Ett friår

Motion 1998/99:A205 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Arbetslösheten måste
minskas aktivt

Ekonomisk tillväxt är inte någon garanti för att det skapas
fler arbeten. Företagen nyanställer endast litet, även när
deras orderböcker är fulla. Nya, välbehövliga jobb inom
offentlig sektor räcker inte för att påtagligt minska
arbetslösheten. Arbetslösheten måste minskas aktivt, och
Miljöpartiets förslag för att göra detta kombinerar nya jobb
med ökad välfärd för alla. Vi vill sänka arbetstiden,
genomföra en grön skatteväxling och införa friår.

Vad är friår?

Friår innebär att kunna ta ett år ledigt för att studera, vara
hemma med barnen, göra en lång resa eller något annat man
länge velat göra. En arbetslös får arbete. Statskassan tjänar
pengar. Det är huvuddragen i vårt förslag till friår, med 85 %
av a-kassan som ersättning åt den som tar ledigt och ett krav
på arbetsgivaren att erbjuda plats åt någon arbetssökande.
För statskassan ger detta med våra beräkningar minskade
utgifter eftersom ersättningsnivån för friåret är 15 % lägre än
för den tidigare arbetslöse som nu erbjuds jobb.

För samhället blir kostnaderna små - det kan till och med bli en vinst.
Administration, inlärning av ny personal etc. kostar, men det motsvaras av
att vi på detta sätt kan få in folk på den ordinarie arbetsmarknaden i stället
för att de fastnar i långtidsarbetslöshet. Viktig arbetslivserfarenhet skaffas.
Fast anställda får ökad utbildning eller livserfarenhet som kommer samhället
till gagn.

Friår för kvinnligt
företagande

Nästan alla företag som startas av kvinnor idag finns inom
tjänste- och kunskapssektorn. Det är bland annat butiker,
restauranger, konsultföretag och hotell. Fler och fler riktar
sina tjänster till företag i stället för till privatpersoner, allt
enligt Almi Företagspartner.

Enligt Nutek skapade de 4000 kvinnor som fått kvinnolån under 1997
12000 arbeten. "Det kostar staten i genomsnitt 7 000 kronor per anställd vil-
ket är snabbt intjänat när personen börjar få lön. Det startas ungefär 30 000
nya företag i Sverige varje år. Av dessa får cirka 3 000 nyföretagar- eller
kvinnolån hos Almi Företagspartner. Bland låntagarna dominerar de tre
storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kvinnliga företagare är bättre än manliga på att betala sina lån. Det visar
en färsk undersökning gjord på uppdrag av ALMI Företagspartner AB.
Totalt har 7 471 nyföretagar- och kvinnolån upp till 150 000 kronor
analyserats. Resultatet visar att företag med kvinnolån löper mindre risk att
drabbas av betalningsanmärkningar än företag med nyföretagarlån. Totalt
bedöms 90 procent av de låntagande företagen överleva längre än två år och
bara var tionde riskerar konkurs inom samma tidsperiod.

Kvinnor drar sig för att skuldsätta sig. Vi bedömer att kvinnor i högre
utsträckning än män väljer att "hänga kvar" vid sina vanliga arbeten och
starta sina företag som en bisyssla. En indikator på hur vanligt detta är idag
kan antalet FA-skattsedlar som skrivs ut i Sverige vara. FA-skattsedel får alla
som har ett företag vid sidan av en annan inkomst som anställd. Det är en
situation som är behäftad med stora ekonomiska problem eftersom företagets
inkomst läggs på toppen av inkomsten från en anställning. Detta leder till
stora marginaleffekter, och gör det svårt att frigöra kapital nog för att starta
företaget "på allvar". Riksskatteverkets statistik visar att andelen invånare
som ansöker om att få FA-skattsedel ökar kraftigt för varje år.

Tänk tanken att de som skulle vilja får tillfälle att utveckla sin företagsidé
på heltid under ett år, och att 160 000 arbetslösa kan gå in i deras ställe. Det
är vad Miljöpartiets friår skulle innebära: Idag är det allra lättast att starta
företag om du redan är arbetslös. Visst kan det vara så att människor
utvecklar nya, bärkraftiga idéer precis efter sex månaders arbetslöshet, men
troligare är att idéerna infinner sig när som helst under yrkeslivet, kanske
inte
alls när tiden som står till förfogande är som störst. Friåret skulle kunna leda
till ett kraftigt ökat kvinnligt företagande, som kan vara viktigt för Sveriges
konkurrenskraft. Här finns många goda idéer som skulle kunna komma till
uttryck i form av nya företag.

Danskt friår framgångsrikt

I Danmark trädde "lov om orlov" i kraft den första januari
1994. Man fick rätt att ta ledigt ett år, med full a-
kasseersättning, samtidigt som någon annan tog ens arbete.
Ledigheten var inte knuten till någon viss aktivitet, utan gavs
för att exempelvis vara hemma med barn, studera eller resa.
Förslaget har sedan reviderats i mer restriktiv riktning. Det
danska friåret har olika bestämmelser beroende på om man
tar ut det för studier (full a-kassa), föräldraledighet och övrig
ledighet, "sabbat", (60 % a-kassa).

Gemensamt för de olika varianterna är att endast personer som haft arbete i
minst 3 av de senaste 5 åren är berättigade till friår. Det innebär också att
även de som i dag är arbetslösa har rätt till friår; de ställer sig vid sidan om
arbetsmarknaden och får då 60 % eller 100 % av a-kassan, beroende på
vilken variant av friåret de valt.

