med anledning av prop. 2011/12:159 Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering

Motion 2012/13:A2 av Sven-Olof Sällström (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2011/12:159.

Motivering

Regeringen föreslår i propositionen att skyddet mot diskriminering på grund av ålder utvidgas till att omfatta fler samhällsområden. Förbudet ska gälla samhällsområdena varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning. Dock föreslås samtidigt en mängd undantag från förbudet, dels specifika undantag, dels ett ”generellt undantag” som ska ”gälla för sådan särbehandling som har ett berättigat syfte om särbehandlingen är lämplig och nödvändig för att nå syftet”.

Det generellt hållna undantaget ska säkerställa att särbehandling på grund av ålder är tillåtet så länge den inte är oberättigad och därmed kränkande. Enligt min bedömning kommer den skrivelsen i praktiken att innebära att det lagförslag som nu läggs fram inte förändrar situationen mer än på papperet.

I propositionen konstateras att det kan vara svårt att fastslå diskriminering på grund av ålder. Tunga remissinstanser som Svenskt Näringsliv och Företagarna avstyrker förslaget om utvidgat skydd mot åldersdiskriminering eftersom det ”skulle innebära att svensk lagstiftning går längre än vad EU-rätten på området kräver”. Statskontoret menar att det är ”oklart hur den föreslagna lagstiftningen kan komma att tillämpas i praktiken”.

Det som skiljer diskriminering på grund av ålder från andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet och kön är att ålder är en variabel som ständigt förändras. Att människor särbehandlas på grund av ålder finns det givetvis många exempel på, men det är sällan ett fall av diskriminering. Förekomsten av äldreboenden, studentlägenheter, ”40+”-boenden och åldersgränser i olika föreningar och i nattlivet kan knappast anses som diskriminering. Det förstår givetvis regeringen och förenar därmed förbudet med så många undantag att man kan fråga sig om förslaget inte är annat än tomma ord. I stort sett samtliga remissinstanser är också positiva till att det s.k. förbudet förenas med många undantag. Regeringen skriver att samtliga åldersgränser som förekommer i lag undantas från förbudet mot åldersdiskriminering, vilket belyser propositionens tandlöshet.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på åldersdiskriminering, men med ett så luddigt förslag med oklara undantag riskerar bedömningen att bli godtycklig och därmed rättsosäker. Om en utökad diskrimineringslagstiftning ska föreslås måste utrymmet för godtycklig bedömning minimeras.

Utredarna skriver att en konsekvens av förslaget är att ”förhoppningsvis (…) på sikt bidra till en förändrad attityd vad gäller åldersfrågor”. Sverigedemokraterna är av uppfattningen att den av regeringen lagda propositionen inte på något sätt kommer att förändra attityden mot åldersdiskriminering oavsett om det gäller unga, äldre eller medelålders medborgare. Förändrade attityder kommer inte uppifrån genom lagstiftning utan nedifrån genom ett inkluderande och sammanhållet civilsamhälle.

Stockholm den 26 september 2012

Sven-Olof Sällström (SD)