Energipolitiken

Motion 1985/86:n447 Karin Söder m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:N447

Karin Söder m. fl. (c)
Energipolitiken

1. Sammanfattning

En offensiv och framtidsinriktad energipolitik för effektivare energianvändning
och användning av förnybara energislag har en avgörande betydelse
för att förbättra vår ekonomi och våra möjligheter att värna natur och
miljö.

Detta förutsätter en fortsatt minskning av oljeberoendet och en avveckling
av kärnkraften utifrån följande handlingslinjer:
o Hushållning och effektivare energianvändning.

o Ny värmeteknik för tillvaratagande av bl. a. solenergi, inhemska bränslen,
värmepumpar, naturgas,
o En medveten elanvändningspolitik, som utnyttjar elströmmens höga
kvalitet och inte slösar bort den, där energi av lägre kvalitet fyller samma
uppgift.

o Produktion av alternativa drivmedel baserat på inhemsk råvara,
o Ny teknik för elproduktion som mottryck, vind och solceller.

Om detta centerprogram genomförs så kan kolkondenskraftverk och
miljöstörande vattenkraftsutbyggnad undvikas. Sverige får ett mindre sårbart
energisystem, konkurrenskraftiga energipriser, ökad sysselsättning
och goda förutsättningar för bättre miljö.

Med utgångspunkt från dessa förutsättningar kan huvudyrkandet i föreliggande
motion sammanfattas:

o En decentralistisk energipolitik skall föras inriktad mot effektiv energianvändning
och ökad användning av förnyelsebar energi i syfte att förbättra
miljö, minska sårbarhet och utlandsberoende.
o För att säkra en positiv utveckling av ett miljövänligt och säkert energisystem
föreslås inrättandet av en Energiutvecklingsfond. Fonden föreslås
finansierad genom en avgift på 2 öre/kWh (intäkt ca 1,1 miljard kronor)
på all kärnkraftsproducerad el.
o Energisparande stimuleras genom rätt för småhusägare till avdrag för
kostnader för tilläggsisolering och värmeåtervinning genom värmeväxling.

o Introduktion av svensktillverkad etanol påskyndas för att underlätta
övergången till blyfri bensin, bättre avgasrening och minskat oljeberoende.

o Regeringens avvecklingsstrategi måste följas upp med konkreta åtgärder
som inleds med att Ringhals 2 tas ur drift.

o En förändrad inriktning av forskningsverksamheten kring slutförvaring
av utbränt kärnbränsle,
o Utbyggnaden av elnätet dimensioneras efter det långsiktiga elbehovet
och en viss reducering av planerade investeringar i 400 kW-ledningar kan
göras. Besparing 500 milj. kr.

2. Inledning

Enligt centerpartiets mening kan kravet på en allsidig välfärd innefattande
såväl goda ekonomiska levnadsbetingelser som en god livsmiljö bäst tillgodoses
i ett decentraliserat samhälle. Energipolitikens inriktning har en avgörande
inverkan på samhällsutvecklingen. Den koncentrationsinriktade
energipolitik som präglat och i avgörande hänseende fortfarande präglar
socialdemokraternas energipolitik förstärker övriga centraliseringstendenser
i samhället och därmed misshushållningen med tillgängliga resurser.

Energipolitikens inriktning måste vara att skapa ett decentraliserat energisystem
baserat på utnyttjande av i huvudsak inhemska förnybara energikällor
och en effektiv användning av tillgängliga resurser. Då får vi de bästa
förutsättningarna för att kunna tillgodose kraven på resurshushållning,
ekologisk balans, god miljö, hög säkerhet, försörjningstrygghet, ökad sysselsättning
samt en stärkt ekonomi. Småskaliga energisystem ger vidare
medborgarna bättre möjligheter till inflytande och kontroll över energisystemen.

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen understrukit betydelsen
av ett fullföljande av en decentralistisk inriktning på energipolitiken
och betonat nödvändigheten av att den energipolitik som fördes under centerns
ledning mellan 1976—1982 fullföljs. Denna var inriktad på att successivt
forma ett decentralistiskt energisystem byggt på allsidighet, bättre energihushållning
och utnyttjande av olika förnybara inhemska energikällor.

Målsättningen att på ett miljövänligt sätt styra över energisystemet mot
användning av förnybara energikällor är för sitt förverkligande beroende
av en medveten hushållning av energianvändningen. En effektiv energianvändning
förutsätter i sin tur bl. a. hushållning med energikvalitet. Vi måste
kort sagt "bruka bättre i stället för att förbruka mer”.

3. Energipolitik för industriell utveckling och god miljö

Det finns ett mycket nära samband mellan vår energianvändning, ekonomi
och miljö. Detta samband belyses bl. a. av att den ohämmade användningen
av energi och naturresurser, som en produktionsinriktad energipolitik
innebär, har medfört svåra miljöproblem.

