Ett förbättrat samarbete mellan Migrationsverket och kommunerna

Motion 2017/18:2969 av Gunilla Nordgren (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av regler och lagstiftning avseende asylmottagande och nyanländas etablering samt förbättrat samarbete mellan Migrationsverket och kommunerna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns stort behov av att förbättra regler och lagstiftning avseende asylmottagande och etablering av nyanlända. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid ett flertal tillfällen påtalat många olika brister i samarbetet mellan kommunerna och Migrationsverket. Kommunerna utför en mycket stor och svår uppgift eftersom anvisningslagen tvingar dem att ordna bostäder som inte finns. Samtidigt säger Migrationsverket upp sina platser på olika boenden.   

Vad gäller asylmottagning och etablering av nyanlända har det framkommit ett antal systemfel som behöver rättas till. Det gäller bland annat nedanstående.

Bristfällig information från Migrationsverket

Det kan gälla familjesituationen för anvisade personer där det kan finnas familjemedlemmar som inte är med i bosättningsunderlaget, vilket ytterligare försvårar arbetet med att anskaffa en korrekt anpassad bostad, samt att ersättning inte utgår till den anvisade kommunen i vissa fall.

Bostadsersättningar

Kommunanvisade får inte bostadsersättning från Försäkringskassan om de delar boende i en lägenhet. Reglerna för bostadsbidrag medger inte att man delar bostad och delar på ett hyreskontrakt. Detta betyder att Försäkringskassan nekar att ge bostadsersättning, vilket innebär att nyanlända i vissa fall blir beroende av försörjningsstöd i stället. Kostnader överförs således från staten till kommunerna.

Gymnasiestuderande ensamkommande

Ensamkommande ungdomar har rätt att skriva in sig i etableringen men bara om de inte studerar på gymnasiet, vilket innebär att de då blir beroende av försörjningsstöd i stället. Ett bättre alternativ hade varit om de fick ta del av etableringsstöd även när de studerar på gymnasiet. Detta är problematiskt eftersom den nya lagstiftningen för tidsbegränsade uppehållstillstånd för nyanlända under 25 år kräver att man har fullföljt gymnasiet (eller en motsvarande utländsk utbildning) för att kunna få permanent uppehållstillstånd (på grund av arbete eller eget företagande).

Det finns många andra exempel där det krävs förbättringar inom detta område. Kommunerna tar ett stort ansvar, och ersättningssystemet måste vara rättvist. Asylmottagande och etablering är i grunden ett statligt ansvar och därför måste ersättningarna till kommunerna täcka de kostnader som de har.

Det räcker inte med att skjuta till pengar i generella eller destinerade bidrag till kommunerna, det behövs även en översyn av ersättningsystem, regler, lagstiftning samt samarbete i syfte att förbättra dessa.

Gunilla Nordgren (M)