. De skissartade beskrivningar som propositionen
innehåller är helt otillräckliga för riksdagens prövning. Det redovisas
inte någon godtagbar utredning angående behovet av nyordning eller konsekvenserna
av ett genomförande av förslaget. Mot bakgrund av det torftiga
underlag som presenteras är det inte överraskande att någon remissbehandling
inte heller har ägt rum. Det är således uppenbart att det beredningskrav
som gäller för regeringsärenden enligt 7 kap. 2 § regeringsformen inte har
uppfyllts. I detta lagrum föreskrivs att vid beredningen av regeringsärenden
skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.
I den omfattning som behövs skall även tillfälle lämnas sammanslutningar
och enskilda att yttra sig. Regeringens handlande ger intryck av att
den har en vilja att kringgå kraven på beredning och därmed undandra
riksdagen dess grundlagsfästa rätt att efter noggrann granskning av fördelar
och nackdelar ta ställning till propositionen.
Med hänsyn till att beredningskravet frångåtts är det svårt att bedöma
effekterna av regeringens förslag. Av tidigare utredningar i frågan och av de
— visserligen helt otillräckliga — motiveringar som regeringen nu förmått
att prestera, framgår dock att det finns skäl att motsätta sig att riksskatteverket
skall erhålla en så stark ställning i exekutionsväsendet.
Kronofogdemyndigheterna har till huvuduppgift att förverkliga rättsanspråk
som har fastställts i domar och förvaltningsbeslut. Därvid skall kronofogdemyndigheterna
opartiskt avgöra olika tvistiga frågor mellan sökande
och gäldenär. En utgångspunkt är att alla sökande skall behandlas lika i
ärendena, oberoende av om det är en enskild person eller staten som är
sökande. Kronofogdemyndigheterna har dessutom till uppgift att ta till
vara statens intressen som borgenär när det gäller skatter och avgifter. Regeringens
förslag kommer sannolikt ipraktiken att medföra att allmänheten
uppfattar kronofogdemyndigheterna såsom infogade i skatteförvaltningen. 20
Allt talar för att en sådan ordning skulle rubba allmänhetens tilltro till Mot. 1986/87
exekutionsväsendets opartiskhet. Skattemyndigheternas huvuduppgift är L125
ju att ta till vara statens fiskala intresse. Det finns all anledning att förmoda
att riksskatteverket i sin föreslagna ledningsfunktion starkt kommer att
prioritera just indrivning av skatter. Med hänsyn till det anförda ställer vi
oss avvisande till propositionens förslag i denna del.
Regeringen föreslår vidare att de nya kronofogdemyndigheterna skall
ledas av en lekmannastyrelse. Även denna fråga är helt ny och har således
inte behandlats av någon tidigare utredning eller kommenterats av någon
remissinstans. Motiveringarna för förslaget är undermåliga. Redan av detta
skäl bör förslaget avvisas. Vi vill dock ytterligare anföra följande. Det är
svårt att se att ett genomförande av förslaget skulle medföra några fördelar.
Det skulle endast resultera i ökad byråkrati. Till detta vill vi foga att förslaget
går stick i stäv med den utveckling som pågår vad gäller lekmannainflytande
i olika statliga organ på länsnivå. Vad som sker nu är ju att sådant
inflytande i ökad utsträckning avskaffas.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kronofogdemyndigheternas framtida organisation
och riksdagens medverkan då organisationen bestäms,
2. att riksdagen avslår proposition 1986/87:52 såvitt avser att riksskatteverket
skall få till uppgift att leda verksamheten i exekutionsväsendet,
3. att riksdagen avslår proposition 1986/87:52 såvitt avser att kronofogdemyndigheterna
skall ledas av en lekmannastyrelse.
Stockholm den 20 november 1986
Per-Olof Strindberg fm)
Allan Ekström fm)
Ewy Möller (m)
Hugo Hegeland fm)
Sven Munke fm)
Göran Ericsson (m)
Margareta Gard fm)
Nic Grönvall (m)
Håkan Stjernlöf (m)
Björn Kori of (m)
Arne Svensson fm)
Jerry Mar t inger (m)
Mona Saint Cyr (m)
21
enskt Tryck Stockholm 1986
