En bättre livsmedelspolitik, m. m.

Motion 1985/86:Jo201 Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo201

Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c)
En bättre livsmedelspolitik, m. m.

Det finns en betydande opinion för lägre skatt på mat och en förståelse för att
svenska baslivsmedel får förtur när det gäller skattesänkning. En majoritet
av svenska folket vill ha en livsmedelspolitik som främjar ÖPPNA LANDSKAP,
HÖG LIVSMEDELSKVALITET och GOD FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET,

Slutsatsen av dessa förhållanden bör bli att ett BRA skattesänkningsförslag
på svensk basmat också bör främja öppna landskap, hög livsmedelskvalitet
och försörjningstrygghet. Dessutom bör det motverka ökad produktion.

Avgörande är hur momsen - skattesänkningen - återförs till konsumenten.

En differentierad moms ger inte de styrsignaler som de flesta uppfattar som
viktiga, är därtill administrativt besvärlig samt okar möjligheterna till
skattefusk och därmed extra inkomstborfall för staten.

Idéskiss

Följande exempel är ett försök att redovisa ett altenativ som får en sådan
helhetseffekt att den kan accepteras av alla berörda parter. Mjölksubventionerna
förutsätts vara kvar i oförändrad omfattning.

1. 3 miljarder kronor av statens momsintäkter används för att sänka

producentpriserna/skatten på svenska baslivsmedel i motsvarande grad.

2. Jordbrukarna får kompensation för sitt inkomstbortfall genom ett
arealbidrag, som i princip bör vara lika för all odlingsvärd åkermark. 3
miljarder kronor fördelade på 3 miljoner ha blir 1 000 kr. per ha.

Självklart kan arealbidraget varieras, men det förtar snabbt enkelheten
i systemet.

3. För konsumenten betyder detta att baslivsmedlen blir 3 miljarder
billigare i parti- och förädlingsledet. Eftersom momsen beräknas på ett
lägre pris och handelsomkostnaderna i allmänhet beräknas som procentpåslag
kommer dessa 3 miljarder kronor att växa till 4-5 miljarder
lägre pris/skatt i detaljhandeln. Allt under förutsättning att konkurrensen
fungerar i handelsledet. Konsumenten får på så sätt ca 1,50 kr.
tillbaka på varje momskrona som satsas på lägre skatt på mat.

4. Sänkt skatt/pris på baslivsmedel gynnar i första hand dem som
behöver/måste använda stor del av sin inkomst till vanlig husmanskost.

Det är inte bara barnfamiljer utan också studerande, pensionärer med
enbart folkpension och flertalet låginkomsttagare. För en tvåbamsfa

milj betyder skattesänkningen och nuvarande mjölksubventioner ca 1

Mot.
1985/86
Jo201—210

1 Riksdagen 1985/86.3sami. NrJo201-210

2 500 kr. lägre matkostnad per år. Har familjen medelinkomst blir
nettoeffekten cirka hälften av detta. Sänkt skatt på baslivsmedel, som
alla måste köpa, stämmer väl med principen ”skatt efter köpkraft”. Det
går inte att ersätta denna skattesänkning med t. ex. höjda barnbidrag
och nå tillnärmelsevis samma rättvisa och positiva resultat. Det måste
vara större frihet att fritt få använda de pengar som blir över i plånboken
genom lägre skatt på baslivsmedel än att få motsvarande belopp i
bidrag.

5. För öppna landskap och försörjningstrygghet är det viktigast att
åkerarealen hålls intakt med bevarad god produktionsförmåga. Genom
arealbidraget gynnas den mest nedläggningshotade åkerarealen i de
s. k. mellanbygderna där skogsplanteringen får de mest förödande
effekterna på landskapsupplevelsen.

- Det blir inte lika nödvändigt med de absoluta toppskördarna.

- Biodynamiskt jordbruk får ökad konkurrenskraft.

- Trädan kan åter bli ett ekonomiskt möjligt alternativ, vilket minskar
överskottet och behovet av kemisk ogräsbekämpning.

- Ekonomin för etanolproduktion baserad på svensk jordbruksråvara
förbättras.

6. Vi får regionalpolitiska effekter genom att arealbidraget utgör en större
del av totalinkomsten per ha i norra än i södra delen av Sverige. Samma
förhållande blir det i jämrörelsen mellan mellanbygd och slättbygd.

7. De svenska jordbrukarnas priser kommer att ligga ganska nära normala
världsmarknadspriser, vilket underlättar den export som ändå kan vara
aktuell. Exportkostnaderna för överskottet vid goda skördeår blir
därmed inte särskilt betungande. De jordbrukare som har de högsta
skördarna får den största fördelen av att genomsnittspriset kan hållas
något högre genom att exportförlusterna begränsas. De får på så sätt en
viss kompensation för att arealbidraget ger dem mindre per kg
spannmål räknat.

8. En höjning av momsen från 19-20 % motsvarar kostnaden för föreslagen
pris/skattesänkning på svenska baslivsmedel.

Förestående idéskiss bör kunna utvecklas till ett konkret och genomarbetat
förslag som har goda möjligheter att tillgodose väsentliga intressen för

samtliga berörda parter - konsumenter såväl som producenter, försvarsin

tressen och samhällsekonomi.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag om lägre
skatt/pris på svenska baslivsmedel enligt de riktlinjer som redovisas i
motionen.

Stockholm den 10 januari 1986

Mot. 1985/86
Jo201

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

2