Ekologiskt boende och byggande

Motion 1992/93:Bo213 av Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v)

Ekologisk grundsyn

Om vi menar allvar med att samhället måste bli
ekologiskt uthålligt, dvs. att samhället på sikt ska kunna
överleva i samklang med naturen, måste alla sektorer i
samhället redovisa hur man ska nå dit.

Vänsterpartiet presenterar i sin partimotion om miljö
förslaget om ''Miljöplan år 2000''. Den går i korthet ut på
att varje sektor i samhället ska kunna visa hur den ska
kunna ingå i det uthålliga samhället.

I denna motion skisserar vi hur boende och byggsektorn
ska kunna bli ekologiskt uthållig. Detta är ett komplicerat
arbete. Vårt första förslag är att Boverket och andra
lämpliga instanser får i uppdrag att utreda detta närmare
och dessutom lägga fast en tidsplan för denna process.

Många kommuner har sagt sig vara ekokommuner. Det
är bra och ett första steg mot målet. Statsmakten måste göra
vad den kan för att underlätta vägen dit. Kommunerna och
dess invånare ska inte bara känna detta stöd utan även
stödjas aktivt.

Grundprinciper

Grundprinciperna för ett ekologiskt byggande och
boende är:

1. Hushållning med energi och naturresurser.

2. Kretsloppstänkande; alla ämnen och material måste
cirkulera.

3. Demokratiskt och lokalt beslutsfattande.

4. Solidaritet med tredje världen.

Checklista för ekologiskt boende och byggande

Grundprinciperna kan konkretiseras i ett antal punkter
som bygger på erfarenheterna från hittillsvarande
ekobyprojekt:

Avfallet ska källsorteras, bearbetas och
nyttiggöras lokalt.

Avloppet ska delas upp på BDT (bad, disk, tvätt)
som kan renas och användas för t.ex. bevattning samt
toalettavfall, som bör komposteras i t.ex. multrum.

Barns och ungdomars krav ska väga tungt vid
planeringen och de ska vara med i det praktiska arbetet.

Boinflytande bör organiseras så att de olika
kretsloppen kan förvaltas lokalt i demokratiska former.

Byggmaterial bör väljas bland dem som är
resurssnåla att tillverka, hälsosamma och återvinningsbara;
utnyttja återbruksmöjligheterna!

Bullret har minskat från grannar, fläktar och trafik
och utgör inte längre något problem.

Dagvatten bör infiltreras inom området; kan
samlas i bäckar och dammar som kan utnyttjas till biologisk
produktion och biotop för hotade arter!

Elektroniska kommunikationer ska finnas
tillgängliga.

Energi kan delvis produceras lokalt (vind,
värmepumpar,sol); all utrustning bör vara energieffektiv.

Gemenskapslokaler bör finnas på kvarters-,
områdes- och stadsdelsnivå.

Grönområden bör finnas i bostädernas närhet i en
storleksordning så att de kan bli tillflykt för alla de djur och
växter som inte har plats i den av rationellt jord- och
skogbruk förstörda naturen.

Handikappades krav och speciella förmågor ska
tillvaratas.

Idrott och motion finns tillgängligt för alla, fritt
från sponsring och elitkrav.

Kulturen är lokal och egenproducerad

Luftväxling, ventilation bör vara av typ utvecklat
självdrag (+ skorsten från eldstad) och fönstervädring.

Matförvaring bör finnas i naturliga
kallförråd/skafferier/svalar utöver högeffektiva kyl- och
frysskåp.

Odling bör ges plats både på friland (kolonilotter)
och i växthus. Kompost och aska ger växtnäring.

Pensionärernas erfarenheter och kunskaper ska
tas tillvara i skötseln och förvaltningen av
bostadsområdena.

Solen utnyttjas för värme och ev. elenergi.
Lägenheterna och uteplatserna ska ha ordentlig
solbelysning och endast byggas i goda sollägen.

Transporter ska i första hand ske till fots och per
cykel -- på längre sträckor kollektivt. Bilanvändning och
bilberoende minimeras. Gemensamma handikappvänliga
fordon kan förvaltas lokalt.

Uppvärmning bör organiseras med förnyelsebara
lokala energikällor, t.ex. effektiva kaminer/kakelugnar +
sol.

Vatten att dricka ur lokal vattentäkt, ev. olika
täkter för renvatten resp. BDT-vatten.

Vindskydd bör åstadkommas genom
bebyggelsens utformning och placering i terrängen.

Återbruk bör organiseras och utnyttjas så långt
det går. Containerprincipen bör utvecklas:
nederbördsskyddade centraler för hämtning av begagnade
möbler och prylar.

Tillämpning

De ekologiska principerna bör tillämpas i såväl
nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring. Det
är lika viktigt i allmännyttig hyresrätt, bostadsrätt och i egna
hem. Det ska tillämpas vare sig man bor i en liten villa eller
ett större flerfamiljshus.

Grunden finns i NRL (Naturresurslagen) och PBL
(Plan- och bygglagen). Hinder finns i bl.a. praxis,
låneregler, va- och renhållningslagstiftning, de vattenburna
va-systemen, taxesystem.

Hinder finns också i form av okunskap, tidsbrist och
brist på belöningsmekanismer för alla inblandade aktörer.
Ofta är det ett resultat av att demokratin fungerar illa inom
bostadsektorn. Detta gäller särskilt inom
flerfamiljsfastigheter där man tycker att fastighetsägare
och/eller hyresgäströrelsen föga bryr sig om vad den boende
anser.

Även vid planering och vid själva byggandet är
inflytandet för dem som ska bo där svagt. I vissa kommuner
försöker man -- efter förslag från bl.a. Vänsterpartiet på
kommunal nivå -- stärka de boendes inflytande genom att
de på ett aktivt sätt får delta i planerings- och
byggprocessen.

Förslag

Även om resurshushållning betonas i både PBL och
NRL så återfinns ekologikravet bara i NRL:s
portalparagraf. Som en markering av behovet av en
praxisändring bör kravet på kretslopptänkande och målet --
det uthålliga samhället -- tillföras PBL:s grundläggande
utformningsparagraf.

I samband med att ett nytt bostadsfinansieringssystem
införs är det naturligt att Boverket utarbetar nya
tillämpningsföreskrifter med beaktande av de ekologiska
principerna. Va-lagen och renhållningsförordningen måste
omarbetas.

Graden av statligt stöd som erhålls vid nyproduktion av
fastigheter ska till en del vara kopplat till graden av
ekologisk hänsyn i produktionen. Detta kan handhavas av
t.ex. byggnadsnämnd vid bygglovsförfarandet.

Slutligen bör alla varor och allt material
innehållsdeklareras och märkas med lämplig
återvinningsmetod. Ansvaret för att varor och material
återvinns ska ligga på distributörer och producenter. Till
detta återkommer Vänsterpartiet i samband med att
regeringen presenterar sin kretsloppsproposition.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att utreda hur boendet och byggsektorn ska bli
ekologiskt uthållig,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att lägga fast en tidsplan för hur boendet och
byggsektorn skall bli ekologiskt uthållig,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i plan- och bygglagen att det ekologiska och det
bärkraftiga samhället framhävs,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att beakta de ekologiska principerna vid
utarbetandet av det nya bostadsfinansieringssystemet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ändringar i va-lagen
och renhållningsförordningen,

6. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att utforma regler för stödet till nyproduktion av
fastigheter så att det kopplas till graden av ekologisk hänsyn
i produktionen enligt vad i motionen anförts.

Stockholm den 22 januari 1993

Eva Zetterberg (v)

Jan Jennehag (v)