Energipolitiken - utgiftsområde 21

Motion 1998/99:N261 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

1 Energipolitiken 12

2 Skatteväxling och bidrag till omställning av energisystemet 12

3 Anslagen inom utgiftsområde 21 Energi för budgetåret 1999 12

4 Anslagen inom utgiftsområde 21 Energi för budgetåren 2000 och 2001 12

4.1 Anslaget B 1 Bidrag för att minska elanvändningen 12

4.1.1 Bidrag för konvertering från elvärme samt bidrag till
fjärrvärmeanslutning 12

4.2 Anslaget B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor 12

4.2.1 Biobränslebaserad kraftvärme 12

4.2.2 Vindkraft 12

4.2.3 Småskalig vattenkraft 12

4.2.4 Upphandlingsförfarande för ny elproduktionsteknik med
förnybara energislag 12

4.2.5 Anslagsberäkning för B 2 Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor 12

4.3 Anslaget B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning 12

4.3.1 Teknikupphandling av energieffektiv teknik 12

4.3.2 Kommunal energirådgivning m.m. 12

4.3.3 Anslagsberäkning för B 3 Åtgärder för effektivare
energianvändning 12

4.4 Anslaget B 4 Energiforskning 12

4.4.1 Motoralkoholproduktion från skogsråvara 12

4.4.2 Anslagsberäkning för B 4 Energiforskning 12

4.5 Anslaget B 5 Energiteknikstöd 12

4.6 Anslaget B 6 Introduktion av ny energiteknik 12

4.6.1 Kompletterande användning av anslaget för introduktion
av ny energiteknik 12

4.7 Nytt anslag B 10 Bidrag till investeringar i solvärme 12

5 Sammanfattning av fördelning på anslag inom utgiftsområde 21 Energi 12

6 Hemställan 12

1 Energipolitiken
2
Regeringens energipolitik, som sedan det energipolitiska beslutet våren
1997 också är Sveriges energipolitik, är inte en politik för omställning av
energisystemet, utan en politik som i bästa fall kan leda till stängning av
två kärnkraftsreaktorer med bibehållen eller förstärkt elbalans till priset
av ökade koldioxidutsläpp. Det är för övrigt något missvisande att kalla
regeringens politik på energiområdet för energipolitik, en bättre
benämning är elpolitik.

Miljöpartiet de grönas energipolitik innebär - till skillnad från den av
regeringen presenterade politiken - en total omställning av energisystemet
till elproduktion med förnybara energislag och en slutgiltig avveckling av
kärnkraften till år 2010.

Vi har i vår energipolitiska motion (1996/97:N27) visat hur minst tre
kärnkraftsreaktorer avvecklas under de kommande fem åren samtidigt som
koldioxidutsläppen från energisektorn minskar. Det innebär att vi utöver
regeringens förslag vill avveckla ytterligare minst en reaktor. Detta måste
betraktas som helt i enlighet med vad linje 2 lovade inför folkomröstningen
och borde därför kunna få majoritetens stöd i riksdagen. Lägre ambitionsnivå
än så kan inte vara rimlig!

Den strategi Miljöpartiet de gröna föreslår för kärnkraftsavvecklingen
skiljer sig från regeringens och omfattar hela avvecklingen, inte bara
inledningen. Vår strategi innebär ett aktivt utnyttjande av marknads-
ekonomiska styrmedel för huvuddelen av kärnkraftsavvecklingen utifrån
grunduppfattningen att alla energislag skall betala sina fulla kostnader. Detta
borde vara självklart även för gamla partier vars ideologi bygger på
traditionell marknadsekonomi. En avvecklingslag utnyttjas, även i vårt
förslag, i inledningen av avvecklingen och som komplement till de
ekonomiska styrmedlen.

Vårt förslag innebär att kärnkraftselen kompenseras med minskad elan-
vändning genom såväl konvertering från eluppvärmning som effektivisering
och hushållning samt genom utbyggnad av ny elproduktion med förnybara
energislag.

Miljöpartiet presenterade dessutom i den energipolitiska motionen ett fullt
ut finansierat omställningsprogram omfattande ca 10,7 miljarder kronor (om
riksdagen ansluter sig till Miljöpartiets förslag till styrmedelspaket)
alternativt ca 12,8 miljarder kronor (om riksdagen inte ansluter sig till
Miljöpartiets förslag till styrmedelspaket), alltså ca 1,6 alternativt 3,7
miljarder utöver regeringens förslag.

