Ekonomiska föreningar (prop. 1986/87:7)
Motion 1986/87:l112 Ulla Orring m. fl. (fp)
Motion till riksdagen
1986/87:L112
Ulla Orring m. fl. (fp)
Ekonomiska föreningar (prop. 1986/87:7)
Såväl 1951 års föreningslag som de förslag som lagts fram av kooperationsutredningen
har haft som syfte att företagsformen ekonomisk förening i
princip skall reserveras för ekonomisk verksamhet som bedrivs på kooperativ
grund. Syftet med en sådan ekonomisk verksamhet är att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. Medlemskapet skall vara öppet och frivilligt.
Beslutsfattandet inom föreningen skall ske i de demokratiska former
som kännetecknar svenska folkrörelser, något som i sin tur kräver att föreningen
är oberoende av utomstående. Denna företagsform bygger också på
att medlemmarna deltar i verksamheten, exempelvis som avnämare för de
tjänster eller varor som föreningen tillhandahåller samt på en begränsning
av överskottsutdelningen.
De ovan återgivna principerna har varit grundläggande för såväl konsument-
som producentkooperationen i Sverige, och de är därigenom en viktig
del av Folkrörelsesveriges idétradition.
Skall den ekonomiska föreningen behålla sin karaktär av en renodlat
kooperativ företagsform bör föreningslagen vara så utformad att kapitalassociationer,
där det avgörande inflytandet helt eller delvis ligger på annat
håll än hos medlemmarna, inte kan registreras som ekonomiska föreningar.
Förslaget i proposition 1986/87:7 innehåller dock, i likhet med 1951 års
föreningslag, några kryphål vilka möjliggör att kommuner eller aktiebolag
missbrukar företagsformen ekonomisk förening genom att knyta sådana
föreningar så nära till sig att det inte blir fråga om självständiga föreningar
som arbetar i medlemmarnas intresse.
Inte minst i samband med överförande av tidigare kommunal verksamhet
till föreningslivet finns det en risk att kommunen skaffar sig en fortsatt
kontroll över verksamhet som övergått till en ekonomisk förening, genom
att skaffa sig vetorätt mot stadgeändringar, omfattande styrelserepresentation
och/eller omfattande rösträtt på föreningsstämman. Om detta inträffar
har gränsen suddats ut mellan den offentliga makten och det fria föreningslivet.
Det vore mycket olyckligt om en sådan utveckling — där några av den
svenska folkrörelsetraditionens centrala idéer skulle hotas — blev följden
av den i andra avseenden välkomna ökningen av intresset för att låta föreningar
ta över verksamhet som tidigare drivits i kommunal regi.
I dag är det faktiskt möjligt att registrera en ekonomisk förening, där en
kommun (eller ett aktiebolag eller en stiftelse) tillsätter hela styrelsen, har
röstmajoritet på föreningsstämman i kraft av sitt kapilalägande och dessutom
har vetorätt mot stadgeändringar. I bostadsrättsföreningar kan utom
stående tillsätta en majoritet av styrelsen (dock inte hela styrelsen) samt Mot. 1986/87
skaffa sig vetorätt mot stadgeändringar. Föreskrifter av detta slag kan vän- L112
tas tillkomma vid föreningens bildande, innan det stora flertalet medlemmar
hunnit inträda och få rösträtt på föreningsstämman. Dessa risker är
särskilt tydliga då det gäller bostadsrättsföreningar som regelmässigt stiftas
innan de blivande boende kommer in i bilden.
Även för andra ekonomiska föreningar finns det dock en risk att exempelvis
ett avtal med kommunen och stadgar för en blivande ekonomisk
förening förhandlas fram som en paketlösning, vilken innebär att de blivande
medlemmarna inte kommer att kunna utöva det inflytande i föreningen
som de skall ha om föreningen är kooperativ.
Av de uppräknade kryphålen torde rätten för utomstående att skaffa sig
kontroll över kommande stadgeändringar vara den bestämmelse som i
praktiken lämnar det största utrymmet för missbruk av företagsformen ekonomisk
förening (och bostadsrättsförening). I en ny föreningslag bör principerna
om lika rösträtt och om medlemmarnas avgörande inflytande över
så centrala frågor som stadgar och styrelseval regleras så, att framtida missbruk
kan förebyggas.
