En stram invandringspolitik

Motion 2026/27:102 av Josef Fransson (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avgift för utlänningar att överklaga migrationsärenden och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på svenska medborgarskap för handläggning och beslut på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avstå kvotflyktingar från länder med redan stora diasporor och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stop för arbetskraftsinvandring från dysfunktionella länder och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om borttagande av undantag för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Våra barns framtid påverkas på ett avgörande sätt av hur vi idag hanterar migrationspolitiken. Merparten partier i riksdagen anser idag att migrationen ska vara stram. För att detta ska upprätthållas gäller det att minska på så kallade pull-faktorer samt strama åt regelverk och omständigheter som öppnar för olika former av fusk eller missbruk.

Införa avgift för utlänningar att överklaga migrationsärenden

Idag är det helt gratis för utlänningar att överklaga migrationsärenden i vilket stundtals skapar stor belastning på vårt våra domstolar. Att avgiftsbelägga ett överklagande skulle kunna minska antalet svagt underbyggda överklaganden och därmed avlasta migrationsdomstolarna. Samtidigt minskar incitamenten att genom överklagande förlänga vistelsen i Sverige.

Krav på svenska medborgarskap för handläggning och beslut på Migrationsverket

Idag finns inget krav på svenskt medborgarskap för att handlägga och fatta beslut i ärenden på Migrationsverket som rör uppehållstillstånd, arbetstillstånd och asyl. Detta är en orimlig ordning, inte minst då det på ett uppenbart sätt ökar risken för fusk korruption. Sverige bör snarast införa krav på svenska medborgarskap för handläggning och beslut på Migrationsverket.

Inga kvotflyktingar från länder med redan stora diasporor

Sverige bör ta emot ett minimalt antal kvotflyktingar i och med de stora problem vi redan har med integrationen. I den mån vi ändå tar emot kvotflyktingar bör dessa begränsas till länder där vi inte fyller på redan stora diasporor med svårintegrerade grupper.

Stop för arbetskraftsinvandring från dysfunktionella länder

Svenskarna vill ha en reglerad och kontrollerad migrationspolitik och därför läggs politiken just nu om i grunden. Under de mörka decennierna med massinvandring till Sverige så har dock inte minst våra regelverk för arbetskraftsinvandring missbrukats av personer och nätverk för bidragsmigration. Därför styrs även regelverket för arbetskraftsinvandring upp med lönegolv, försörjningskrav för anhöriga och å vidare.

För att ytterligare säkra upp så att rätt personer kommer till Sverige för att arbeta bör vi i regelverken neka uppehållstillstånd för arbete från alla länder varifrån personer i stor skala sökt asyl i Sverige eller Europa. På samma sätt mer man neka personer från länder vars tidigare migranter har en överrepresentation i brottslighet.

Borttagande av undantag för vissa arbetskraftsinvandrare

För att tredjelandsmedborgare ska kunna jobba i Sverige krävs idag generellt en lönenivå som överstiger 90 % av medianlönen. Vissa utpekade yrken har fått undantag för lönegolvet, vilket kan öppna för fusk då myndigheter svårligen kan kontrollera de exakta arbetsuppgifterna. Vissa av undantagen kan, på kort sikt, starkt motiveras utifrån svenska intressen, exempelvis inom jordbruket. De listade yrkena inom framför allt Teknik och IT (Ingenjörer och tekniker inom kemi och kemiteknik, laboratorieingenjörer, drifttekniker, IT, supporttekniker, IT, systemadministratörer, nätverks- och systemtekniker) är dock problematiska ur olika aspekter, dels öppnar det för tidigare nämnda fusk och dels pressar det lönerna i dessa yrkeskategorier, vilket kan få till följd att färre svenskar utbildar sig till de utpekade bristyrkena. Undantagen bör hållas till ett absolut minimum och varje undantag behöver konsekvensutredas utifrån ovanstående problemformulering.

Josef Fransson (SD)