I dag har ungefär 45 000 danskar friår i någon form. Finland har infört friår
på försök, vilket hittills fallit väl ut och därför förlängts med tre år.

Friåret i Trelleborg

Våren 1996 utsåg regeringen Trelleborg till försökskommun.
Den första oktober samma år inleddes friårsprojektet. 30
äldre kommunanställda fick ledigt i sex månader. Det gällde
bl.a. hemvårdare, barnskötare och administratörer. De fick
ersättning motsvarande a-kassa, medan långtidsarbetslösa
fick vikariat. Fackförbunden var positiva, liksom de
anställda. Ett problem har dock varit att många anställda i
vården arbetat deltid, och att de som kommit in på vikariat
inte kunnat "stämpla upp" till heltid på grund av
arbetsförmedlingens regler. Administrationen har tagit
nästan en hel tjänst, troligen mycket beroende på att det ännu
saknas rutiner för friåret.

Hittills är det sammanlagt 300 anställda - varav 250 kommunanställda -
som utnyttjat möjligheten. Det innebär var tionde kommunanställd. Det är i
första hand kvinnor inom barnomsorgen och äldrevården, men på sista tiden
har alltfler män valt att vara lediga.

Projektet anses vara lyckat och kommunen har nu i samverkan med
näringslivet breddat friåret till att även gälla privat sektor. För de anställda
i
Trelleborgs kommun har det enda kravet varit att det ska finnas en vikarie
som klarar jobbet. Privata företag kan ställa upp andra krav. Exempelvis har
Akzo Nobel Ink sagt att man vill att de som är lediga ska studera eller ägna
sig åt rehabilitering och att den som tar ledigt ska ha varit anställd i minst
tre
år. De anställda kan vara lediga tre till tolv månader. Akzo Nobels ledning
ser bara fördelar med Trelleborgsmodellen. Vid arbetstoppar vet företaget
vilka som bara går och väntar på att få jobb. Företaget vet vilka som finns att
rekrytera. Dessutom är de som varit lediga mer motiverade när de kommer
tillbaka.

24 arbetslösa har vikarierat i privata företag, 19 av dem har fått fast
anställning.

Problem för kommuner som
vill införa friår

Flera kommuner har ansökt om att liksom Trelleborg få
införa friår.

Nora

Nora kommun vill ge tjugo anställda ett friår på nio månader
med åttio procent av lönen i behåll. Det är kommunen
tillsammans med arbetsförmedlingen och facken som tagit
fram en lista på åtgärder man vill testa och friåret kom högst
upp på önskelistan. Man ska använda ALU-pengar för att
finansiera friåret vilket inte innebär några extra utgifter för
kommunen. Projektet kommer att pågå från den 1 september
i år till maj nästa år. Den anställde ska under tiden ersättas
med en långtidsarbetslös som får a-kassa plus tjugo procent
som kommunen står för.

Uppsala

Uppsala kommun har beslutat att i samarbete med
landstinget i Uppsala län och arbetsförmedlingarna i Uppsala
ansöka hos Arbetsmarknadsdepartementet om att få använda
medel för arbetslöshetsersättning på ett mer aktivt sätt för att
ge arbetslösa arbete och anställda friår.

Karlstad

Miljöpartiet har i Karlstad föreslagit kommunalt friår.
Kommunstyrelsen svarar att ett utredningsarbete har startat,
som kan leda till att en ansökan lämnas in till
Arbetsmarknadsdepartementet om försök med friår i
Karlstad.

och fler därtill

Halmstad har ansökt hos regeringen om att få införa friår.
SKTF-Tidningen skriver att de fem kommunerna i Blekinge
kommer att ansöka om att få inrätta friår. Enköping, Borås
och Katrineholm har också tagit parti för friårsmodellen.
Samma förslag har lämnats i Örebro, vilket bemöttes positivt
av kommunstyrelsen. På de flesta håll har friårstanken
initierats av Miljöpartiet, men på vissa håll (t.ex. Östersund)
vill även s införa friår och på andra håll driver även kd
frågan (t.ex. Karlskrona).

Miljöpartiet föreslår

Miljöpartiet har i flera år motionerat om friår. Denna motion
innebär vissa preciseringar samt en förstärkt inriktning av
friåret som grund för ett bredare kvinnligt företagande.

Vi föreslår ett friår med enhetlig ersättning på 85 % av a-kassan, tillgäng-
lig för alla och utan att staten bestämmer vad ledigheten skall användas till.
Vi föreslår att friåret införs nationellt. Vi har redan de danska erfarenheterna
att luta oss mot, och arbetslösheten måste bemötas med kraftfulla åtgärder.

Vi föreslår att kommunerna vidare ges full frihet att utforma kommunala
friår, och att det för både nationella och kommunala friår skall räknas som
fullvärdigt arbete att träda in på "friårsplats". En översyn bör göras gällande
vilka nationella hinder som i dag finns för införande av kommunalt friår.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nationellt införande av
friår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge kommuner generell rätt att införa kommunalt friår,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att person som träder in på "friårsplats" skall ha rätt att räkna
detta som fullvärdigt arbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friår som åtgärd för ökat kvinnligt företagande.

Stockholm den 16 oktober 1998

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)