Vi hävdar att den svenska atomansvarighetslagstiftningen i grunden skall
revideras med inriktning mot att kärnkraftsproducenterna skall betala sina
egna riskkostnader och ta ett fullt skadeståndsansvar i händelse av en
reaktorolycka. Det är orimligt att de som investerar i solvärme, vindkraft
eller biobränslen skall bekosta sina egna försäkringar fullt ut, medan ägare av
kärnkraftverk skall undantas från denna skyldighet. Marknaden, som påstås
försvara kärnkraften, bör själv få bedöma det verkliga marknadsmässiga
priset på el från kärnkraften.

Sveriges internationella åtaganden på klimatområdet skall ligga fast.
Sverige skall driva en nationell politik som gör att dessa åtaganden uppfylls.
Ursäkter av typen "men dom andra gör ju inte", kan inte utgöra grund för att
svika internationellt givna löften. Vi accepterar således inte satsningar på
fossilgas.

Vi anser att den biologiska mångfalden skall skyddas i enlighet med de
konventioner som Sverige skrivit under. I linje med detta motsätter vi oss
utbyggd vattenkraft på det sätt som regeringen drivit igenom, tvärtom vill vi
grundlagsskydda de sista orörda älvarna. Vi ser, vilket redovisas detaljerat i
vår energipolitiska motion (1996/97:N27), en god utvecklingspotential för
hushållning, effektivisering, biobränslen, stor- och småskalig vindkraft samt
även modern solvärme- och solcellsteknik.

3 Skatteväxling och bidrag till omställning av
energisystemet
4
Höjda energiskatter inom ramen för en skatteväxling är det viktigaste
enskilda styrmedlet för att främja en omställning av energisystemet.
Skatteväxlingen förskjuter, i vissa fall på ett radikalt sätt,
konkurrenskraften mellan olika energislag, samtidigt som den allmänt
gör energiförbrukning dyrare och därmed ger incitament till energibe-
sparing och -effektivisering. Som komplement till skatteväxlingen
behövs också andra styrmedel i form av lagstiftning och statliga bidrag
till investeringar, forskning, m.m.

Behovet av statliga bidrag är starkt beroende av vilka incitament som
ligger "i botten" i form av höjda energiskatter inom ramen för en
skatteväxling. Regeringen har presenterat ett förslag för de närmaste 5-7
åren på ca 9 miljarder kronor. Eftersom regeringens energipolitik enligt
energipropositionen (1996/97:84) saknar någon uttalad inriktning när det
gäller energibeskattningen, antar vi att regeringen menar att de statliga
bidragen skall vara tillräckliga för att uppnå de uppställda målen utan de
extra incitament som en större skatteväxling skulle medföra.

De stödåtgärder till investeringar vi föreslår är inte av permanent karaktär.
De är stimulanser för att understödja och påskynda en utveckling som
fortgått även utan statliga bidrag. Det är alltså inte fråga om att upprätthålla
en i grunden olönsam produktion, utan snarare att forcera en expansion.
Investeringsstöden är tidsbegränsade till 5 år för att motverka eventuella
prisstegringar på grund av bidragen. Principen bör vara att stödnivåerna
successivt trappas ned när marknaden nått en punkt då utvecklingen drivs i
tillräcklig takt av sig själv.

5 Anslagen inom utgiftsområde 21 Energi för
budgetåret 1999
6
Till följd av överenskommelsen mellan Miljöpartiet, regeringen och
Vänsterpartiet om statsbudgeten för 1999 innehåller vårt budgetförslag
för 1999 på utgiftsområde 21 Energi inte några avvikelser från
regeringens förslag.

7 Anslagen inom utgiftsområde 21 Energi för
budgetåren 2000 och 2001
8
8.1 Anslaget B 1 Bidrag för att minska elanvändningen
8.2
8.2.1 Bidrag för konvertering från elvärme samt bidrag till fjärrvärme-
anslutning
8.2.2
Totalt förbrukas i dag ca 30 TWh el för uppvärmningsändamål i bostäder
och lokaler.

Enligt bedömningen i en rapport från Fjärrvärmeföreningen är det, med
hänsyn till fastigheternas belägenhet m.m., möjligt att konvertera ungefär
12 TWh av den nuvarande eluppvärmningen till fjärrvärme. Därutöver är det
möjligt att konvertera ytterligare ungefär 24 TWh från oljeeldning, kombi-
pannor och annan uppvärmning till fjärrvärme.

Ur miljösynpunkt är konvertering till fjärrvärme främst intressant om det
ger en ökad användning av biobränslen i fjärrvärmenätet, dels för produktion
av värme, dels för samtidig produktion av elektrisk kraft i kraftvärmeverk.