Den övergripande målsättningen i decentralistisk energipolitik för en
uthållig energianvändning måste därför vara att varje energikälla som skall
användas i större omfattning och under längre tid måste ingå i naturens eget
kretslopp. Uppfylls inte detta krav kommer såväl den ekonomiska tillväxten
att förkvävas som omfattande miljöskador att uppstå. Samhällets åtgärder
måste därför inriktas på att stödja introduktion och användning av
inhemsk, förnybar och miljövänlig energi, ny energiteknik, sparande etc.

Mot.1985/86

N447

8

Förbränning av icke förnybara fossila energislag som kol och olja innebär
en mycket kraftig påverkan på miljön genom de ökande utsläppen av
bl. a. kväveoxider och svaveloxider. Denna förbränning medför vidare att
koldioxidhalten i luften successivt ökar, vilket på någon sikt kan utvecklas
till det allra största miljöproblemet. Den ökande koldioxidhalten medför
temperaturökningar, vilka efter hand på ett drastiskt sätt förändrar vårt
klimat och därmed förutsättningarna för allt mänskligt liv. Koldioxidproblemet
är en global företeelse och det är nödvändigt att varje land bidrar till
att minska förbränningen av fossila bränslen även ur denna synpunkt. En
övergång från olja till kol har i dessa hänseenden en negativ betydelse.
Förbränning av skogsbränslen ger inte motsvarande effekter på den omgivande
naturmiljön. Lika mycket koldioxid binds vid återväxten som frigörs
vid förbränningen förutsatt att avverkning och tillväxt balanseras.

En medveten politik för energihushållning och effektivare energianvändning
är den bästa garantin för både en positiv ekonomisk utveckling och en
bra miljö. En energipolitik, vars primära målsättning är att främja ökad
energitillförsel, kommer att leda till allt större investeringar för att förebygga
skador på miljön och till slut nå en nivå där dessa kostnader inte längre
kan bäras. Samhällsekonomin kommer att kollapsa i försöken att åtgärda
irreparabla miljöskador orsakade av bl. a. en centraliserad och koncentrationsinriktad
energipolitik. Utvecklingen har visat att det är en myt att ekonomisk
utveckling förutsätter ökad energianvändning. Tvärtom, en långsiktig,
stabil ekonomisk utveckling och en ökande välfärd förutsätter en
kontinuerligt minskande energitillförsel under överskådlig tid, eftersom
energins pris bestäms av den sist producerade enheten energi. Vid en ökande
energianvändning kommer att krävas investeringar i allt dyrare energiproduktion
med allt högre pris på energi som följd. Det är därför såväl av
ekonomiska som miljömässiga skäl nödvändigt att energipolitiken på både
kort och lång sikt inriktas på att ge förutsättningar för en så låg total energianvändning
som möjligt. En sådan politik skapar i sin tur förutsättningar
för en balanserad prisutveckling på energi och underlättar därmed en positiv
ekonomisk utveckling.

Energi — sysselsättning

Samhällsekonomin under 1980-talet har och kommer sannolikt att belastas
av en betydande arbetslöshet. Det är osannolikt att även en avsevärd expansion
av industri- och tjänsteproduktionen kommer att kunna sysselsätta
arbetskraften utan olika typer av stödåtgärder. Datoriseringen och elektronikanvändning
torde t. ex. innebära att produktionsvolymen kan öka betydligt
utan att mosvarande ökning av arbetskraften behöver ske.

Det är därför nödvändigt att försöka skapa nya arbetstillfällen. Satsning
på inhemsk energi är från denna synpunkt kanske det bästa området. Exempelvis
bör utnyttjande av inhemsk skogsenergi och torv ge många sysselsättningstillfällen
främst i de regioner där sysselsättningsproblemen är störst.
Utnyttjande av inhemska energialternativ torde därför vara samhällsekonomiskt
lönsamt även om investeringarna med en företagsekonomisk beräkning
i vissa fall ej är motiverade.

Mot.1985/86

N447

9

Energi — bytesbalans

Ur bytesbalanssynpunkt är det vidare önskvärt att ersätta importerad energi
med inhemsk energiproduktion där så kan ske till rimlig kostnad. Satsningarna
på att minska vårt oljeberoende får inte ske på ett sådant sätt att ett
importberoende byts ut mot ett annat utan påtagliga andra fördelar.

Energi — sårbarhet

Ett energisystem byggt på småskalighet och inhemsk energi uppvisar även
en helt annan säkerhet och försörjningstrygghet. Sårbarheten blir mindre.
Graden av sårbarhet beror dels på andelen importerad energi, dels på hur
energiförsörjningssystemet är uppbyggt inom landet. Storskaliga system har
en mycket stor sårbarhet som bl. a. såväl strömavbrottet den 27 december
1983, då ett mindre fel slog ut större delen av landets elförsörjning, som
elavbrotten sistlidna vinter visade.

