En framtidsfärdplan för Sverige

Motion 2010/11:N308 av Eliza Roszkowska Öberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtidsfärdplan för Sverige.

Motivering

Under ett valår präglas ofta den politiska debatten av kortsiktiga frågor, vilket är förståeligt. Dock är det en risk att denna tendens fortsätter, något som skulle vara beklagligt. Den politiska debatten bör även inkludera mer långsiktiga frågor, det av regeringen inrättade Globaliseringsrådet är ett bra exempel på detta. Hur ska allt färre i arbetsför ålder kunna försörja en befolkning med en stigande andel äldre, som dessutom efterfrågar fler och mer avancerade vårdtjänster? Hur ska vi lösa klimatproblemen och en långsiktig och säker energiproduktion? Vad behövs för att Sverige ska bli ett kunskapssamhälle och hur utvecklar vi det ytterligare? Och hur ska vi säkra en stark konkurrenskraft och skapa nya företag? Dessa frågor kräver svar för att Sverige ska kunna bibehålla och utveckla både välfärd och konkurrenskraft.

Det räcker t ex inte att konstatera att Sverige ligger i världstoppen vad gäller andelen invånare med Internet i hemmet, eller att vi kommit långt angående miljöteknik. Det handlar inte bara om att följa utvecklingen utan om att Sverige ska ha ambitioner att leda utvecklingen. I exempelvis Danmark finns ett regeringsdepartement för vetenskap, teknologi och utveckling som samlar frågor om utbildning, innovation, forskning, IT och telekom, och som arbetar för att göra Danmark till ett ledande entreprenörs- och vetenskapssamhälle med utbildningar i världsklass.

Efter att det svenska Globaliseringsrådet avslutat sitt arbete skulle en motsvarande verksamhet behövas där frågor om framtidens välfärd och konkurrenskraft koordineras. Detta bör vara en kontinuerlig verksamhet, inte en tidsavgränsad dito som Globaliseringsrådet, som involverar näringsliv, universitet, myndigheter etc. I ett första steg bör en framtidsfärdplan utarbetas som tar fasta på både den potential och de brister som föreligger i den svenska ekonomin. Inte minst bör detta beröra sektorer som IT och telekom, miljöteknik, medicin, transport, teknik och industri etc., och de potentiella framtidssektorer som ännu inte utvecklats. I ett andra steg bör framtidsfärdplanen kontinuerligt uppdateras och diskuteras när nya rön och tendenser uppstår. Sverige ska leda utvecklingen, inte stå på sidlinjen och titta på och hoppas på att få komma in i andra halvlek när det kanske redan är för sent. Möjligheten att inrätta en verksamhet liknande Globaliseringsrådet, men i permanent form, som utarbetar och ständigt uppdaterar en framtidsfärdplan för att utveckla svensk konkurrenskraft och välfärd bör därför ses över.

Stockholm den 18 oktober 2010

Eliza Roszkowska Öberg (M)