Det är inte i första hand värmeunderlaget som är den begränsande faktorn
för utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme. Det är troligen snarare till-
gången på biobränslen. För att klara den långsiktiga kärnkraftsavvecklingen
anser vi därför att inriktningen bör vara att i första hand konvertera de
12 TWh elvärme som är möjliga till fjärrvärme. Därutöver bör ytterligare
6 TWh elvärme kunna konverteras till individuell biobränsleeldning och till
solvärme.

Inriktningen för den närmaste femårsperioden bör vara att konvertera
2 TWh elvärme, huvuddelen till fjärrvärme. Detta kräver enligt vår bedöm-
ning statliga bidrag och planeringsram enligt tabell A.

Tabell A. Förslag till bidragsnivåer och planeringsram (milj kr).

Bidragsnivå
Planeringsram 1998-2002

Reg.
Miljöpartiet
Reg.
Miljöpartiet

Utan
skatteväxling
Med
skvxl
Utan skatteväxling
Med
skvxl
Effektvakt småhus, m.m.
10 000
kr/hus
10 000
kr/hus
10 000
kr/hus

Konvertering t vattenburet
- inkl. värmeproduktion
30 %
Nej
40 %
Ja
30 %
Ja
1 650
2 800
2 100
Konvertering t fjärrvärme
50 %
60 %
50 %

Motivering till de olika bidragsnivåerna finns i vår energimotion
(1996/97:N27).

Vår inriktning är som ovan nämnts att åtminstone 2 TWh elvärme bör
konverteras under perioden, huvuddelen till fjärrvärme. Det motsvarar ca
100 000 småhus. Den genomsnittliga kostnaden för konvertering av direkt-
elvärme till fjärrvärme i ett småhus uppskattas i Fjärrvärmeverksföreningens
rapport till ca 80 000 kr inkl. moms. Härav ligger 60 procent i huset och
resten för att distribuera fjärrvärmen fram till huset. Vid konvertering till
individuell uppvärmning bortfaller fjärrvärmedelen men tillkommer
kostnader för värmekälla och ackumulatortank. En del hus som kommer att
konverteras till fjärrvärme har redan vattenburen eluppvärmning och där blir
konverteringskostnaden lägre. Om man vid en grov uppskattning räknar med
investeringar på i genomsnitt 70 000 kronor per hus, blir den totala
kostnaden för konverteringen 7 miljarder kronor under femårsperioden. För
en bidragsnivå på 30 procent fordras en planeringsram om 2 100 miljoner
kronor. Utan höjda energiskatter krävs ett högre bidrag på åtminstone 40 %,
vilket kräver en planeringsram på 2 800 miljoner kronor.

Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för att sänka kostnaden för
konvertering från direktverkande el till annat distributionssystem för värmen.
Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att en omfördelning av
ramanslaget över tidsperioden 1999-2002 behöver göras. Miljöpartiet delar
denna bedömning och har i sitt budgetförslag inte kompenserat för denna
omfördelning.

För åren 2000 och 2001 beräknar vi att anslaget behöver tillföras 510
respektive 445 miljoner kronor, dvs 110 respektive 95 miljoner kronor utöver
regeringens beräkning.

8.3 Anslaget B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor
8.4
8.4.1 Biobränslebaserad kraftvärme
8.4.2
I kraftvärmeverk kopplade till fjärrvärmenät producerades 1995 ca
4,5 TWh el, huvudsakligen med hjälp av fossila bränslen. I befintliga
anläggningar går det dock att producera upp till 8 TWh el. Drygt hälften
av denna mängd kan utan större ombyggnader produceras med hjälp av
biobränslen.

Biobränslebaserad kraftvärme är en miljöacceptabel energiproduktion som
ger ett effektivt energiutnyttjande eftersom den värme som bildas som
"biprodukt" vid elgenereringen direkt kan tas till vara i fjärrvärmenäten. För
att kunna ersätta kärnkraften på ett miljövänligt sätt är det därför nödvändigt
att utnyttja all möjlig potential för biobränslebaserad kraftvärme och att
därvid också försöka få ut så stor andel elektricitet som möjligt ur bio-
bränslet.

Potentialen för biobränslebaserad kraftvärme begränsas dels av fjärr-
värmeunderlaget, dels av tillgången på biobränslen. Våra bedömningar tyder
på att det snarare kommer att bli tillgången på biobränslen än fjärr-
värmeunderlaget som i första hand sätter en gräns för den möjliga
utbyggnaden. Vi har med ledning av Naturvårdsverkets uppskattningar
antagit den praktiskt möjliga potentialen till 40 TWh biobränslen för el- och
uppvärmningsändamål. Efter avsättning av en del för ökad individuell
biobränsleeldning samt avdrag för förluster, återstår en möjlighet att öka
produktionen av el och värme i biobränslebaserad kraftvärme med ca
33 TWh.