I krigstider torde vidare storskaliga energi försörjningssystem vara betydligt
lättare att allvarligt skada och betydligt svårare att utnyttja. Även i
fredstid torde kostnaderna för att exempelvis få ett säkert storskaligt elförsörjningssystem
bli astronomiska eftersom det ibland kräver dubblerade, i
varje fall överdimensionerade, distributionsanläggningar.

Energipolitik för industrisamhällets utveckling

Energipolitikens inriktning har således en betydande inverkan på våra möjligheter
att upprätthålla sysselsättningen, förbättra bytesbalansen och
minska sårbarheten samtidigt som miljön värnas. Det långsiktiga strategiska
skälet för en radikal effektiviseringslinje i energipolitiken är omsorgen
om industrisamhällets utveckling med en bibehållen och förbättrad miljö.
En politik för en effektiv energianvändning och låg förbrukning är därför
också en industrivänlig politik. Den möjliggör en lönsam kärnkraftsavveckling
samtidigt som teknikutvecklingen stimuleras och resurser för värdefulla
investeringar skapas för framtiden.

4. Energibalans

Ingen kan med säkerhet förutse vårt energibehov i början av nästa sekel. Vi
underskattar lätt framtidens möjligheter till en allt effektivare energianvändning.
Ett bevis för detta är att vi i dag använder endast 60 % av den
energimängd som en riksdagsmajoritet för tio år sedan ansåg var ett kvalificerat
sparmål för 1985.

Med vår energipolitiska inriktning, med utnyttjande av framtidens möjligheter
till effektivare energianvändning, behövs i början av nästa sekel
inte mer än högst 300 TWh. En detaljerad energibalans är inte möjlig att
göra, men följande indelning belyser inriktningen på centerns energipolitik.

Mot. 1985/86

N447

10

Elström

Vattenkraft, vindkraft, mottryck och kraftvärme, solceller

100 TWh

Mot.1985/86

N447

Bränslen m. m.

Biobränslen, solenergi, gas. (Förgasning av organisk substans i
stället för direktförbränning kan minska miljöproblemen med avfall
o. d.)

120 TWh

Drivmedel

Olja, etanol, vätgas m. m.

80 TWh

Summa

300 TWh

5. Avvecklingsplan för kärnkraften

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen krävt att en avvecklingsplan för
kärnkraften skall upprättas. Senast i samband med att riktlinjerna för den
framtida energipolitiken behandlades våren 1985 krävde vi att riksdagen
skulle fatta beslut om en avvecklingsplan och hos regeringen begära förslag
om en preciserad avvecklingsplanering för kärnkraften. Vid riksdagsbehandlingen
avslogs såväl vårt krav på beslut om upprättande av en avvecklingsplan,
som våra övriga förslag i syfte att fullföja riksdagens beslut om
kärnkraftens avveckling.

Vid vårens riksdagsbeslut fanns således inget intresse från socialdemokraternas
sida att medverka till att skapa majoritet för beslut om upprättande
av avvecklingsplan. Efter riksdagens beslut och inför valet gör emellertid
socialdemokraterna en helomvändning och presenterar en s. k. avveck lingsstrategi
som i stort ansluter till den politik som centern länge drivit.

Detta ser vi givetvis med tillfredsställelse och förutsätter att socialdemokraterna
nu ansluter sig till vårt krav på konkreta åtgärder för att fullfölja
riksdagens beslut om kärnkraftens avveckling.

Från centerpartiets sida förutsätter vi nu att den socialdemokratiska regeringen
följer upp sina löften i praktiskt handlande. Det är synnerligen viktigt
att avvecklingen påbörjas så snart som möjligt då utvecklingen går mot
att en allt större andel av den producerade elen måste avsättas på värmemarknaden.

Förutom de bindningar detta i sig innebär till kärnkraften får vi ett allt
mer köldkänsligt elförsörjningssystem med mycket besvärande toppbelastningar
så snart det blir kallt. Produktionen i de sist idrifttagna reaktorerna
Forsmark 3 och Oskarshamn 3 användes i huvudsak för elvärme.

Med dessa utgångspunkter finns ingen anledning att satsa ca 1,2 miljarder
kronor för byte av ånggeneratorerna i Ringhals 2. Det Finns inte utrymme
för Ringhals 2:s produktion som prima kraft om det inte sker betydande
utbyggnader för såväl topplastproduktion som nätförstärkningar. En sådan
utbyggnad är klart olönsam om vi inte binder oss för en hög elanvändning
under lång tid. Detta kan ligga i kraftbolagens intressen men strider mot
folkomröstningen och riksdagsbeslut om kärnkraftens avveckling.

