Ett integrationsutskott

Motion 1994/95:K305 av Juan Fonseca (s)

Människors rörlighet är större nu än tidigare. Under en
period kom många invandrare till Sverige för att arbeta i
industrin. Till följd av den höga arbetslösheten i Sverige
förekommer nu praktiskt taget ingen arbetskraftsinvandring.
Men många av dem som kom under 1960- och 1970-talen
bor fortfarande i Sverige och deras barn har vuxit upp i vårt
land. Efter kommunismens fall i östra Europa har
motsättningar mellan olika nationer och folkgrupper lett till
väpnade konflikter och krig. För första gången sedan andra
världskriget flyr nu människor från krigsområden i Europa.
En del av dessa flyktingar tas emot i vårt land. Fattigdom,
misär, politisk förföljelse men också krig tvingar människor
från Afrika, Latinamerika och Asien att fly från sina länder.
En del av dessa har också kommit till vårt land.

Vi som idag har hemortsrätt i Sverige har olika bakgrund.
En del är sedan generationer rotade i Sverige. Andra har
kommit hit som arbetskraft och åter andra har fått
uppehållstillstånd för att de har flytt undan förföljelse i sitt
ursprungliga hemland. Alla som bor i Sverige, som fötts till
rätten att leva här, eller som förvärvat den rätten, alla hör hit.
Det innebär att den politik som förs skall gälla alla.

''Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Vi måste
gemensamt förhindra att samhället splittras genom
motsättningar mellan människor från olika länder och
kulturer. Hela vårt samhälle måste mobiliseras för att öka
integrationen och motverka segregationen.'' Så sade
statsminister Ingvar Carlsson i regeringsförklaringen den 7
oktober 1994.

Ingvar Carlsson konstaterar därmed att invandringen har
förändrat Sverige i etnisk bemärkelse. Drygt 1 1/2 miljon av
landets invånare har invandrarbakgrund. Det mångetniska
samhället har kommit för att stanna. Frågan, den mest
relevanta man kan ställa sig idag i vårt land, är hur detta nya
Sverige kan formas. Hur skapar vi en nation med plats för
alla dess medborgare oavsett hudfärg, religion och
födelseort?

I kommitténs direktiv för översyn av invandrarpolitiken
(dir. 1994:130) konstateras: ''De riktlinjer för
invandrarpolitiken som antogs av riksdagen år 1975 banade
vägen för framväxten av ett mångkulturellt samhälle. Det
råder dock stor oklarhet om vad begreppet 'mångkulturellt
samhälle' innebär. Någon närmare precisering har aldrig
gjorts. Än mindre har konsekvenserna för individ och
samhälle belysts.'' Detta konstateras efter 40 år av
invandring och 20 år efter det att riksdagen antog den
nuvarande invandrarpolitiken!

Integrationsfrågor är en av Sveriges viktigaste frågor
framöver. Efterkrigstidens stora invandring har under de
senaste åren nått rekordnivåer. Mellan 1984 och 1993 fick
drygt 320 000
utomnordiska medborgare uppehållstillstånd i
Sverige. För 1994 är siffran över 60 000.
Sveriges etniska homogenitet hör till det förflutna. En
epok har slutat. En annan har börjat. Idag är drygt elva
procent av landets befolkning utrikesfödda. I t.ex.
Stockholms län har en av fem personer sina rötter i andra
länder och kulturer.

Det finns de som skräms av att enhetskulturen bryts och
att kulturell och etnisk mångfald blir en del av en ny svensk
identitet. Det finns en kraft i den omvandling som vårt land
genomgår. Den kraften är konstruktiv och stärker oss som
nation i en omvärld som ställer högre och högre krav på
flerkulturell och flerspråkig kompetens. Förvandlingen av
Sverige till ett mångkulturellt samhälle kan därmed bli en
stor tillgång för vårt land om vi tar till vara de rika
möjligheter som förvandlingen erbjuder. Men den här
kraften kan i stället bli destruktiv om de sociala klyftorna och
utanförskapet fortsätter att växa i vårt land. Arbetslösheten,
utslagningen och utanförskap bland invandrare är mycket
stor. De gamla arbetskraftsinvandrarna slås ut ur arbetkraften
via förtidspensioneringar. För stora grupper av
invandrarungdomar ter sig inträdet till arbetsmarknaden
nästan som en utopisk dröm. Diskriminering av invandrare
förekommer i vårt samhälle.

En majoritet av invandrare och flyktingar bor i
miljonprogramsområden. Dessa områden är sovstäder med
väldigt få arbetsplatser utöver den kommunala
förvaltningen. Invånarnas övriga service är eftersatt. Som en
följd av arbetslösheten är socialbidragsberoendet mycket
stort. Områdenas status är mycket låg. En ny fattigdom och
underklass växer i dessa områden.

Denna allvarliga situation kan definitivt spåra ur om
Sverige inte har en fungerande integrationspolitik. Målet för
det mångetniska Sverige är ett Sverige som tar tillvara
mångfalden, som bygger på människornas olikhet och
respekterar rätten att vara svensk på ett nytt sätt. Bara så kan
det nya integreras. Dagens uppgift är att låta mångfalden
blomma, låta den rikedom som bildar landets mänskliga
geografi prägla våra institutioner och maktstrukturer.

I dag ser vi en utveckling där samhället blir mer splittrat
och specialiserat. Samhället sektoriseras efter yrken,
kulturella gemenskaper, intressen. Många uppfattar det
mångkulturella samhället som ett hot mot den egna
identiteten, inte som ett fruktbärande tillskott. För att arbeta
med integrationsfrågor och motverka segregering krävs
enligt min mening nya och moderna strukturer som just
återspeglar det nya samhället. Enligt riksdagens
arbetsfördelning är socialförsäkringsutskottet ansvarigt för
invandrarfrågor. Behandlingen av s.k. invandrarfrågor består
i huvudsak av flyktingpolitik. Integrationsfrågor är
någonting som berörs väldigt sällan. Därför bör riksdagen
ändra sin arbetsorganisation. Arbetet med integrationsfrågor
bör bedrivas i ett särskilt utskott, ett integrationsutskott.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att undersöka möjligheterna att
inrätta ett integrationsutskott.

Stockholm den 18 januari 1995

Juan Fonseca (s)