Nuvarande teknik ger ett ungefärligt utbyte av en tredjedel elektricitet och
två tredjedelar värme. Med denna teknik skulle det alltså vara möjligt att med
tillgängliga biobränsleresurser producera ca 11 TWh el per år. Elandelen
skulle dock kunna ökas till hälften med användning av ny biogas-
kombiteknik. Dilemmat är dock att denna teknik ännu bara är på försöks-
stadiet. Innan den kan komma i kommersiell drift behövs uppförande av en
eller flera fullskaliga demonstrationsanläggningar med sannolikt fleråriga
testningar och förbättringar. Genom att snarast möjligt påbörja en sådan
utveckling och att reservera utrymme för den när den är färdigutvecklad, kan
utbyggnad med biogaskombiteknik ge ett värdefullt ökat tillskott av
elektricitet under den senare delen av kärnkraftsavvecklingen. Vi har
därigenom räknat med en totalt ökad elproduktion från biobränslebaserad
kraftvärme på 13 TWh, varifrån 3 TWh genom ökat utnyttjande av befintliga
anläggningar, 4 TWh i nybyggda konventionella anläggningar och 6 TWh i
nybyggda biogaskombianläggningar. Totalt ger detta ett tillskott på 20 TWh
biobränslebaserad fjärrvärme.

Inriktningen för den närmaste femårsperioden bör vara att öka elproduk-
tionen i biobränslebaserad kraftvärme med 3,5 TWh varav 2 TWh i
befintliga anläggningar och 1,5 TWh i nybyggda anläggningar. De nya
anläggningarna kräver enligt vår bedömning statliga bidrag och anslag enligt
tabell B.

Tabell B. Investeringsbidrag till biobränslebaserad kraftvärme. Förslag
till bidragsnivåer och anslag (milj. kr).

Bidragsnivå
Planeringsram 1998-2002

Reg.
Miljöpartiet
Prop.
Miljöpartiet

Utan
skatteväxling
Med
skvxl
Utan
skatteväxling
Med
skvxl
Biobränslebaserad kraftvärme
3 000
kr/kW
4 000
kr/kW
2 000
kr/kW

450

1 200

600
Motivering till de olika bidragsnivåerna finns i vår energimotion
(1996/97:N27).

Med föreslagna bidragsnivåer och utbyggnadstakt beräknar vi att en
planeringsram om 600 miljoner kronor behövs under femårsperioden,
dubbelt så mycket om riksdagen avslår vårt förslag om höjd energi-
beskattning.

8.4.3 Vindkraft
8.4.4
Vår bedömning av effekten av de nedan redovisade åtgärderna för
vindkraft är en ökad årlig elproduktion om ca 1,5 TWh över en 5-
årsperiod.

Totalt bedömer vi att potentialen är 12 TWh ökad årlig elproduktion för att
ersätta kärnkraftsel.

Avregleringen av elmarknaden och uppdelningen mellan nätbolag och
elhandelsbolag har lett till att små producenter kommit i kläm. Den nya
ellagen (1994:618) har inte fungerat som riksdagen avsåg. För att små
elproduktionsanläggningar skall kunna byggas ut snabbt måste små
oberoende elproducenter få rimliga möjligheter att konkurrera och inte vara
utlämnade åt de stora kraftbolagens godtycke och delvis motstående
intressen. Miljöpartiet förutsätter att regeringen snarast vidtar åtgärder så
att
problemen för de små elproducenterna löses. Därvid bör särskilt beaktas
möjligheten att införa någon form av system som garanterar de små
producenterna rimliga avräkningspriser.

Regeringens neddragning av nivån på investeringsstödet för vindkraft är
mer än vad branschen för närvarande klarar av. Miljöpartiet föreslår en
stödnivå om 25 % samt ett anslag på 200 miljoner kronor per år, totalt
1 miljard kronor över femårsperioden. Till följd av vindkraftens kontinuerligt
förbättrade lönsamhet, förutser vi att nivån på investeringsbidraget för
dagens tillämpningar av vindkraften i framtiden kan sänkas successivt. För
nya tillämpningar, t.ex. havsbaserad vindkraft m.m., kan stödet behöva
behållas till en senare tidpunkt än vad som gäller för dagens tillämpningar av
vindkraft.