Enligt vår mening bör därför kärnkraftsavvecklingen inledas med att
Ringhals 2 tas ur drift omgående. Vi anser att de ca 1,2 miljarder kronor som
krävs för att byta ånggeneratorer kan ge bättre utdelning om de t. ex. användes
för en ökad användning av inhemska bränslen. Utöver att samma energimängd
kan produceras till samma eller lägre kostnad, så skapas ca 1 000 11

nya arbetstillfällen, stråldoserna minskar och kvantiteten använt kärnbränsle
som skall förvaras i hundratusentals år minskar.

Med kännedom om dessa fakta och regeringens klart deklarerade vilja att
ansluta sig till centerpartiets krav på att kärnkraften skall avvecklas ser vi
det som självklart att några resurser inte skall satsas på byte av ånggeneratorer
i Ringhals 2 utan tillgängliga medel skall i stället satsas på framtida
utvecklingsalternativ, i första hand inhemska bränslen. Vi ser som ett förbiseende
att i budgetpropositionen anvisats 75 milj. kr. för förberedelser av
byte av ånggeneratorerna. Regeringens förslag i denna del måste självklart
avslås.

6. Slutförvaring av det utbrända kärnbränslet m. m.

Enligt centerpartiets mening hade det varit möjligt att med en målmedveten
politik avveckla kärnkraften under en tioårsperiod om avvecklingen inletts
tidigare och innan beroendet blivit alltför stort. Av miljö- och säkerhetsskäl
borde politiken ha inriktats på detta. Det hade inneburit att avfallsmängderna
från kärnkraften, som vi tvingas att ta hand om, blivit ungefär en
tiondel av vad som nu blir aktuellt. Centerpartiet respekterar dock självfallet
folkomröstningens resultat och riksdagens beslut i anledning av denna.

Den metod, KBS-metoden, som legat till grund för tillståndsgivning vid
idrifttagning av kärnreaktorerna har vi däremot aldrig accepterat. KBSmetoden
uppfyller inte de krav som måste ställas för att den slutliga förvaringen
av utbränt kärnbränsle skall kunna anses säker. I 1981 års energipolitiska
beslut fastslogs också att andra metoder än K BS-metoden seriöst skall
studeras. Vi har vid ett flertal tillfällen från centerpartiets sida följt upp
detta krav i riksdagen.

Den nu aktuella metoden, KBS 3, innebär att det utbrända, icke upparbetade
kärnbränslet skall förvaras på 500 meters djup i berggrunden. Centerpartiet
delar uppfattningen att det alltmer uppenbara sambandet mellan
civilt och militärt bruk innebär att slutförvaringen måste ske utan föregående
upparbetning. Det finns emellertid uppgifter som tyder på att vid en
slutförvaring enligt KBS 3-metoden avfallet inom en inte alltför avlägsen
tid ”renats” i sådan grad att det kan utnyttjas som råmaterial för vapenframställning.

Den pågående forskningsverksamheten och undersökningar att finna en
lämplig berggrund har väckt djup oro och mött hårda protester från allmänheten
på många håll i landet som t. ex. Kynnefjäll och Alfta. Senast har
befolkningen i Almunge i Uppland kraftigt motsatt sig att undersökningar
av berggrunden genomförs.

Oron hos lokalbefolkningen har vidare förstärkts av att regeringen föreslagit
att den kommunala vetorätten skall tas bort och att kommuninnevånaren
inte längre reellt skall kunna påverka ett beslut om lokalisering och
slutförvaring. Därigenom har frågan också fått en demokratisk aspekt i och
med att den lokala befolkningens tilltro till demokratin undergrävs genom
den hantering som sker från dem som ansvarar för provborrningarna av
berggrunden.

Med hänsyn härtill anser vi att den nuvarande forskningsinriktningen

Mot. 1985/86

N447

12

måste förändras och den s. k. KBS-metoden tillsvidare avföras från diskussionen
om lämplig förvaringsmetod, vilket innebär att de pågående provborrningarna
i berggrunden bör upphöra. Detta bör ges regeringen till känna.

7. Energiutvecklingsfond

Folkomröstningsresultatet innebär att några ytterligare investeringar i
kärnkraft utöver de tolv nu idrifttagna reaktorerna inte sker. Kärnkraftens
utbyggnad har varit möjlig genom att den i väsentlig grad fått stöd från
billig och lönsam vattenkraft. Det har historiskt varit så att producerande
kraftverk har burit en del av kostnaden för nya kraftverk. Det är därför helt
naturligt att kärnkraftverken skall bära en del av kostnaderna för de åtgärder
som krävs för att ersätta kärnkraften. Det kan ses som en återbetalning
av vattenkraftens betydande bidrag till kärnkraften.

