avLars-ErikLövdénm.fl. (s) En tandvårdshögskola i Malmö

Motion 1988/89:Ub518

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub518

avLars-ErikLövdénm.fl. (s)
En tandvårdshögskola i Malmö

Sedan riksdagen 1984 beslöt avveckla den grundläggande tandläkarutbildningen
i Malmö, har ett omfattande arbete bedrivits vid högskolan med
utgångspunkt från vad utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande i
ärendet.

Genom bibehållen forskning/forskarutbildning, specialistutbildning och
specialisttandvård för kommun/landsting, internationell och nationell efter/
vidareutbildning samt annan uppdragsverksamhet, finns det förutsättningar
för en bred verksamhet vid högskolan även framgent. Basen för verksamheten
utgörs av statliga medel för forskning, samt ersättning för specialisttandvården
från sjukvårdshuvudmännen.

Även om det utifrån dessa utgångspunkter är möjligt att bibehålla en bred
verksamhet vid högskolan, talar utvecklingen för att grundutbildningen av
tandläkare i Malmö snarast återupptas. Bakgrunden är bl.a. att helt andra
förutsättningar gäller för bedömningen av tandläkarutbildningens omfattning
och organisation än vad som förelåg i samband med riksdagsbeslutet om
nedläggningen av utbildningen i Malmö. Det gäller nya fakta beträffande
examinationsfrekvens, tandläkarbehov, vårdefterfrågan, förhållanden avseende
Skåne-Blekingeregionen och framtida vårdinnehåll.

WHO-rapporten ”Organizational Changes in Dental Education” ger
underlag för helt nya bedömningar i fråga om tandläkarutbildningen.
Rapporten visar att medelteknologisk vård (d.v.s. vanliga fyllningar etc.)
kommer att minska, medan högteknologisk vård kommer att öka i åldrarna.
Det totala tandvårdsbehovet kommer därför att vara i huvudsak oförändrat
inom överskådlig tid. Eftersom högteknologisk vård är mycket tidskrävande
kan dock förutsättas ett behov av en viss ökning av tandvårdspersonalen.

De pågående förändringarna i tandhälsotillstånd och vårdbehov kräver
enligt WHO förnyelse i fråga om grundutbildning och vidareutbildning av
tandvårdspersonalen. Samma tankar framförs i UHÄ-rapporten 1985:7 där
man även framhåller vikten av en närmare koppling av tandläkarutbildningen
till specialisttandvården och betonar värdet av viss samutbildning av hela
tandvårdsteamet (tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker).

Tandläkarhögskolan i Malmö har en stor patientstock och en kvalificerad
lärarstab med erfarenhet av utbildning av tandläkare, tandhygienister,
tandsköterskor och tandtekniker. Här finns beredskap att revidera utbildningsplaner
för en anpassning till den framtida tandvårdens behov. Här finns
dessutom särskilt goda förutsättningar att organisera en tandvårdshögskola

med koppling till specialisttandvården för modern och effektiv grund- och
efterutbildning av hela tandvårdsteamet.

Den breda kompetens som finns vid tandläkarhögskolan i Malmö har
också uppmärksammats av statsmakterna genom att försöksutbildning med
utvidgad och fördjupad tandhygienistutbildning lokaliserats till Malmö.

Det finns således utomordentligt goda förutsättningar att utveckla en
tandvårdshögskola i Malmö i enlighet med det nya synsättet för tandvårdsutbildningen.
För att en sådan tandvårdshögskola skall kunna bli komplett
erfordras fortsatt grundutbildning. Även utvecklingen vad gäller behovet av
tandläkare talar för detta.

Frågan om den framtida odontologiska utbildningen och forskningen är
f.n. föremål för överväganden av en av regeringen tillsatt utredare. Det är vår
uppfattning att denna utredning bör genomföras skyndsamt i syfte att bl.a.
skapa underlag för en fortsatt grundutbildning och utvecklandet av en
tandvårdshögskola i Malmö.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvecklandet av en tandvårdshögskola i Malmö.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars-Erik Lovden (s)

Kurt Ove Johansson (s) Birthe Sörestedt (s)

Nils T Svensson (s) Ingegerd Anderlund (s)

Mot. 1988/89
Ub518

14

gotab 16578. Stockholm 1989