Lika rösträtt
Enligt 1 kap. 1 § i regeringens lagförslag är det utmärkande för en ekonomisk
förening att den uppfyller särskilda villkor bl. a. då det gäller medlemmarnas
rösträtt. Det framgår dock av 7 kap. att denna formulering i 1 kap.
saknar innehåll, såvitt gäller rösträtten. 1 princip är vilka rösträttsbestämmelser
som helst tillåtna. Justitieministern har avstått från ett förslag om
lika rösträtt på grund av vissa tillämpningssvårigheter, bl. a. i föreningar
som har såväl fysiska personer som ekonomiska föreningar som medlemmar.
Principen om lika rösträtt kan dock tas in i föreningslagen, om den
görs dispositiv för sammanslutningar av ekonomiska föreningar — kooperativa
centralorganisationer med kooperationsutredningens terminologi.
Vi föreslår att föreningslagen här utformas i huvudsak på det sätt kooperationsutredningen
föreslog, dock med några ändringar som bör vara tillräckliga
för att tillgodose de invändningar mot utredningsförslaget som
redovisas i propositionen.
Kravet bör vara lika rösträtt, inte att varje medlem har en röst. Denna
formulering anknyter till nuvarande bestämmelse om kooperativa föreningar
i skattelagstiftningen. Formuleringen lika rösträtt ger inga problem
i sammanslutningar av juridiska personer, där varje medlemsförening skall
sända t. ex. två ombud till stämman. Formuleringen gör det vidare möjligt
för föreningar som upplåter lägenheter med s. k. kooperativ hyresrätt —
samt de äldre bostadsföreningarna — att anta stadgar där varje hushåll har
en röst. Detta är alltså samma princip om en röst per lägenhet som finns i
bostadsrättslagen.
I anslutning till terminologin i propositionen vill vi ersätta utredningens
begrepp "kooperativ centralorganisation” med begreppet "ekonomisk centralförening”.
Detta får också — med hänsyn till vad justitieministern anfört
i propositionen och vad som framkommit i remissvaren — en mer
vidsträckt innebörd än hos kooperationsutredningen.
Principen om lika rösträtt föreslår vi bli dispositiv inte bara för riks- och Mot. 1986/87
regionala sammanslutningar där ekonomiska föreningar står för minst L112
hälften av medlemsantal, röster och insatser. Vi föreslår vidare att principen
om lika rösträtt blir dispositiv för sådana föreningar där fysiska personer
kan ges en röst samtidigt som ekonomiska föreningar röstar efter medlemsantal.
Med dessa ändringar jämfört med kooperationsutredningens
förslag bör i remissförfarandet framförda invändningar ha tillgodosetts så
att principen om lika rösträtt kan göras tvingande i övriga fall.
Styrelseval
Eftersom det lägsta antalet styrelseledamöter i en förening är tre föreslår vi
att högst en tredjedel av ledamöterna får utses på annat sätt än genom val på
stämman. Antalet styrelseledamöter måste alltså fastställas så att de ledamöter
som företräder medlemmarna alltid är minst dubbelt så många som
eventuella andra ledamöter. Denna princip kan inte utan ytterligare utredning
tas in även i bostadsrättslagen. Detta beror på att det i samband med
uppförande av nya fastigheter har ansetts vara legitimt att en styrelsemajoritet
under en övergångstid företräder stiftarna och andra utomstående.
Pågående översyn av bostadsrättslagen bör dock leda fram till en begränsning
av denna övergångstid. Vidare bör det övervägas vilka begränsningar
som bör finnas när det gäller beslut av en sådan styrelse, som binder kommande
stämmor och styrelse när det gäller t. ex. fastighetsförvaltning och
andra väsentliga ekonomiska frågor. Det kan inte i bostadsrättsföreningar,
lika litet som i andra kooperativa sammanslutningar, vara godtagbart att
styrelsemajoriteten annat än under en kortare övergångstid kontrolleras av
andra intressen än medlemsintresset.