Kärnkraften skall enligt centerpartiets sedan länge förfäktade mening —
och som energiministern i huvudsak anslutit sig till — ersättas med

a) Hushållning och effektivare energianvändning

b) Ny värmeteknik för tillvaratagande av bl. a. solenergi, inhemska bränslen,
värmepumpar, naturgas

c) En medveten elanvändningspolitik, som utnyttjar elströmmens höga
kvalitet och inte slösar bort den på användning där energi av lägre kvalitet
fyller samma uppgift till samma eller lägre kostnad

d) Ny teknik för elproduktion som mottryck, vindkraftverk och solceller

e) Produktion av alternativa drivmedel baserad på inhemska råvaror
Om detta program genomförs så kan vi undvika kolkondens och miljöstörande
vattenkraftsutbyggnad. Vi får ett mindre sårbart energisystem,
konkurrenskraftiga energipriser, ökad sysselsättning och en bättre miljö.
Realismen i detta program styrks av det faktum att vi i dag endast använder
60% av den energimängd som en riksdagsmajoritet för tio år sedan ansåg
vara ett kvalificerat sparmål för år 1985. Fortfarande är vi bara i början av
teknikutvecklingen för effektivare energianvändning.

För att genomföra detta program föreslår centern en Energins utvecklingsfond.
Den bör byggas upp genom en avgift på 2 öre/kWh på all kärnkraftsproducerad
el, vilket motsvarar en intäkt på ca 1,1 miljard kronor.
Minst motsvarande resurs skulle behövts avsättas vid fortsatt utbyggnad
och förnyelse av kärnkraften.

Fondens huvuduppgifter bör vara att svara för investeringar som syftar
till dels hushållning och effektivare energianvändning, dels alternativ energiproduktion.
För den första uppgiften bör besluten om hur resurserna skall
användas fattas av riksdag och regering, medan när det gäller alternativ
energiproduktion bör kraftbolagen ha ett avgörande inflytande på hur tillgängliga
medel används inom de ramar som energipolitiken anger.

8. Fullskaleanläggning för drivmedelsetanol

I motion 1985/86:204 föreslog centerpartiet att riksdagen hos regeringen
skulle begära initiativ i syfte att snabbt få i gång byggandet av en fullskale

Mot.1985/86

N447

13

anläggning för produktion av etanol baserad på inhemsk råvara. Vi noterar
med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen tillmötesgår centerpartiets
förslag genom att anvisa 15 milj. kr. för att ”snarast klarlägga de
tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att framställa etanol grundad
på spannmål i en fullskaleanläggning”.

För mer ingående argumentering avseende en snabb introduktion av inhemsk
etanol som drivmedel hänvisar vi bl. a. till motion 1984/85:2878 och
1984/85:556 (etanolmotion). Vi har vid ett flertal tillfällen yrkat att drivmedelsetanol
producerad på inhemska råvaror skall befrias från skatt på samma
sätt som övrigt inhemskt bränsle. Vi upprepar detta yrkande. I det fall
riksdagen inte bifaller detta yrkande, hemställer vi i andra hand att riksdagen
beslutar att den etanol som produceras vid nu aktuell fullskaleanläggning
befrias från skatt under avskrivningstiden — 15 år. Ett sådant beslut är
en förutsättning för att samla lämpliga intressenter kring den industriellt
viktiga satsning som denna fullskaleanläggning utgör. Det är inte bara produktionen
av etanol som har industriellt intresse utan sannolikt än mer
biprodukterna och då i första hand stärkelse och protein. Dessa produkters
betydelse som råvaror för den kemiska industrin ökar i takt med att den
fytokemiska forskningen gör nya framsteg.

En fullskaleanläggning för etanolproduktion är viktig för den fytokemiska
industrins utveckling i Sverige och därmed en väsentlig framtidssatsning.
Det är ofrånkomligt att en pilotanläggning i full skala, som samtidigt
skall bidra till en väsentlig kunskapsuppbyggnad på en rad områden, belastas
med många extra kostnader jämfört med kommande kommersiella anläggningar.
Detta måste beaktas och staten bör även i fortsättningen svara
för dessa merkostnader, som kan ses som forsknings- och utvecklingskostnader
till gagn för stora delar av vår industri. Vi har inte för närvarande
något yrkande på ytterligare medelsanvisning, men den frågan måste beaktas
i det utredningsarbete som nu snabbt skall genomföras enligt förslag i
budgetpropositionen.

