Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
En jämlik skola utan vinstintresse
Motion 2026/27:1183 av Peter Hedberg m.fl. (S)
Motionen är inlämnad
Yrkandena i denna motion kan komma att ändras efter den konstitutionella och språkliga granskningen.
- Motionskategori
- Fristående motion
- Inlämnad:
- 2026-11-20
- Bordlagd:
- 2026-12-08
- Hänvisad:
- 2026-12-09
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda vinstuttag ur skolan så att skattemedel används till undervisning och skolans kärnverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkerställa en mer rättvis resursfördelning där skolor med större behov får mer resurser och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra skolpengens utformning med hänsyn till kommunernas större ansvar och att tillgodose alla elevers rätt till utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan är en av samhällets viktigaste jämlikhetsmotorer. Varje barn ska ges samma möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund, bostadsort eller föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. En stark och likvärdig skola är avgörande för ett jämlikt samhälle och en levande demokrati.
Utvecklingen med ökande skolsegregation och växande skillnader mellan skolor måste brytas. Skolan ska vara en mötesplats där barn och unga med olika bakgrund får lära och utvecklas tillsammans. Därför behöver skolpolitiken sätta elevernas behov och utbildningens kvalitet framför marknadsintressen.
Skattepengar som avsätts till skolan ska gå till eleverna, undervisningen och det stöd som behövs för att alla ska kunna nå sin fulla potential. Vinstintresset är i grunden en orimlig utgångspunkt för utbildning, och därför måste staten säkerställa att offentliga resurser stannar i verksamheten.
En jämlik skola kräver också en resursfördelning utifrån behov. Skolor med större socioekonomiska utmaningar och fler elever i behov av stöd måste få mer resurser. Alla elever har inte samma förutsättningar och därför kan inte heller alla skolor behandlas lika.
Dagens skolpengssystem behöver dessutom ses över. Kommunerna har ett långtgående ansvar för att alla elever ska erbjudas utbildning och måste ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra detta ansvar. Skolpengens konstruktion behöver därför ta större hänsyn till kommunernas ansvar för hela utbildningssystemet.
Den kommunala skolan utgör grunden för ett sammanhållet och demokratiskt utbildningssystem. Den ska ha långsiktiga förutsättningar att erbjuda alla elever en utbildning av hög kvalitet. Det större, demokratiska ansvaret ska också återspeglas i resursfördelningen.
|
Peter Hedberg (S) |
|
|
Anna-Belle Strömberg (S) |
Malin Larsson (S) |
Yrkanden (3)
- Förslagspunkter 1.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda vinstuttag ur skolan så att skattemedel används till undervisning och skolans kärnverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 2.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkerställa en mer rättvis resursfördelning där skolor med större behov får mer resurser och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 3.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra skolpengens utformning med hänsyn till kommunernas större ansvar och att tillgodose alla elevers rätt till utbildning och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
Övrigt om motionen
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.