Om riksdagen ansluter sig till Miljöpartiets styrmedelspaket för att
avveckla kärnkraften, räcker det enligt våra beräkningar med en stödnivå om
10 %, vilket medför att anslaget kan reduceras till 80 miljoner kronor per år,
dvs. en planeringsram om totalt 400 miljoner kronor över 5 år. Våra förslag
beträffande investeringsstöd till vindkraft sammanfattas i tabell C.

Tabell C. Investeringsstöd till vindkraft. Förslag till stödnivåer och
anslag (Mkr).

Bidragsnivå
Planeringsram 1998-2002

Reg.
Miljöpartiet
Prop.
Miljöpartiet

Utan
skatteväxling
Med
skvxl
Utan
skatteväxling
Med
skvxl
Vindkraft
15 %
25 %
10 %
300
1 000
400
Inskränkningar har också skett när det gäller tillämpningen av stödet.
Tidigare gällde att stödet utgick till installationer med effekt på 60 kW
eller större. Denna nivå är nu höjd till 200 kW, vilket utesluter en stor del
av den växande småskaliga vindkraftsmarknaden. Det är för övrigt på
denna marknad som de svenska tillverkarna av vindkraftverk är som
starkast. Vi föreslår att den nedre effektgränsen för vindkraftverkens
storlek tas bort.

8.4.5 Småskalig vattenkraft
8.4.6
Miljöpartiet accepterar inte regeringens utbyggnadsplaner beträffande
småskalig vattenkraft. Inte någon som helst utbyggnad av vare sig
småskalig eller storskalig vattenkraft som innebär ytterligare åverkan på
ekosystemen i våra vattendrag kan försvaras. De fyra stora orörda
Norrlandsälvarna bör dessutom grundlagsskyddas mot vidare
exploatering. Däremot är vi positiva till förnyelse av äldre teknik i de
befintliga vattenkraftverken, under förutsättning att det inte har negativa
effekter på naturmiljön.

Som konsekvens av detta har vi tagit bort de 145 miljoner kronor
riksdagen avsatt för utbyggnad av småskalig vattenkraft från planerings-
ramen för anslaget B 2 för perioden 1998-2002.

8.4.7 Upphandlingsförfarande för ny elproduktionsteknik med för-
nybara energislag
8.4.8
Miljöpartiet anser att bidraget inte bara skall kunna tillämpas på ny
elproduktionsteknik, utan på all ny produktionsteknik för förnybara
energislag. Anslagsnivån är lika, dvs. 20 miljoner kronor per år, dvs. en
total planeringsram om 100 miljoner kronor för perioden 1998-2002.

8.4.9 Anslagsberäkning för B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion
från förnybara energikällor
8.4.10
Regeringen har inte specificerat anslaget annat än beträffande
planeringsramarna för perioden 1998-2002. Därför har vi på grundval av
regeringens planeringsramar proportionerat regeringens beräkningar för
åren 2000 och 2001 på de ingående delarna biobränslebaserad
kraftvärme, vindkraft, småskalig vattenkraft och upphandlingsförfarande
för ny elproduktionsteknik.

I budgetpropositionen för 1999 meddelar regeringen, utan motivering, att
man anser att en omfördelning av ramanslaget över tidsperioden 1999-2002
bör göras. Man minskar därför anslagsbeloppet med 80 miljoner kronor
under vart och ett av åren 1999 och 2000 för att sedan ökas med samma
belopp under 2001 och 2002. Miljöpartiet anser att detta kan accepteras mot
bakgrund av att en väl tilltagen bemyndiganderam om 570 miljoner kronor
för 1999 föreslås.

Miljöpartiets planeringsramar har beskrivits och motiverats ovan. För åren
2000 och 2001 beräknar vi anslaget till 292 respektive 417 miljoner kronor.
Anslagets fördelning på olika ändamål för regeringen respektive Miljöpartiet
framgår av tabell D.

Tabell D. Specifikation till anslaget B 2 Bidrag till investeringar i
elproduktion med förnybara energikällor.

2000
2001
Planeringsram
1998-2002

Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Biobränslebaserad kraftvärme
59
+41
59
+46
405
+195
Vindkraft
40
+137
77
+152
270
+730
Småskalig vattenkraft
21
-21
41
-41
145
-145
Upphandlingsförfarande för ny
elproduktionsteknik
15
±0
28
±0
100
±0
Summa
135
+157
260
+157
920
+780
(Regeringens förslag beräknat av oss genom proportionering av angivna
planeringsramar. Miljöpartiets förslag som avvikelse från regeringen.
Belopp angivna i Mkr.)