9. Avdragsrätt för småhusägare vid investeringar för
energisparande

Investeringar i effektivare energianvändning får ofta stå tillbaka för betydligt
mindre lönsamma investeringar i produktionsanläggningar. Skälet är
främst de ogynnsamma möjligheterna till finansiering av energisparinvesteringar,
vilket i första hand drabbar småhusägare. Enligt vår mening bör
vissa klart avgränsade energihushållande investeringar vara avdragsgilla.
Avdragsrätten bör inledningsvis begränsas till tilläggsisolering och effektivare
energianvändning genom värmeåtervinning. I en motion från centerpartihåll
har denna fråga närmare utvecklats.

10. Höjd skatt på kol och sänkt skatt på naturgas

Enligt de riktlinjer för energibeskattning som enligt vår mening skall gälla
bör skatten på kol höjas med 135 kr./ton och därmed beskattas likformigt

Mot.1985/86

N447

14

med olja. Skatten på naturgas bör utgöra hälften av skatten per energienhet
för olja — dvs. 205 kr./l 000 rrv’. De förändrade skattesatserna kan bedömas
ge en ökad nettointäkt till staten på 300 milj. kr.

11. Energiforskning

Det energiforskningsprogram som fastlagts 1984 innebär en ambitionssänkning
i jämförelse med 1978 och 1981 års energiforskningsprogram. I
motion 1983/84:2615 kritiserade vi neddragningen av energiforskningsprogrammet
och redovisade vårt förslag som innebar att det totalt borde satsas
I 600 milj. kr. under treårsperioden jämfört med propositionens 1 200.

De avgifter som tas ut för att täcka kostnaderna i energiforskningsprogrammet
är också avsevärt större än de medel som anvisas. Trots detta
föreslås i budgetpropositionen en ytterligare neddragning med 100 milj. kr.
för kommande budgetår.

Vi anser att gällande energipolitiska beslut innebär att energisystemet
inom några decennier huvudsakligen skall baseras på utnyttjande av förnybara
och miljövänliga energislag samt en effektivare energianvändning.
Det kräver enligt vår mening fortsatt kraftfulla insatser på energiforskningsområdet.
Vi beklagar att regeringen ytterligare minskar gällande program.
Vi anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära förslag i
samband med årets kompletteringsproposition om återställande av nivån
för energiforskningsprogrammet, vilket innebär att 400 milj. kr. bör anvisas
och fördelas i enlighet med de riktlinjer som vi redovisade i motion 1983/
84:2615. Vi vill även i detta sammanhang erinra om att i en särskild motion
krävts att några medel inte bör anvisas för fusionsforskning med hänsyn till
att kärnkraft enligt vår mening endast övergångsvis skall utnyttjas i det
svenska energiförsörjningssystemet.

12. Anslagsfrågor

Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

Det statliga stödet till utbildningsåtgärder och energirådgivning inom näringslivet
tas från detta anslag. SIND disponerar medlen för energirådgivning
och SEV för utbildningsåtgärder.

Det statliga stödet har stor betydelse för utvecklingsfondernas möjligheter
att främja en fortsatt minskning av oljeanvändningen och effektivare
energianvänding i småföretagen. Fondernas resurser för detta ändamål bör
därför enligt vår mening förstärkas. Vi anser därför att 4 milj. kr. för utvecklingsfondernas
dispositon för utbildning och rådgivning i energifrågor bör
anvisas. Vi har vidare i annat sammanhang föreslagit att 2 milj. kr. till energirådgivning
inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna skall anvisas. Med
anledning härav bör anslaget E 4 räknas upp med 4 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag.

Mot.1985/86

N447

15

Främjande av landsbygdens elektrifiering

I budgetpropositionen beräknas att kostnader för upprustning av stamlinjenätet
i 1984 års prisnivå uppgår till ca 2 miljarder kronor. Det är belysande
att man samtidigt håller ned resurserna för åtgärder att förbättra eldistributionen
på landsbygden. Vi anser att ytterligare 2,0 milj. kr. bör avsättas för
detta ändamål. Dessa medel bör främst användas för upprustning av befintliga
men nu olönsamma nät.

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer

1 budgetpropositionen anvisas 180 milj. kr. för försenad idrifttagning av
kärnkraftreaktorer. Enligt överenskommelse mellan staten och vattenfallsverket
skall staten ersätta Formarks Kraftgrupp AB och Vattenfall för de
minskade intäkterna förseningen anses innebära. Riksdagen har godkänt
detta avtal. Centerpartiet reserverade sig mot detta beslut. Vi anser fortfarande
att det inte föreligger någon ersättningsberättigad förseningskostnad
och hemställer därför att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om
anvisning av 180 milj. kr. för ersättning av förseningskostnader.

