Ett bredare resursutnyttjande av skogen

Motion 1985/86:Jo301 Bengt Kronblad (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo301

Bengt Kronblad (s)
Ett bredare resursutnyttjande av skogen

Skogen utgör ett resursförråd för välfärden och en plattform för den ekonomiska
tillväxten. Trycket på skogen har ökat i och med att tillväxten ständigt
förväntas öka. Det finns risk för att skogen enbart uppfattas som virkesproducent,
och att ekonomiska hänsyn i allt större utsträckning får företräde framför
elementära ekologiska hänsyn. I den storskaliga omvandlingen av den svenska
skogen, från en i alla former väl utvecklad diversitet till stora områden av
monotona produktionslandskap, blir kraftfulla juridiska styrmedel allt viktigare
för att bevara skogens mångfald. Skogen är en intrikat väv av beroendeförhållanden
mellan djur, växter och den icke-levande miljön.

Det blir framdeles allt viktigare att betona skogens fulla betydelse som producent
av, inte bara virke, utan även bär, svamp, kött och som en alldeles unik
rekreations- och trivselfaktor. Vi måste finna former för en skötsel av hela
ekosystemet med en verksamhet som helhetsmässigt anpassar samhället till
naturens funktioner och som strävar till att upprätthålla produktion, artsammansättning
och förnyelseförmåga hos naturens olika enheter.

Vi vet att de senaste decenniernas utnyttjande av skogen inneburit en fortskridande
utarmning av skogens fauna och flora. Tyvärr har vi inte nått så långt i
förståelsen av systemen att vi hos alla arter kan precisera deras funktionella
betydelse. Flera av de missgynnade arterna är nyckelarter vilkas försvinnande
leder till omfattande kedjereaktioner. Varje art är unik och borde behandlas
med vederbörlig respekt.

Till de arter vi uthålligt kan utnyttja för egen välfärd hör skogens bär och
svampar liksom våtmarkernas stundom rika bärskörd. Av skogens totala produktion
utnyttjas endast några få procent för konsumtion. Det måste betraktas
som ett magnifikt resursslöseri. Stora lokala skillnader finns självklart beroende
på region, tradition, åtkomlighet etc.

I Finland uppskattar man värdet av bär- och svampplockning till drygt 350
milj. kr. per år, ett resultat man under åttiotalet vill höja med 20 °Io.

Lingonet är tillsammans med blåbäret vårt i särklass vanligaste bär. Skördarna
av lingon påverkas av en rad miljöfaktorer, men kan på goda öppna och ljusa
platser uppgå till mer än 500 kg per hektar. Stora variationer förekommer dock.
Blåbäret ger en hektarskörd på mellan 100 och 500 kg. Hjortronets skördar
varierar mellan 30 och 300 kg per ha. Tranbäret är produktivt och ger mellan 200
och 500 kg per ha, men är tyvärr det bär som först får stryka på foten när myrar
dikas ut. Kråkbär, som har ett oförtjänt tveksamt bärrykte, ger regelbundna
skördar på mer än 100 kg per ha. Odonet är också ett produktivt bär som kan ge
goda skördar de år blåbäret delvis saknas.

Mot.
1985/86
Jo301—306

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. NrJo301—306

Skogsmarkerna avkastar givetvis fler bär, främst i randzonerna. Hallon,
smultron, mjölon, rönnbär, enbär, björnbär och åkerbär är exempel på bär av
skiftande kvalitet och med olika användningsmöjligheter.

Lingon och tranbär är exempel på bär som med inhemsk genetik lätt kan
odlas, och för lingonet har hektarskördar på upp till 5 000 kg noterats i Finland.
1 Estland odlar man tranbär i övergivna torvtäkter med medelresultat kring 600
kg per ha.

1 Finland har man till dags dato utbildat 50000 svampkonsulenter, som
betonar värdet av främst 20 arter handelsvampar. Medelskörden av dessa svampar
uppgår till 100 kg svamp per ha och år. Stora variationer finns och för
exempelvis riskorna kan dessa vissa år uppgå till 500 kg/ha. Vi har inom detta
område mycket att lära och många vägar att vandra vidare på.

I förlängningen av ett ökat bär- och svamputtag, främst i tätortsnära områden,
finns det faktum att den enskilde skogsägaren inte alltid får ett normalt
ekonomiskt utbyte av sina bär- och svampmarker. En metod för en framtida
kompensation kan vara en något lägre skogsbeskattning i dessa områden.

Enligt min mening bör statsmakterna genom att främja information och
utbildning skapa kunskap och förståelse hos alla om vilka resurser skogen
erbjuder och om hur vi kan ta till vara dessa. Ett åtgärdspaket med detta syfte
skulle exempelvis kunna innehålla en ”allemansfolder”, i vilken de viktigaste
svamparna och bären med utbredningsområden, regler för beskattning, grossister
etc. beskrevs. Skogsstyrelsen kunde tänkas medverka genom målgruppsinriktad
information till skogsägare, skolor m. fl. I särskilt viktiga regioner borde
det vara möjligt att tänka sig att bär- och svampkonsulenttjänster inrättades.
Kommunernas medverkan skulle kunna ske genom att foldrar och lokala kartor
togs fram och genom att utställningar, studiedagar etc. arrangerades. AMU
skulle med hjälp av övrigt undervisningsväsende kunna fylla en viktig initialfunktion
i ett brett arbete för att utveckla och ta till vara de i denna motion
nämnda skogs- och skogsmarksresurserna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder avsedda att
främja ett bredare resursutnyttjande av skogen.

Stockholm den 15 januari 1986
Bengt Kronblad (s)

Mot. 1985/86
Jo301

2