om en stavningsreform
Motion 1987/88:Kr269 av Kerstin Keen och Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Kulturutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1988-01-26
- Hänvisning
- 1988-02-02
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1987/88 :Kr269
av Kerstin Keen och Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
om en stavningsreform
I det kunskapsintensiva samhället är många gånger förmågan att läsa och
skriva avgörande för en individs förmåga att klara både arbetsuppgifter och
vardagliga krav. Att lära sig skriva — och därmed också att stava rätt — blir
allt viktigare. Men det är inte särskilt lätt att lära sig stava det svenska
språket. Stavningsreglerna är många, och undantagen från reglerna likaså.
Dubbelteckning, sj- och tj-ljuds stavning är svåra prövostenar för många,
barn och vuxna. En mycket stor del av undervisningen i svenska under hela
grundskoletiden, men inte minst under elevernas första år, används till
rättstavning. Åtskillig specialundervisning krävs för att hjälpa elever med
skrivsvårigheter. Många är de barn som för hela livet avskräcks från att
försöka i skrift få ner tankar och känslor på grund av rädsla för att de skall
stava fel.
Under de senaste decennierna har också Sverige mottagit ett stort antal
invandrare, som på många olika sätt berikat vårt svenska samhälle. Självklart
är rättstavning av svenska ord ett mycket stort bekymmer för dessa
invandrare, som också ofta inte deltagit i svenskundervisning i skolan. Inte
sedan 1906 har vi i Sverige haft en stavningsreform, trots att kanske just en
stavningsreform — mer än en del ekonomiska reformer — skulle minskat
de sociala klyftorna i vårt samhälle. En stor stavningsreform skulle naturligtvis
medföra problem. Det är inte lätt att lära om, vad man lärt i skolåldern,
och efter en stavningsreform finns risk att enkla ord skulle börja
stavas på en mängd olika sätt. Sanningen är dock att redan i dag är rättstavning
inte lika vanlig som tidigare. Med hjälp av modern teknik i våra ordbehandlare,
skulle också en ny stavning av ord relativt snabbt slå igenom i
tryck.
Argumenten mot en stavningsreform kommer ofta från språkhistoriker,
som mycket riktigt påminner oss om att just i ordets stavning kan man
avläsa ordets historia.
För att belysa svårigheter med och effekter av en stavningsreform bör en
särskild utredning tillsättas. I en sådan utredning bör ingå företrädare för
såväl svensk språkvård som skolväsende, invandrarorganisationer och
media. Självklart skall även parlamentariker ingå i utredningen.
Hemställan
Med anledning av vad som anförts hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring en
stavningsreform.
Stockholm den 25 januari 1988
Kerstin Keen (fp) Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
Mot. 1987/88
Kr269
Svenskt Tryck Stockholm 1988
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring en stavningsreform.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring en stavningsreform.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.