Ett centralt arkiv för patientjournaler

Motion 1983/84:1650 Arne Fransson m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:1650

Arne Fransson m.fl.

Ett centralt arkiv för patientjournaler

Journalutredningens betänkande Bevarande av journaler m. m. har
remissbehandlats. Jönköpings läns landsting har ställt sig positivt till
utredningen och betraktar den som en god grundstomme för ställningstaganden
i samband med vår långsiktiga journalarkivplanering. Man måste se
utredningens förslag såväl från vårdsynpunkt och forskningssynpunkt som
från ekonomisk synpunkt.

Under de senaste åren har en omfattande diskussion förekommit om
bevarandet av medicinska journaler. Diskussionen har aktualiserats genom
den snabbt ökande volymen av medicinskt jourmaterial. Kostnaden för
arkivvården ligger nästan helt på landstingen och har beräknats till 150-200
milj. kr. per år.

Enligt vår uppfattning borde utredningen också ha belyst möjligheterna att
sammanföra det medicinska journalmaterialet till ett centralt arkiv. Enligt
vår uppfattning talar följande motiv för detta:

1. Genom den ökade rörligheten kommer många att under sin livstid få
kontakt med sjukvård inom olika landstingsområden och sjukhus. När
journaler långtidsförvaras i arkiv knutna till lokala kliniker eller sjukhus, har
de en dålig tillgänglighet. En betydligt mer lättillgänglig patientinformation
skulle erhållas, om samtliga journalhandlingar enligt den enkla anvisningen
100 år efter födelsedatum insändes till centralt arkiv.

2. I samband med ökat intresse för släktforskning kan det anses rimligt, att
den enskilde har möjlighet att ta del av sina förfäders journaler. Det är
naturligtvis av stort värde för t. ex. den nyinsjuknade diabetikern att få en
uppfattning om hur sjukdomen gestaltat sig i tidigare generationer. Sannolikt
skulle en lättillgänglig möjlighet av detta slag genom avgifter kunna
medverka till finansiering av arkivfunktionen.

3. Möjlighet till forskning, som kunde belysa genetiska frågeställningar
både beträffande sjukdomar och normalbiologiska förhållanden, skulle
optimeras. Andra angelägna forskningsområden, som kan ha stor nytta av ett
dylikt arkiv, är social och geografisk epidemiologi, hälsans påverkan av
arbetsförhållanden m.m. Genom vår tidigt utbyggda välfungerande
folkbokföring har vi i Sverige unika förutsättningar för denna typ av
forskning.

4. Även med en 100-årsregel av ovannämnt slag är det angeläget att vissa
typer av uppgifter endast utlämnas under anonymitetsskydd eller efter
särskild bedömning. Denna sekretess kan ej tillfredsställande tillgodoses
med nuvarande arkivfunktion.

Mot. 1983/84:1650

9

5. Möjlighet att göra rationaliseringar i rutiner ökar med stor driftsvolym
och van personal. Speciellt gäller detta en situation, där ny teknik i form av
mikrofilmning och databaserad sökningsfunktion introduceras. Härvid bör
också hänsyn tas till den utveckling som är i gång med en journal baserad på
ADB-teknik, som troligen kommer till allmän användning inom de närmaste
decennierna.

6. Möjlighet att utnyttja friställda lokaler av tillräcklig volym. Intressant är
därvid t. ex. nedlagda regementens kaserner, utrymda äldre sjukhus,
fabriksanläggningar o. d. Med ett sådant utnyttjande av befintliga
anläggningar kan lokalkostnader minimeras.

Vi föreslår därför att frågan om ett centralt journalarkiv utreds.
Placeringen av ett sådant arkiv skulle med fördel kunna förläggas till
Jönköping eftersom betydande lokalytor kommer att friställas i och med
nedläggning av fredsförbandet A 6.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om ett centralt
journalarkiv och möjligheten att förlägga ett sådant till Jönköping.

Stockholm den 23 januari 1984

ARNE FRANSSON (c)

KERSTI JOHANSSON (c) RUNE BACKLUND (c)