8.5 Anslaget B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning
8.6
8.6.1 Teknikupphandling av energieffektiv teknik
8.6.2
NUTEK:s arbete med teknikupphandling av energieffektiv teknik på
energiområdet har varit framgångsrikt. Detta åttaåriga
uppbyggnadsarbete raserades slutgiltigt i samband med det
energipolitiska beslutet..

Miljöpartiet anser att man i det fortsatta teknikupphandlingsarbetet bör ta
upp det gamla programmets inriktning och har föreslagit att det tilldelas
rimliga resurser, motsvarande 60 miljoner kronor per år, dvs. en total
planeringsram om 300 miljoner kronor över 5 år. Ett sätt att utveckla det
befintliga teknikupphandlingsprogrammet är att bredda det avseende inter-
nationell samverkan, på sätt som gjorts i Japan (MITA).

8.6.3 Kommunal energirådgivning m.m.
8.6.4
Det borde vara självklart att alla kommuner hade såväl energi- som
miljörådgivare (de minsta kommunerna kan ha gemensamma). De
tidigare obligatoriska energirådgivarna tillkom på statligt initiativ 1977,
men drogs in i de flesta kommuner när det statliga bidraget upphörde
efter 1985.

När den energirådgivning som vi sedan länge krävt nu har återupptagits,
vill vi understryka att det är ett långsiktigt åtagande som kräver kontinuitet,
fasta politiska signaler och en successivt uppräknad anslagsnivå. Vi har
föreslagit 75 miljoner kronor per år, totalt 375 miljoner kronor över perioden
1998-2002 till kommunal energirådgivning. Till central information och
rådgivning anser vi det tillräckligt med de 12 miljoner kronor per år, totalt
60 miljoner kronor över 5 år, vilket är den nivå som lades fast i det
energipolitiska beslutet.

Vi delar regeringens bedömning beträffande vikten av kunskaps-
förmedling, provning, testning och märkning av energikrävande produkter.
40 miljoner kronor har anvisats för detta ändamål under en femårsperiod.

8.6.5 Anslagsberäkning för B 3 Åtgärder för effektivare energianvänd-
ning
8.6.6
Regeringen har inte specificerat anslaget annat än beträffande
planeringsramarna för perioden 1998-2002. Därför har vi på grundval av
regeringens planeringsramar proportionerat regeringens förslag för åren
2000 och 2001 på de ingående delarna teknikupphandling av
energieffektiv teknik; provning, märkning och certifiering av
energikrävande utrustning; information och utbildning samt kommunal
energirådgivning.

I budgetpropositionen för 1999 meddelar regeringen, utan motivering, att
man anser att en omfördelning av ramanslaget över tidsperioden 1999-2002
bör göras. Man minskar därför anslagsbeloppet med 25 miljoner kronor
under vart och ett av åren 1999 och 2000 för att sedan ökas med samma
belopp under 2001 och 2002. Miljöpartiet anser att detta kan accepteras mot
bakgrund av att en bemyndiganderam om 21,4 miljoner kronor för 1999
föreslås.

Miljöpartiets planeringsramar har beskrivits och motiverats ovan. För åren
2000 och 2001 beräknar vi anslaget till 130 respektive 280 miljoner kronor.
Anslagets fördelning på olika ändamål för regeringen respektive Miljöpartiet
framgår av tabell E.

Tabell E. Specifikation till anslaget B.3 Åtgärder för effektivare
energianvändning.

2000
2001
Planeringsram
1998-2002

Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Teknikupphandling
14
+40
26
+40
100
+200
Provning, märkning och cert.
6
±0
10
±0
40
±0
Kommunal energirådgivning
36
+25
64
+25
250
+125
Information och utbildning
9
±0
15
±0
60
±0
Summa
65
+65
115
+65
450
+325
(Regeringens förslag beräknat av oss genom proportionering av angivna
planeringsramar. Miljöpartiets förslag som avvikelse från regeringen.
Belopp angivna i Mkr.)

8.7 Anslaget B 4 Energiforskning
8.8
8.8.1 Motoralkoholproduktion från skogsråvara
8.8.2
Det behövs ny kunskap inom hela området biobaserade drivmedel. Såväl
miljöeffekter som produktionsteknik och distributionssystem behöver
utredas och utvecklas. Det är viktigt att ha ett brett synsätt på alternativa
drivmedel för vårt framtida drivmedelssystem. Lösningen är förmodligen
inte ett enda alternativt drivmedel, utan snarare en kombination av olika
drivmedel i olika sammanhang.