Avgift för att finansiera kärnkraftens avveckling

Ansvaret för en tryggad finansiering av avveckling och rivning av reaktoranläggningar
innehades tidigare av nämnden för hantering av använt kärnbränsle
(NAK). Genom den omorganisation som genomförts har nämndens
verksamhet fått en mera begränsad inriktning och namnändrats till
statens kärnbränslenämnd (SKB). NAK har tidigare föreslagit att en avgift
på 2,1 öre/kWh skall tas ut av reaktorinnehavaren för att finansiera förvaring
av använt kärnbränsle och avveckling av kärnkraftsreaktorerna. Regeringen
har beslutat om en lägre avgift. I årets budgetproposition redovisas
att de hittills fonderade medlen endast uppgår till 1,9 öre/kWh och regeringen
har beslutat att avgiften skall utgå i enlighet med detta förslag. Enligt
vår mening är det svårt att finna något motiv för att sätta en lägre avgift än
NAK:s förslag föregående år. Vi anser därför att avgiften bör fastställas till
2,1 öre/kWh kärnkraftsproducerad el och därmed öka möjligheterna till
rimlig fondering.

Statens vattenfallsverk

I budgetpropositionen anvisas ett reservationsanslag till statens vattenfallsverk
om nära 3 miljarder kronor. 1 anslaget ingår bl. a. anvisade medel för
utbyggnader av storkraftnätet och förberedelser för byte av ånggeneratorer
i Ringhals 2.1 enlighet med vad vi tidigare anfört bör inga medel anslås för
förberedelser av ånggeneratorer i Ringhals 2. Beräknade kostnader för
kärnkraftsanläggningarna kan därför räknas ned med 75 milj. kr.

Vattenfall har vidare anfört att kostnaderna för överförings- och distributionsanläggningar
från Indalsälven till Mälardalen beräknas uppgå till ca 2
miljarder i 1984 års prisnivå. Investeringarna avser ersätta 6 stycken 220

Mot.1985/86

N447

16

kW-ledningar med 2 stycken 400 kW-ledningar. Enligt vår mening innebär
de föreslagna investeringarna en överdimensionering av överföringskapaciteten
med hänsyn bl. a. till den förväntade långsiktiga elanvändningen.
Investeringarna kommer också att bli kostsamma, ca 3:50 kr. per sparad
kWh. Enligt vår mening är det bättre att rusta upp de bästa 220 kW-ledningarna
och därmed begränsa behovet av 400 kW-ledningar. Vi föreslår därför
att anslaget till Vattenfall för budgetåret 1986/87 minskas med 500 milj. kr.
I den mån reducering berör mer än kommande budgetår förutsätter vi att
Vattenfall med egna medel kan göra omfördelningar så att inte andra projekt
med betydelse för leveranssäkerheten åsidosätts. Detta innebär att anslaget
till Vattenfall bör räknas ned med 575 milj. kr.

Energiforskning

Enligt vad vi ovan anfört bör anslaget till Energiforskning för budgetåret
1986/87 räknas upp med 100 milj. kr.

Bidrag till verksamheten vid Studsviks Energiteknik

Enligt vår mening är det tveksamt att med skattemedel finansiera de överkostnader
Studsviks Energiteknik har i sin verksamhet. Dessa borde enligt
vår mening finansieras av kärnkraftsindustrin. Anslaget bör därför räknas
ned med 20 milj. kr. Kostnadsökningar för Studsvik beroende på att den
s. k. R 2-reaktorn utnyttjas av universitet och högskolor bör ersättas så att
användarna får bidrag som de sedan kan använda för att täcka Studsviks
kostnader. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om
hur bidraget skall förändras med hänsyn till detta.

Försörjningsberedskap avseende naturgas

Regeringen har fortfarande inte några förslag till permanent lösning av
beredskapslagringen av naturgas. Vi vill i detta sammanhang poängtera
vikten av att regeringen i den fortsatta behandlingen av denna fråga beaktar
centerns förslag om inhemsk metangasproduktion som en dellösning av
beredskapslagringsproblemen.

Ekonomi

Sammantaget innebär våra förslag minskade anslagsäskanden om 775 milj.
kr. Föreslagna förändringar i skatter och avgifter på energi kan beräknas ge
en nettointäkt om 1,4 miljarder kronor. Föreslagna utgiftsökningar uppgår
till 106 milj. kr., varav 40 milj. kr. täcks genom vårt avslag på medelsanvisning
till fusionsforskning.

