En allmän färjeled mellan ön Ven och Landskrona

Motion 1982/83:783 Bo Nilsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1982/83:783
Bo Nilsson

En allmän färjeled mellan ön Ven och Landskrona

Ven utgör sedan 1959 en kommundel i Landskrona kommun. Tidigare
utgjorde ön en egen kommun under namnet S:t Ibb. Ven har under lång tid
haft en snabbt minskande befolkning och kännetecknas av typiska glesbygdsproblem
såsom brist på arbetstillfällen, reducerad kommersiell service och
dyrbar kommunal service.

På Ven finns f. n. ca 325 bostadshus, varav ca 180 utgörs av helårsbostäder.
Såväl helårs som fritidsbebyggelsen består till större delen av äldre hus
uppförda före 1940. Folkmängden på Ven har minskat kraftigt under 1950och
1960-talen. Även på 1970-talet har en minskning skett, dock icke på
samma dramatiska sätt som tidigare. Folkmängden har från 725 invånare år
1950 minskat till 313 år 1980 och blir 265 varav huvuddelen pensionärer år
2000 om ingenting ändrar trenden. På Ven finns drygt 50-talet arbetstillfällen,
varav 20 inom jordbruk och fiske, ca 15 inom tillverkning och
byggnadsverksamhet och ca 20 inom handel, samfärdsel och förvaltning.
Butik för dagligvaror och bensin finns ännu så länge i Kyrkbacken.

Då det gäller den framtida utvecklingen på Ven har Landskrona kommun
lagt ner ett omfattande arbete. En områdesplan omfattande såväl helårsbebyggelse
som fritidsbebyggelse i sparsam omfattning har antagits av
kommunfullmäktige. VA-nätet till och på Ven har under flera år byggts ut
med kommunala medel och till mycket stora kostnader. Kommunikationerna
har också upprätthållits med kommunala färjor till ytterligare stora
kostnader för kommunen, men med ett mindre statsbidrag.

Ön Ven har i den fysiska riksplaneringen till hela sin yta angetts som ett
riksintresse. Bl. a. därför, men också därför att ön har stort regionalt
intresse, så har länsstyrelsen i Malmöhuslän tillsammans med kommunen
arbetat fram ett speciellt åtgärdsprogram. Landskrona kommun har som
övergripande målsättning att behålla Ven som en levande ö. För detta behövs
nyexploatering för såväl permanent som fritidsboende och institutionell
verksamhet vilket ger bättre underlag för att serviceverksamheter skall
kunna överleva och utvecklas. Detaljplanearbete för mindre tillskott av såväl
helårs- som fritidsbebyggelse pågår. I kommunens bostadsförsörjningsprogram
har lagts in fem småhus per år under en tioårsperiod. Samarbete med
Domänverket, som är en stor markägare på Ven, har pågått under en längre
tid. Genom kommunens omfattande satsning på utbyggnad av VA-nätet har
en av förutsättningarna för en positiv utveckling på Ven blivit uppfylld.

Mot. 1982/83:783

5

Kommunikationerna med fastlandet

Den mest väsentliga förutsättningen för en positiv utveckling är emellertid
en radikal förbättring av förbindelserna mellan Ven och Landskrona.
Tidtabellen behöver utökas med morgon- och kvällsturer för att motsvara
berättigade krav på skolarbets- och fritidsresor för de fastboende på Ven.
Frakttaxorna måste sänkas för att sänka kostnadsnivån och ge bättre
konkurrenskraft för näringslivet på Ven.

Turismen är precis som i dag en viktig del i Vens framtid. Också här spelar
goda kommunikationer en avgörande roll.

Som en följd av det som ovan sagts har kommunen föreslagit att
förbindelserna till och från Ven skulle bli en allmän färjeled. Utformningen
av denna allmänna färjeled skulle enligt kommunens förslag kunna ha
följande utformning.

Förslag till utformning av Ventrafiken

Det är absolut nödvändigt med två fartyg för trafiken varav det ena i
reserv. Om man väljer två fartyg av olika storlek erhålls flera fördelar.
Investeringskostnaden blir lägre för ett mindre fartyg samtidigt som trafiken
kan göras driftmässigt billigare och säkrare.

Båda fartygen skall vara av typen bilfärja och skall kunna medföra
passagerare. Fartygens kapacitet är beroende av lastens sammansättning.
Fartygen bör ha följande ungefärliga data.

Längd

Bredd

Drupgående

(ej över)

Kapacitet

eller

eller

eller

Den större bilfärjan
(huvudfartyg)

30-32 m

8.5 m

2.5 m

12 p-bilar + 100 pass
80 ton gods + 100 pass
linjebuss + 200 pass
250 passagerare

Den mindre bilfärjan
(reservfartyg)

22-24 m
6,0 m
2,2 m

6 p-bilar + 50 pass
30 ton gods + 50 pass
Linjebuss + 100 pass
150 passagerare

Halva antalet passagerarplatser är belägna under tak, och på färjorna
förutsätts att ett 30-tal fasta cykelställ anordnas.

På grund av svårigheterna att för rimliga kostnader bygga en skyddad
tilläggsplats på Ven för den större färjan måste begränsningar i form av
inställda turer antas inträffa relativt ofta under vinterhalvåret. Det kan
befaras inträffa mera än en gång i månaden, under blåsiga perioder flera
dagar i sträck. Sådana avbräck kan tolereras beträffande fordon och tyngre
gods men kan ej accepteras beträffande förnödenheter och passagerare.

Den mindre färjan förutsätts därför dimensioneras, utformas och utrustas
speciellt med tanke på att klara trafik under svåra väderleksförhållanden.

Mot. 1982/83:783

6

Med en större och en mindre färja kan driftkostnaderna minskas genom att
kapaciteten anpassas till trafiksstrukturen. Dagligen kan t. ex. de två första
och de två sista turerna på turlistan köras med den mindre färjan medan den
större färjan sättes in på dagen då större mängd gods och fordon
transporteras.

Detta förslag har lagts in i vägförvaltningens fördelningsplan, som i princip
godkänts av länsstyrelsen med hög prioritet och sänts vidare till statens
vägverk för vidare bearbetning.

Man kan dessutom tillägga att genom att lägga en beställning av dessa båda
båtar till ett svenskt varv (ex ÅSI-verken i Åmål) så skulle betydande
sysselsättningstillskott uppnås för en krisdrabbad bransch.

Hemställan

Med hänsyn till den stora och avgörande betydelse denna färjeled skulle ha
för Vens framtid och dessutom ha positiv inverkan på sysselsättningen i
svensk varvsindustri hemställer jag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en allmän färjeled mellan Ven
och Landskrona.

Stockholm den 21 januari 1983

BO NILSSON (s)