Den största resursbasen för ett svenskt förnybart drivmedelssystem är
skogen. Därför är det av största vikt att forskning och utveckling på
drivmedel från skogsråvara intensifieras. Det program för utveckling av ny
teknik för etanolframställning som pågått sedan 1994 bör därför vidgas att
gälla motoralkoholer samt förstärkas med ytterligare resurser. Miljöpartiet
har föreslagit att en planeringsram om 300 miljoner kronor, dvs. 90 miljoner
kronor utöver nivån i det energipolitiska beslutet, anvisas till utveckling av
ny teknik för motoralkoholproduktion från skogsråvara under en sjuårsperiod
fr.o.m. 1998.

8.8.3 Anslagsberäkning för B 4 Energiforskning
8.8.4
Regeringen har inte specificerat anslaget annat än beträffande
planeringsramarna för perioden 1998-2002. Därför har vi på grundval av
regeringens planeringsramar proportionerat regeringens förslag för åren
2000 och 2001 på de ingående delarna energiforskning, forskning om
energisystemet, forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen
samt etanolproduktion från skogsråvara.

Miljöpartiets planeringsram för motoralkoholproduktion med skogsråvara
har beskrivits och motiverats ovan. Beträffande övriga planeringsramar
ansluter vi oss till regeringens förslag. För åren 2000 och 2001 beräknar vi
anslaget till 418 respektive 426 miljoner kronor, dvs. 13 miljoner kronor
årligen utöver regeringens beräkning. Anslagets fördelning på olika ändamål
för regeringen respektive Miljöpartiet framgår av tabell F.

Tabell F. Specifikation till anslaget B 4 Energiforskning.

2000
2001
Planeringsram
1998-2004

Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Reg.
(mp)
Energiforskning
334
±0
340
±0
2 310
±0
Forskning om energisystemet
30
±0
31
±0
210
±0
Forskningssamarbete med länderna i
Östersjöregionen
11
±0
11
±0
70
±0
Etanolproduktion från skogsråvara
30
+13
31
+13
210
+90
Summa
405
+13
413
+13
2 800
+90
(Regeringens förslag beräknat av oss genom proportionering av angivna
planeringsramar. Miljöpartiets förslag som avvikelse från regeringen.
Belopp angivna i Mkr.)

8.9 Anslaget B 5 Energiteknikstöd
8.10
Miljöpartiets inriktning på omställningen av energisystemet innebär
kortsiktigt en snabbare och mer genomgripande omställning än den av
riksdagen fastställda. Befintliga kunskaper skall utnyttjas maximalt. När
det gäller den långsiktiga strategin ligger vår politik närmare det
energipolitiska beslutet. Detta utvecklas närmare i vår energipolitiska
motion 1996/97:N27.

När det gäller anslaget till energiteknikstöd, föreslår vi en höjning jämfört
med regeringens förslag. Vi har föreslagit att en ekonomisk planeringsram
om sammantaget 1 000 miljoner kronor behövs för energiteknikstöd under
perioden 1998-2004, dvs. 130 miljoner kronor utöver ramen i det
energipolitiska beslutet. Detta motiveras bl.a. av att vi vill göra en kraftig
satsning på demonstrationsanläggningar i full skala för ny biobränslebaserad
kraftvärmeteknik och nya tillämpningar av vindkraft.

För åren 2000 och 2001 beräknar vi att anslaget för energiteknikstöd
behöver tillföras 150 miljoner kronor årligen, dvs 20 miljoner kronor utöver
regeringens beräkning.

8.11 Anslaget B 6 Introduktion av ny energiteknik
8.12
8.12.1 Kompletterande användning av anslaget för introduktion av ny
energiteknik
8.12.2
Vi föreslår en kompletterande tillämpning av medlen för introduktion av
ny energiteknik. Det kan vara svårt att hitta en lämplig värd för ett
projekt med en demonstrationsanläggning i full skala p.g.a. den höga
risknivån. För att minska risken för det energiföretag som skall stå som
värd för demonstrationsanläggningen, bör vissa garantier kunna ställas
mot kostnader för driftavbrott m.m. Medel för detta bör kunna tas ur
anslaget för introduktion av ny energiteknik.

Vidare föreslår vi, med samma motivering som för anslaget B 5
Energiteknikstöd, en kraftigare satsning på introduktion av ny energiteknik
jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet har föreslagit att anslaget skall
ges en planeringsram om sammantaget 2 000 miljoner kronor för perioden
1998-2004, dvs. 390 miljoner kronor utöver ramen i det energipolitiska
beslutet.

För åren 2000 och 2001 beräknar vi att anslaget behöver tillföras 285
miljoner kronor årligen, dvs 55 miljoner kronor utöver regeringens
beräkning.