Stadgeändring
Nuvarande regler om att stadgarna i enstaka undantagsfall kan innehålla
föreskrift om regeringens godkännande av ändringar kan enligt vår uppfattning
få finnas kvar; de innebär i praktiken ingen risk för missbruk.
Vidare måste det vara tillåtet att en organisation som är uppbyggd i flera led
har stadgar där stadgeändringar i lokala sammanslutningar måste godkännas
av riksorganisationen eller motsvarande. Sistnämnda regel kan lämpligen
anknytas till begreppet ”ekonomisk centralförening”.
I övrigt bör det — i såväl bostadsrättsföreningar som andra ekonomiska
föreningar — vara otillåtet att registrera stadgar som inte kan ändras utan
godkännande av utomstående. För att hindra att en sådan föreskrift kringgås
bör inte heller en viss medlem — som t. ex. kan vara en kommun eller ett
aktiebolag — kunna ges en särskild vetorätt mot stadgeändringar.
Andra villkor för ändring av stadgarna — såsom ett ännu hårdare majoritetskrav
än det som anges i föreningslagen — bör även i fortsättningen vara
tillåtna.
Revision
I propositionen föreslås att de regler om effektivare företagsrevision som
nyligen har uppställts för bl. a. aktiebolag skall gälla även för ekonomiska
8
föreningar. Detta innebär bl. a. att föreningens revisor åläggs skyldighet att Mot. 1986/87
anmäla till länsstyrelsen om föreningen inte fullgör sina skatteskyldigheter. L112
Denna del av den nya lagen om ekonomiska föreningar följer regeringens
proposition (1984/85:30) om en effektivare företagsrevision. Vi gick
emot förslaget redan då.
Förslaget kan befaras skada förtroendet mellan föreningens ansvariga
och revisorn. Revisorn skulle komma att uppfattas som skattemyndigheternas
förlängda arm. Därmed föreligger risk att revisorn inte får fullständiga
upplysningar om föreningen, vilket försvårar revisorns uppgift. Vidare kan
förslaget befaras medföra en extra arbetsbörda för revisorerna och ökade
kostnader för föreningarna. Det är dessutom oklart vilka förutsättningarna
skall vara för att utkräva ansvar av en revisor som inte fullgör sina åligganden
enligt förslaget. Avslutningsvis riskerar förslaget att urvattna den ursprungliga
föreningsrevisionen till förmån för en mer renodlad skatte- och
avgiftsgranskning.
Som framgått anser vi att regeln om skyldighet för revisor att granska om
ett bolag fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter inte borde
ha införts i aktiebolagslagen. När den nu finns kan det emellertid vara
riktigt att samma regler gäller också för föreningar. Vi vill således inte i dag
motsätta oss att dessa regler införs i lagen om ekonomiska föreningar, men
kommer att återkomma till den principiella frågan under den allmänna
motionstiden.
Övergångsbestämmelser
Ovanstående skärpningar av föreningslagen och bostadsrättslagen bör endast
gälla nytillkommande föreningar.
Avslutning
De här framlagda lagförslagen bör i huvudsak vara tillräckliga för att kommuner
och andra inte skall kunna skaffa sig ett inflytande över beslutsfattandet
inne i de kooperativa föreningarna. Lagändringarna innebär inga som
helst olägenheter för de föreningar som är verksamma i dag. Samverkan
mellan kommuner och andra intressen som inte fyller de krav som uppställs
i föreningslagen bör ske i andra former, såsom aktiebolag, handelsbolag
eller stiftelser.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen beslutar att, med de ändringar som framgår av
bilaga I. anta regeringens förslag till ny lag om ekonomiska föreningar
samt förslag till lag om införande av den nya föreningslagen,
2. att riksdagen beslutar att anta i bilaga 2 intaget förslag till ändring
i bostadsrättslagen,
9
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till kän- Mot. 1986/87
na vad som i motionen anförts om ändring av reglerna om styrelseval L112
i bostadsrättsföreningar, så att dessa kommer att anknyta till vad som
i motionen föreslagits angående styrelseval i ekonomiska föreningar.
