med anledning av prop. 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden

Motion 2007/08:MJ13 av Karin Åström m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skogspolitik.

Motivering

Skogen med dess råvara har på ett väsentligt sätt bidragit att bygga upp den välfärd vi i dag har i Sverige. Sverige är det land som har den största skogsarealen inom EU och merparten av denna skog återfinns i Norrland.

Skogen har under flera århundraden varit en värdefull tillgång för människors överlevnad, särskilt på landsbygden, men har samtidigt fyllt en viktig social funktion genom att ge möjligheter till naturupplevelser och rekreation. I Sverige sysselsätter sig ca 100 000 personer inom skogs- och träsektorn. Många av dessa bor på landsbygden och arbetar med direkt bruk och skötsel av skog, med massaindustri men även med trä- och sågverksindustri och naturturism. Skogen har därför alltid varit viktig för hela Sverige, inte bara för dess landsbygd, då skogen alltid har gett stora exportinkomster till statens ekonomi. År 2006 var inkomsterna från skogsexporten 122 miljarder kronor.

Våra svenska skogar är också ett resultat av en framsynt och noggrann skogsvård som med stor omsorg verkar för en långsiktig virkesförsörjning med ett miljömedvetet långsiktigt och hållbart perspektiv. Skogen och skogsmarken är även en nationell tillgång genom vår svenska allemansrätt och ska skötas långsiktigt och uthålligt så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden värnas.

Klimatförändringarna medför nya utmaningar för vårt samhälle. Därför krävs kraftfulla satsningar för att anpassa den svenska skogspolitiken efter de effekter som dagens och framför allt morgondagens klimatförändringar innebär.

Många ser de två uppsatta målen för skogen, produktions- och miljömålet, som motsatser till varandra. Vi anser att de två målen inte är varandras motsatser, tvärtom är dessa två mål ömsesidigt beroende av varandra. Tillväxt och miljö har krokat arm med varandra utifrån de klimatförändringar som vi upplever i dag.

Samtidigt har konkurrensen om den svenska skogsråvaran hårdnat och den är i dag att betrakta som hårdvaluta. Den allt större råvarubristen har fått till följd att vi har en pågående dragkamp om skogsråvaran mellan massaindustrin, trävarubranschen och alternativa förnybara energiområden. Balansen mellan vilken skogsråvara som ska användas till vidareförädling inom industrin respektive förnybar energi bör utredas för att klara både tillväxt och miljö långsiktigt och hållbart.

En ökad tillväxt av skogen med ett långsiktigt miljömedvetet och hållbart brukande är nödvändigt. Den livsviktiga svenska skogsindustrin har stort behov av en fortsatt jämn tillgång till skogsråvara av hög kvalitet. Den skogliga tillväxten bidrar även till att motverka klimatförändringarnas effekter genom upplagring av kol i växande skog och skogsprodukter. En ökad produktion av biobränsle genom att ta till vara sly och andra restprodukter (grot) från skogen bidrar också till att minska den globala uppvärmningen.

Vi behöver mer av aktiva insatser vad avser röjning, gallring och gängse skogsbruksmetoder. Om inte röjningen och gallringen förbättras behöver vi kanske överväga starkare styrmedel för att förbättra denna situation.

Vi behöver även åstadkomma mer noggranna miljökonsekvensbeskrivningar i samband med ett intensifierat skogsbruk.

Det är även i dag och i framtiden svårt att få tag på den arbetskraft som kommer att behövas till ett intensifierat skogsbruk och en god skogsvård. Därför behövs en breddad teknikutveckling som gör att skador på de skogliga värdena minimeras. Som exempel kan nämnas kulturminnesvärden, vattenkvalitet och renbetesfrågor i förhållande till markberedning, bra teknik för uttag av grot, röjningsvirke, sådd och plantering m.m. Den miljötekniska utvecklingen på detta område måste ytterligare stimuleras, och regeringen bör särskilt stödja insatser för att kommersialisera skogstekniska innovationer som bygger på ett miljömedvetet, långsiktigt och hållbart samhälle för framtiden.

Vi behöver ytterligare resurser till Skogsstyrelsen för att stärka och utveckla rådgivningen och höja kunskaperna i stort i vårt samhälle, framför allt vad avser risker i samband med de alltfler och kraftigare stormar och andra klimatförändringar som påverkar våra skogar. Samhället, övriga näringar (exempelvis rennäringen, turismnäringen etc.) och skogsbruket behöver mer gå i armkrok med varandra och kommunicera hur det framtida skogsbruket ska fungera och hur den biologiska mångfalden ska säkerställas.

Vi behöver satsa mer forskning på området för att säkerställa att en ökad skogsproduktion och det naturliga ekosystemet kan leva i harmoni med varandra och säkerställer den biologiska mångfalden.

Samtidigt som vi ser ett stort behov i Sverige av att bättre börja sköta om våra skogar, härjar i Norrlandsskogarna en epidemi, törskatesvampen, som gör att stora skogsarealer dör. I dagsläget finns inga kända åtgärder för att förebygga och stoppa denna epidemi. Vi kan i dag bara se på hur stora skogsarealer dör. Det saknas resurser att inventera själva utbredningen av denna farliga epidemi i Norrlandsskogarna samt forska på vilka insatser som behövs för att få stopp på den. Det börjar dessutom bli bråttom, eftersom fler rapporter strömmar in om de döende skogsarealerna och problemet växer snabbt. Vi behöver mer resurser till inventering och forskning på törskatesvampens dödliga utbredning i de norrländska skogsarealerna.

Vi anser att Skogsstyrelsen ska ha kvar sin uppdragsverksamhet. Den innebär trygghet för framför allt små skogsägare. Pengarna har dessutom varit en betydande inkomstkälla som Skogsstyrelsen har kunnat använda bl.a. till rådgivning. Eftersom uppdragsverksamheten omfattar även andra viktiga tjänster, upprättandet av skogsbruksplaner, markberedning, planteringsarbeten och liknande, är det angeläget att en statlig, oberoende myndighet står för dessa.

Ett av miljöpolitikens viktigaste mål är att bevara den biologiska mångfalden, varför stora arealer i Norrlandsskogarna är naturreservat. Till exempel är 1/6 av skogarna i Norrbotten skyddade, medan motsvarande siffra för andra delar av landet är 1/20. Efterfrågan på skogsråvara växer. Det är viktigt att bruka skogen så att man samtidigt tar hänsyn till naturvårds- och miljöintressen. Därför krävs det en reservatsstrategi som omfattar bevarandet av den biologiska mångfalden samtidigt som man tar hänsyn till ökad produktion.

Stockholm den 9 april 2008
Karin Åström (s)
Kurt Kvarnström (s)	Gunnar Sandberg (s)
Karl Gustav Abramsson (s)	Hans Stenberg (s)
Tommy Ternemar (s)	Sinikka Bohlin (s)