8.13 Nytt anslag B 10 Bidrag till investeringar i solvärme
8.14
Miljöpartiet de gröna överenskom i början av förra mandatperioden med
regeringen om kraftigt ökat stöd till solenergiområdet, med 100 miljoner
kronor i tillväxtpropositionen (1995/96:25). 25 miljoner av dessa skulle
gå till investeringsstöd för solvärme i bostäder under budgetåret 1996,
utöver de 56 miljoner som Miljöpartiet tidigare förhandlat fram. För att
pröva teknikupphandling för tappvärmesystem för småhus anslogs
5 miljoner. För forskning om solvärme anslogs 30 miljoner. För
forskning inom solcellsområdet anslogs 40 miljoner under en
femårsperiod.

Bakgrunden till förstärkningen av investeringsstödet för solvärme var att
intresset för solvärme i bostäder var så stort att den ursprungliga resurs-
tilldelningen redan var intecknad. Förbättrade konstruktioner, förenklad
tillverkning och ökad efterfrågan ledde till att priset för plana solfångare
sjönk med 30 % mellan 1980 och 1990. Branschen är mycket nära en
prisnivå som gör solfångartekniken fullt kommersiellt konkurrenskraftig.
Men nära är inte detsamma som ända fram.

Det var i den situationen som regeringen levererade sitt dråpslag mot den
svenska solvärmeutbyggnaden våren 1997. Man avskaffade investerings-
stödet till solvärme i bostäder helt. De bedömningar som regeringen gjorde
tidigare om behovet att stimulera solvärmeutbyggnaden, har nu förbytts i
total kallsinnighet. Det är knappast så man bedriver en ansvarsfull
energipolitik.

Miljöpartiet står fast vid en fortsatt stimulans av solvärmeutbyggnaden.
Det bör även fortsättningsvis finnas ett investeringsstöd om 25 % av inve-
steringskostnaden för utbyggnad av solvärme i bostäder och andra
tillämpningar. För att finansiera denna bidragsnivå har vi föreslagit
50 miljoner kronor per år, dvs. en total planeringsram om 250 miljoner
kronor över perioden 1998-2001 till investeringsbidrag för solvärme.

För åren 2000 och 2001 beräknar vi att anslaget Bidrag till solvärme bör
tillföras 50 miljoner kronor årligen.

9 Sammanfattning av fördelning på anslag inom
utgiftsområde 21 Energi
10
Miljöpartiet föreslår att den totala ramen för utgiftsområde 21 tillförs
1 681 miljoner kronor för år 1999, vilket inte innebär någon förändring
jämfört med regeringens förslag.

Beträffande den totala budgetramen för budgetåren 2000 och 2001
beräknar vi 1 910 respektive 2 170 miljoner kronor, dvs. 470 respektive 455
miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde
21:

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

Utgiftsområde 21 Energi
Regeringen
Miljöpartiet

Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001

Totalt utgiftsområdet

1681
1440
1715
0
470
455

Anslag

A 1
Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader
113
115
117

B 1
Bidrag för att minska
elanvändningen
355
305
395

110
95
B 2
Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara
energikällor
135
135
260

157
157
B 3
Åtgärder för effektivare
energianvändning
65
65
115

65
65
B 4
Energiforskning
398
405
413

13
13
B 5
Energiteknikstöd
130
130
130

20
20
B 6
Introduktion av ny energiteknik
230
230
230

55
55
B 7
Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser
50
50
50

B 8
Täckande av förluster i
anledning av statliga garantier
inom energiområdet
5
5
5

B 9
Åtgärder för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige
200
0
0

B
10

Nytt anslag: Bidrag till solvärme

Nytt anslag: Bidrag till solvärme

50
50
11 Hemställan
12
Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energipolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag för konvertering från elvärme samt bidrag till
fjärrvärmeanslutning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biobränslebaserad kraftvärme,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vindkraft,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småskalig vattenkraft,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upphandlingsförfarande för ny elproduktionsteknik med
förnybara energislag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknikupphandling av energieffektiv teknik,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal energirådgivning m.m.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motoralkoholproduktion från skogsråvara,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletterande användning av anslaget för introduktion av ny
energiteknik,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsstöd för solvärme,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 21 Energi för
åren 2000 och 2001 enligt förslag i den i motionen redovisade tabellen,

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till investeringar i solvärme
innebärande åtaganden om högst 50 miljoner kronor vardera för åren 2000
till och med 2002.

Stockholm den 27 oktober 1998

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Matz Hammarström (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Barbro Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)