Stockholm den 10 november 1986
Ulla Orring (fp)
Bengt Harding Olson fp) Barbro Sandberg (fp)
Kjell-Arne Welin (fp)
10
Förslag till
Lag om ekonomiska föreningar
Mot. 1986/87
L112
Bilaga 1
Propositionens förslag Motionärernas förslag
1 kap. Inledande bestämmelser
5 § En ekonomisk förening är en ekonomisk
centralförening om minst
hälften a v dess medlemmar är ekonomiska
föreningar och dessa föreningar
har minst hälften av medlemmarnas
sammanlagda röstetal och deltar
med minst hälften av det inbetalade
medlemsinsatskapitalet.
En ekonomisk förening är också en
ekonomisk centralförening om medlemskap
kan beviljas fysiska personer
samt ekonomiska föreningar, men
inte andra juridiska personer.
6 kap. Föreningens ledning
1 §
En ekonomisk
Styrelsen väljs av föreningsstämman,
om det inte föreskrivs i stadgarna
att en eller flera styrelseledamöter
skall utses på annat sätt.
En styrelseledamots
tre ledamöter.
Styrelsen väljs av föreningsstämman,
om det inte i stadgarna föreskrivs
att en eller flera styrelseledamöter,
dock högst en tredjedel av
hela antalet ledamöter, skall utses på
annat sätt.
även suppleanter.
7 kap. Föreningsstämman
1 §
Föreningsmedlemmarnas rätt —
Varje medlem har en röst. om inte
annat anges i stadgarna.
Av 12 §
vid föreningsstämman.
Medlemmarna har lika rösträtt.
I en ekonomisk centralförening får
rösträtten, om stadgarna sä bestämmer,
utövas efter antalet medlemmar
eller på annan grund.
valda fullmäktige.
Propositionens förslag
Motionärernas förslag
14 §
Beslut att enligt 15 §.
Har i stadgarna tagits in ytterligare
villkor för ändring av stadgarna,
gäller det villkoret.
Om enligt
regeringens medgivande.
/ stadgarna får tagas in föreskrift
om att stadgarna, eller viss bestämmelse
i stadgarna, inte får ändras
utan tillstånd av ekonomisk centralförening
i vilken förening är medlem.
Utöver vad som anges i andra och
tredje stycket får i stadgarna inte
tagas in föreskrift om att stadgarna,
eller viss bestämmelse i stadgarna,
inte får ändras utan särskilt tillstånd
av viss medlem eller av utomstående.
Har i stadgarna tagits in ytterligare
villkor för ändring av stadgarna,
av annan innebörd än vad som anges
i andra, tredje eller fjärde stycket gäller
det villkoret.
Ett beslut efter registreringen.
Förslag till
Lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar
Propositionens förslag Motionärens förslag
II a § En förening som registrerats
före den / januari 1988får utan
hinder av 7kap. 1 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar tillämpa
de rösträttsregler som dess stadgar
bestämmer. Sådan förening får också
tillämpa villkor för stadgeändring
som strider mot 7kap. 14 §, 4:e stycket
i lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar.
Om en förening som registrerats
före den I januari 1988 ändrar bestämmelse
i stadgarna som avses i
första stycket skall ändring ske till
överensstämmelse med lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar.
Mot. 1986/87
L112
Bilaga 1
12
Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Nuvarande lydelse Motionärernas förslag
62 «
Beslut om
Å rför giltighet a v beslut enligt denna
paragraf ytterligare villkor bestämt
i stadgarna, gäller även det.
Har på
4. Om en
till beslutet.
För beslut om ändring av bostadsrättsförenings
stadgar gäder därutöver
7 kap. 14 § andra, tredje, fjärde
och femte styckena lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar.
sådant medgivande.
nya bestämmelserna.
Bostadsrättsförening registrerad
före den I januari 1988får dock tilllämpa
villkor för stadgeändring som
strider mot 7 kap. 14 § fjärde stycket i
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.
Mot. 1986/87
L112
Bilaga 2
13
