Ett ekologiskt hanteringssystem för latrin och annat organiskt hushållsavfall
Motion 1986/87:Jo823 Alf Svensson (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo823
Alf Svensson (c)
Ett ekologiskt hanteringssystem för latrin och annat
organiskt hushållsavfall
Det naturliga kretsloppet växt-föda-avfall-växtnäring-växt har genom wc
och nuvarande hantering av annat organiskt hushållsavfall brutits. Resursen
har blivit en miljöbelastning.
Enbart latrinet från Sveriges befolkning torde, grovt räknat, innehålla
40 000 ton kväve, 5 000 ton fosfor och 10 000 ton kalium. Utöver dessa
makronäringsämnen finns en hel flora av andra biogena ämnen som, framför
allt i ett långsiktigt odlingsperspektiv, kan komma att visa sig vara ännu
värdefullare för både bördigheten och näringskvaliteten.
Genom s. k. rationell drift har mullhalten och jordstrukturen på en stor del
av den svenska åkermarken försämrats katastrofalt. Detta har hitintills,
oftast mer än väl, kompenserats med höjda konstgödselgivor, bättre
växtsorter och i övrigt förbättrad odlingsteknik. Mycket starka miljö- och
även kvalitetsskäl talar nu för en sänkning av gödselgivorna. Latrin och annat
organiskt hushållsavfall innehåller mycket mullbildande substans och näring
för strukturuppbyggande organismer. Ett slutet kretslopp skulle därigenom
på ett effektivt sätt bidra till att förbättra bördigheten.
Lättillgängliga råvaror av fosfor för mineralgödselframställning är mycket
begränsade. Naturresursutredningen SOU 1983:56 kom fram till att de
globala tillgångarna kan vara slut redan om 200 år. I all synnerhet är
fosfortillgångar med acceptabel kadmium eller fluor- och arsenikhalt mycket
begränsade. Även kommande generationer har rätt till jordens begränsade
resurser och kommer således att behöva nyttiggöra fosfortillskott genom
mineralgödsel. Vi har moralisk skyldighet att spara i stället för att slösa. Då
konstgödseltillverkningen är mycket energikrävande och eftersom tillgången
till miljövänliga energikällor är begränsad måste även kvävehanteringen
begränsas. Framställning av 40 000 ton konstgödselkväve kräver en energimängd
motsvarande ca 60 000 ton eldningsolja.
Det sammanlagda växtodlingsvärdet för latrin och annat lämpligt organiskt
hushållsavfall torde för Sveriges del uppgå till åtminstone 0,5 miljarder
kronor per år i fredstid. När kompensation med konstgödsel inte kan ske på
grund av miljöskäl, avspärrning eller trytande råvarutillgång är det nödvändigt
att vida mer än hittills så att säga sluta kretsloppet.
Miljard efter miljard har investerats i avloppsledningar och ”reningsverk”.
Trots detta är redan nu vattendrag, sjöar och hav hotade. Exempelvis anses
100 000 kvadratkilometer av Östersjön vara dött hav, till övervägande del
beroende på läckage från kraftigt gödslade åkrar och från kommunala
”reningsverk”. Genom att inte växtnäringen i latrinet och annat organiskt
avfall återförs till den odlade jorden utan ersätts med konstgödsel, uppstår en
dubbelbelastning på grundvatten, vattendrag, sjöar, hav och ozonlagret och
bidrar till hotet gentemot våra oersättliga livsvillkor.
Den nu tillämpade avfallshanteringsprincipen är i grunden omöjlig.
Det går inte att på ett försvarbart sätt använda vatten som transportmedium.
De stora vattenmängder som behövs för att transporten skall fungera gör
det omöjligt att, med tillgängliga resurser, effektivt återvinna i vattnet löst
eller blandad växtnäring och mullbindande substans så att slutprodukten har
så låg vattenhalt att den till rimliga kostnader kan transporteras tillbaka, även
till de åkrar som ligger långt från reningsverket. Risken för att skadliga
ämnen från industrier och gatuavlopp är inblandade är också nära nog
omöjlig att undanröja.
Det är också ohållbart att först i en ofrånkomligt energi/resurskrävande
och miljöbelastande process tillverka sopsäckar och till stor del fylla dessa
med organiskt material, som t. ex. potatisskal, matrester, blöjor, och sedan
transportera detta via likaså åfrånkomligt energi-/resurskrävande och miljöbelastande
fordon långa sträckor till centraltippar, för att där förvandla
resursen till en miljöbelastning.
Känd teknik och redan uppnådd biologisk-ekologisk kunskapsnivå ger
goda förutsättningar för att, med bibehållen komfort, ersätta det nuvarande
wc-systemet och annan i längden omöjlig hantering av avfall. Målsättningen
skall vara, att slutprodukten blir en näringsrik mylla eller råhumus med låg
vattenhalt, fri från naturfrämmande ämnen, skadliga bakterier och andra
sjukdomsalstrare.
Av hittills kända metoder är det endast genom kompostering under bästa
möjliga miljömässiga förhållanden som detta mål kan nås s. k. multrumanläggning
eller wc-system med extremt låg vattenförbrukning, som är anslutna
till närbelägna komposteringsanläggningar, är metoder eller system som bör
bli föremål för en intensiv forskning och utveckling. Stora krav på driftssäkerhet
och resurssnålhet måste därvid ställas på anläggningarna. Potatisskal,
matrester, blöjor och annat lämpligt hushållsavfall skall också omsättas i
anläggningarna. Disk-, tvätt- och badvatten bör kunna renas i minireningsverk.
Miljöpolitiska insatser och miljövärnande verksamheter har alltför ofta
blivit akut och för sent påkallade. När oersättliga miljövärden och livsvillkor
förötts analyseras verkligheten och skuldbördan fördelas. Det är angeläget
att en ekologisk framsynt politik, strävanden efter att i görligaste mån sluta
kretsloppet är rejält framtidsinriktat och inte väjer ens för beslut och
forskningsuppgifter som i nuet kan te sig föga aktuella eller rent av orimliga.
Hemställan
Med hänvisning till ovan anförda hemställs
att riksdagen beslutar hos regeringen begära att ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete startas för ekologisk avfallshantering
av latrin och annat organiskt hushållsavfall.
Stockholm den 27 januari 1987
Mot. 1986/87
Jo823
Alf Svensson (c)
15
