En allmän totalförsvarsplikt

Motion 1985/86:Fö206 Maria Leissner (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Fö206

Maria Leissner (fp)
En allmän totalförsvarsplikt

Det svenska försvaret förverkligas i dag i huvudsak genom den allmänna
värnplikten. Genom den ges det militära försvaret tillräcklig styrka och
kompetens. Den allmänna värnplikten är också en förutsättning för försvarets
folkliga förankring och därigenom för dess uppgift som försvarare av
det fria och demokratiska samhällsskicket.

Men mer än hälften av alla svenskar utesluts från möjligheten att delta i
försvaret. Detta sker trots att det fortfarande finns ett behov av stora personella
insatser i totalförsvaret. En majoritet av det svenska folket saknar
grundläggande självskyddsutbildning, kunskaper som förmodligen blir en
nödvändighet i ett modernt krig.

1 försvarskommitténs säkerhetspolitiska rapport 1985 redovisas de väsentliga
förändringar i hotbilden som ägt rum de senaste årtiondena. Hotet
om överraskande anfall har ökat, liksom hotet om sabotage mot viktiga
delar av vår infrastruktur under ett krigs initialskede i syfte att försvåra
mobilisering och koncentration.

Vi vet att varje krig i modern tid har inneburit lidanden för civilbefolkningen.
Utvecklingen av moderna vapensystem har bidragit till det, men
även den taktiska utvecklingen har inverkat. Stridsförloppet blir snabbt
utan möjligheter att utrymma civilbefolkningen. Striden kommer att föras
över stora ytor utan någon direkt frontlinje. Många civila kommer att hamna
i stridszoner.

Samtidigt med denna taktiska och tekniska utveckling har det moderna
industrisamhällets sårbarhet ökat. Under något dygn i december 1983 kunde
detta upplevas mycket påtagligt. Ett tekniskt fel i ett ställverk i Mellansverige
gjorde större delen av Sverige strömlöst. Telekommunikationerna
är normalt beroende av ett fåtal automatstationer för sin drift. Alternativa
system för kraftförsörjning och teleförbindelser finns i viss utsträckning,
men de kräver i allmänhet mer personal än vad de ordinarie systemen erfordrar,
och dessutom delvis annan kompetens.

Inga väsentliga förändringar har gjorts under lång tid för att söka möta
de förändringar som skett i hotbilden mot Sverige, och i samhället i stort.
För ett effektivt totalförsvar behöver många förändringar genomföras.
Framför allt gäller detta civilförsvarets organisation.

Följande områden behöver personell förstärkning:

— Speciella enheter behövs för att bemanna kraftförsörjningsanläggningar
och för att reparera fel. De skulle kunna organiseras inom totalförsvarets
icke militära delar eller inom försvarsmaktens ytövervakning.

— Telekommunikationerna behöver mer personal.

— Landsvägs- och järnvägskommunikationerna kommer att utsättas för
stora påfrestningar genom t. ex. sabotage. I dag saknas personal för att
reparera järnvägar och köra de diesellok som behövs om kraften bryts.

— Krigssjukvården behöver mer personal.

— Barn- och äldreomsorg behöver förstärkningar i krislägen. Vid mobilisering
måste många föräldrar lämna sin bostadsort eller tjänstgöra på hemorten
under flera av dygnets timmar. Därmed ökar behovet av barnomsorg
utanför hemmet.

För att kunna nyttja så stor del av sjukvårdsapparaten som möjligt för
akutinsatser finns planer på att ”tömma” sjukvårdsanläggningar på många
av de patienter som är sjukhusbundna under normala omständigheter. Detta
kräver i sin tur att man kan vårda fler i hemmen i ett sådant läge.

— Civilförsvarets räddningsenheter behöver föryngras och utbildas bättre.
Folkpartiet har i flera riksdagsmotioner pekat på dessa behov.

— Ett första argument för en allmän och könsneutral totalförsvarsplikt är
sålunda att det behövs mer personal i totalförsvaret. Ett annat argument är
vikten av att varje medborgare har genomgått självskyddsutbildning.

I dag har enbart personer som genomgått militär grundutbildning eller
som utbildats genom frivilligorganisationer kunskaper i självskydd: Hur
man skyddar sig mot kemiska stridsmedel, hur man skyddar sig mot splitter
och brand och hur man ingriper för att hjälpa skadade blir mycket viktiga
kunskaper i ett krisläge. En hel del av dessa kunskaper kan också komma till
användning i fredstid vid olyckor, gasutsläpp och bränder.

Ett tredje och givet argument är att det inte är rimligt i en modern och
demokratisk stat att försvarsplikten enbart skall åvila ena könet. Om enbart
en mindre del av varje årskull ungdomar skulle behövas i totalförsvaret
vore ändå uttagning på grundval av kön en såväl ologisk som ineffektiv och
diskriminerande grund för uttagning.

Folkpartiet har i olika sammanhang fört fram tanken på en totalförsvarsplikt,
grundad på könsneutral uttagning. Denna plikt skulle alltså omfatta
hela totalförsvaret och därmed ersätta den nuvarande värnplikten för män
samt civilförsvarsplikten och den allmänna tjänsteplikten. Syftet med den
allmänna värnplikten är att åstadkomma bästa möjliga försvar för Sverige i
händelse av ofred. Då är den mest ändamålsenliga ordningen en för alla
medborgare gemensam totalförsvarsplikt, där man utgår från försvarets
totala behov och Sveriges totala personaltillgångar för att sedan placera var
och en efter individuella egenskaper och färdigheter.'

Hemställan

Med hänvisning till det anförda yrkar jag

att riksdagen uttalar att totalförsvarets samlade personalbehov för
civila och militära uppgifter på sikt bör tillgodoses genom en allmän

Mot. 1985/86
FÖ206

19

totalförsvarsplikt, varigenom den enskilde — oavsett uppgift — bör Mot. 1985/86

tillförsäkras en grundläggande självförsvarsutbildning. FÖ206

Stockholm den 27 januari 1986
Maria Leissner (fp)

Liber Tryck AB Stockholm 1986