Mot.1985/86

N447

17

Hemställan

Med hänvisning till vad sorn anförts i föreliggande motion och motion
1984/85:2878 med reservationer i NU 1984/85:30 och SkU 1984/85:50 i
tillämpliga delar hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om sambanden mellan energianvändning, miljö,
resurshushållning och ekonomisk utveckling,

2. att riksdagen beslutar ansluta sig till de riktlinjer för energipolitikens
inriktning för industriell utveckling, god miljö och höjd levnadsstandard
som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om

a) den framtida energianvändningen

b) energihushållning och effektivare energianvändning inom industrin,
transportområdet och bebyggelsen

[c) skärpta krav för installation av direktverkande el1]

d) vindkraftsprogrammets fortsatta inrikting

e) mottryckskraft, elsystemets sårbarhet och systemet för eldistribution

f) värmepumpar

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om sambanden mellan energipolitikens inriktning
och sysselsättning, bytesbalans samt sårbarhet,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i föreliggande motion anförts om vikten av att följa upp
riksdagens beslut om kärnkraftens avveckling i konkret handling,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om förvaringen av andra länders utbrända kärnbränsle,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för
återtagande av icke upparbetat utbränt kärnbränsle,

[8. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1985/86:3 med förslag
om inskränkning i den kommunala vetorätten och uttala att
denna skall gälla anläggningar i hela kärnbränslecykeln i enlighet
med vad som anförts,1]

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i föreliggande motion anförts om ändrad inriktning av
forskningsverksamheten kring slutförvaring av utbränt kärnbränsle,

10. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att avgifter
enligt lagen om finansiering av utgifter för använt kärnbränsle sätts
till 2,1 öre/kWh,

11. att riksdagen beslutar att avslå propostion 1985/86:100 i den
del som avser ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer
för budgetåret 1986/87 om 180 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts om byte av ånggeneratorer i Ringhals 2,

1 1985/86 :Bo512.

Mot. 1985/86

N447

18

13. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att utredningen
om konkurrensförhållanden mellan el och inhemska bränslen får i
uppdrag att utvärdera gällande regler för krav på direktverkande el
samt lägga förslag om ytterligare skärpta krav,

14. att riksdagen beslutar att investeringar till stöd till förbränningsanläggningar
eldade med inhemska fasta bränslen skall utgå
med 15 % av investeringskostnaden,

15. att riksdagen beslutar att investeringsstöd till solvärmeanläggningar
enligt nu gällande regler skall utgå t. o. m. budgetåret 1990/
91,

16. att riksdagen beslutar att stöd till forsknings- och utvecklingsinsatser
inom solvärmeområdet skall utgå i enlighet med de riktlinjer
som redovisats i motion 1984/85:2878,

17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts om riktlinjer och stöd för flexibla och låga
drifttemperaturer anpassade till fjärrvärmenät och injustering av fastighetsanknutna
värmesystem,

18. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en
Energins utvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som förordas i
föreliggande motion,

19. att riksdagen beslutar att från 1 juli 1986 på kärnkraftsproducerad
el ta ut en utvecklingsavgift med 2 öre/kWh,

[20. att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror
skall vara skattefri, därest detta yrkande ej vinner riksdagens
bifall beslutar att etanol producerad vid den första fullskaleanläggningen
skall medges hel skattebefrielse/]

[21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för
småhusägare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförs i
föreliggande motion/]

[22. att riksdagen beslutar att skatten på kol skall vara 275 kr./
ton/]

[23. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall vara 205
kr./l 000 m'/]

24. att riksdagen beslutar att till Främjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1986/87 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om 4 500 000
kr.,

25. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att statens
energiverk får i uppdrag att utreda möjligheten att ge eldistributörer
på landsbygden bättre ekonomiska förutsättningar i enlighet med
vad som anförts,

26. att riksdagen beslutar att för energiforskning för budgetåret
1986/87 anvisa ett med 100 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om
405 000 000 kr.,

27. att riksdagen beslutar att till Utbildning och rådgivning m. m.
för att spara energi för budgetåret 1986/87 anvisa ett med 4 000 000
kr. förhöjt reservationsanslag om 15 330 000 kr.,

2 1985/86:Sk552.

Mot.1985/86

N447

19

28. att riksdagen beslutar att till Statens vattenfallsverk: kraftstationer
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 575 000 000 kr. minskat reservationsanslag om
totalt 2 335 000 000 kr. fördelat enligt riktlinjer som redovisats i föreliggande
motion,

29. att riksdagen beslutar att till Bidrag för verksamheten vid
Studsviks Energiteknik anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 20 000 000 kr. minskat reservationsanslag om 37 410 000
kr.,

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur finansiering
skall ske av kostnaderna för utnyttjande av forskningsreaktorer vid
Studsvik enligt de riktlinjer som redovisas i motionen, samt

31. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i föreliggande motion anförts om försörjningsberedskap
av naturgas.

Stockholm den 27 januari 1986

Karin Söder (c)

Olof Johansson (c)
Gunnel Jonäng (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Karl Erik Olsson (c)
Britta Hammarbacken (c)

Gunnar Björk (c)

i Gävle

Anders Dahlgren (c)
Nils G. Åsling (c)
Kjell A. Mattsson (c)
Gunilla André (c)
P.-O. Eriksson (c)

Mot.1985/86

N447

Liber Tryck AB Stockholm 1986

20