En fristående nationell nyhetsbyrå i allmänhetens tjänst

Motion 1999/2000:K299 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

Under de senaste åttio åren har svenska folkets i särklass viktigaste
enskilda nyhetskälla varit Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Varhelst man
bott i landet har man nåtts av den kvalificerade informationen från TT,
via lokaltidning, rikstidning, radio eller TV. För den stora allmänheten
har det sannolikt varit föga känt att rapporteringen från andra delar av
landet, men framför allt från kungliga huvudstaden, till stor del skett
genom TT:s försorg. Nyhetsbyrån har haft tillräckliga resurser för att låta
journalisterna skaffa fördjupade kunskaper i de ämnen de har varit satta
att bevaka. På så sätt har TT möjliggjort en kvalificerad granskning av
centrala myndigheter, riksdag och regering. Denna rapportering har gjort
det möjligt för lokala medier, men även för riksmedier, att ge bred och
allsidig information om viktiga frågor som behandlas i den politiska
maktens centrum.

Tack vare TT-journalisternas goda sakkunskap har nyhetsbyrån stundtals
fungerat som det är tänkt med den tredje statsmakten, som ett allmänhetens
revisionsverk. För makthavare, liksom för läsare, tittare och lyssnare har
nyheter från TT haft en kvalitetsstämpel, som inneburit att informationen
utsatts för hård journalistisk granskning innan den vidarebefordrats.

Denna bild håller nu drastiskt på att förändras. TT som tidigare varit klart
dominerande och nästan ensam som svensk nyhetsbyrå har fått känna av
konkurrens och hårdare krav från ägarna. Samtidigt som FLT, Förenade
landsortstidningars nyhetsbyrå, satsat för att ge TT en match har TT:s ägare,
som består av några få av Sveriges största tidningsägare (Bonniers,
Shipstedts och Hjörne), börjat hårdbanta sin nyhetsbyrå för att få lönsamhet
på verksamheten. Parallellt med denna förändring pågår förhandlingar
mellan TT:s och FLT:s ägare om samarbete. Det finns dock inget som tyder
på att ett sådant samarbete skulle leda till mer och bättre journalistik.
Tvärtom, tycks utvecklingen gå mot att färre skall göra mer i ett allt snabbare
tempo. För alla som anser att en vital och resursstark nationell nyhetsbyrå är
av stor vikt i en väl fungerande demokrati är det som händer mycket
oroande.

Det är nog för mycket begärt att medieföretag med vinstkrav som ett
prioriterat mål skall satsa pengar på en så pass osäker och föga lönsam
verksamhet som att driva en obunden, personalintensiv nyhetsbyrå där de
enda intäkterna kommer från vad medieföretagen är villiga att betala för att
abonnera på byråns tjänster. Det är rimligt att anta att privata ägare gärna
skräddarsyr TT:s verksamhet för sina, läs storstadstidningarnas, behov. I
förlängningen av detta skulle Sveriges landsortstidningar ha att välja på att
abonnera på en, för deras behov, dåligt anpassad nyhetsbyrå eller att helt
enkelt försöka klara sig utan nyhetsbyrå.

Mot denna bakgrund anser vi det viktigt att möjligheten att tillförsäkra
Sverige en fristående nationell nyhetsbyrå i allmänhetens tjänst och av hög
kvalité bör undersökas av en parlamentarisk utredning. Utgångspunkten bör
vara att ge förslag till en konstruktion som möjliggör en rikstäckande
nationell nyhetsbyrå med tillräckliga resurser för att granska och rapportera
från Sveriges riksdag, regering, centrala myndigheter, EU och FN. Självklart
måste ägarkonstruktionen vara sådan att oberoendet av både statsmakter och
storfinans garanteras. Det kan i en sådan undersökning vara värt att titta
närmare på en konstruktion liknande Rundradiofonden och en ägarstyrning
av den typ som finns för SVT/SR. Tillskottet av allmänna medel bör kunna
ske inom ramen för nuvarande presstöd.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning om en fristående nationell nyhetsbyrå i allmänhetens tjänst
enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 oktober 1999

Johan Lönnroth (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Peter Pedersen (v)