Domänverkets verksamhet

Motion 1983/84:2082 Nils Åsling och andre vice talman Anders Dahlgren

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1983/84
2082-2087

Motion

1983/84:2082

Nils Åsling och andre vice talman Anders Dahlgren
Domänverkets verksamhet

Domänverkets främsta uppgift är att förvalta statens skogar. Dessa
skogar uppgår exkl. renbetesfjällen till i runt tal 4 miljoner hektar produktiv
skogsmark, varav ca 500 000 ha är belägna ovanför skogsodlingsgränsen.
Domänverket förvaltar därmed närmare en femtedel av landets produktiva
skogsmark. Det bokförda nettovärdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter
uppgick år 1982 till 1 009 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde
uppgick till 6 945 milj. kr.

Domänverket blev i samband med budgetreformen år 1912 affärsdrivande
verk. Nya riktlinjer för verksamheten fastställdes genom beslut av
1968 års riksdag. Därvid fastlades verkets uppgift att driva skogsbruk,
virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet. Man
skulle därjämte förvalta den fasta egendomen och andra tillgångar som
hör till domänverkets fond samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra
allmänna skogar. Målet för verksamheten vid domänverket är att på lång
sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid
prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Domänverkets omsättning omfattar intäkter för skogsprodukter, skogsentreprenader,
utarrendering av jordburk, tomter, materialtäkter, jakt och
fiske samt uthyrning av bostäder. Försäljningen av skogsprodukter dominerar
emellertid och utgör ca 90 % av omsättningen.

Under senare år har domänverkets uppgifter och arbetsformer väsentligt
förändrats. Under den svårartade kris som drabbade svensk skogsindustri
under slutet av 1970-talet fick domänverket särskilda resurser för att förvärva
skogsmark från skogsindustriföretag. Totalt har domänverket under
perioden 1972 t. o. m. 1982 förvärvat 224 500 ha huvudsakligen skogsmark
för en total köpeskilling av 1 260 milj. kr. Under samma tid har domänverket
sålt ut mark, huvudsakligen skogsmark men även arrendegårdar och
övrig mark, med en samlad areal av 49 300 ha för en försäljningssumma
om 491 800 000 kr. Utförsäljningarna ökade markant sedan regeringen
Fälldin gått i författning om att domänverket aktivt skulle medverka i
strukturarbetet inom skogsbruket med utförsäljning av lämpliga enheter
för förstärkning av enskilda lantbruk och för upprättandet av särskilda
skogsbruksfastigheter. Detta arbete med att aktivt från domänverket
medverka till en förbättrad arrondering upphörde med den socialdemokratiska
regeringens tillträde i oktober 1982. Domänverket har netto ökat
sitt markinnehav med 176 000 ha under den angivna perioden.

Vi finner det mycket anmärkningsvärt och ur det samlade skogsbrukets

I Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2082 - 2087

Mot. 1983/84:2082

2

synpunkt beklagligt att domänverkets medverkan i kompletteringen av
enskilda fastigheter och därmed i en förbättrad arrondering och ekonomi
i det enskilda skogsbruket upphört. Det är självklart att landets dominerande
förvaltare av skogsmark i många sammanhang sitter med nyckeln
till de arronderingsförbättringar som väsentligt skulle kunna förbättra
skogsbrukets produktionsvillkor. Den socialdemokratiska regeringen har
uppenbart i sin syn på domänverket låtit teorierna och dogmerna dominera
över de ändamålsenliga och företagsekonomiskt motiverade. Domänverket
bör enligt vår uppfattning åläggas att även fortsättningsvis
aktivt medverka i skogsbrukets strukturförändringar genom utförsäljning
av lämpliga enheter till privata lantbruksföretagare. Det bör också vara
lämpligt att företa en avveckling av engagemangen inom lantbrukssektorn
genom utförsäljning av många av domänverkets arrendegårdar.

Parallellt med uppgiften att förvalta statens skogar har domänverket
expanderat in i nya verksamhetsområden, vilket också skapat problem.
Detta har motiverat tillkallandet av en särskild kommitté som ser över
frågor om ledningen av de statliga förvaltningsmyndigheterna. Härvid
skall bl. a. relationerna mellan myndigheter och deras dotterföretag ses
över. Enligt vår uppfattning borde domänverkets framtida uppgifter och
mål därjämte bli föremål för en speciell parlamentariskt sammansatt utredning.
De frågor som en dylik utredning bör ta upp för närmare övervägande
gäller domänverkets roll som förvaltare av skogsmark, bl. a. med
hänsyn tagen till önskvärdheten av att på ett mera flexibelt sätt än f. n.
medverka i förbättringen av skogsbrukets arrondering. Utredningen bör
också ta upp möjligheten att frigöra domänverket för ansvaret för dess
arrendegårdar genom en utförsäljning till privata lantbruksföretagare.
Frågan om domänverkets affärsdrivande verksamhet inom förädlingsindustri
av skilda slag bör också lämpligen bli föremål för övervägande.
Enligt vår uppfattning är det inte domänverkets uppgift att omhänderha
industriell verksamhet av den mångskiftande art som f. n. är fallet.

Det avkastningskrav som f. n. gäller för domänverket innebär att verket
årligen skall till staten inleverera 30 milj. kr. jämte 30 % av årsvinsten.
Även denna fråga om de avkastningskrav som skall ställas på verket bör
tas upp till utredningens övervägande.

En central fråga som bör bli föremål för utredningens analys är domänverket
och naturvårdsintressena. Det finns klara intressemotsättningar
mellan domänverket och naturvården, rennäringen och friluftslivet, framför
allt när det gäller avverkningar och olika slags skogsvårdsåtgärder i
områden på gränsen till fjällregionen. Enligt vår uppfattning finns det
anledning att domänverket iakttar största restriktivitet vid utförande av
skogsarbeten på de berörda områdena i avvaktan på att domänverkets roll
och relationer med naturvårdsintressena närmare klarläggs av utredningen.

Av vad vi här antytt framgår att en parlamentarisk utredning om do

Mot. 1983/84:2082

3

innefatta frågan om en uppdelning av domänverket så att olika ansvarsområden
skulle kunna renodlas och bättre än vad som är möjligt i nuvarande
organisation effektiviseras och anpassas till samhällsutvecklingens
krav på nya mål. .

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs*

att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att förutsättningslöst se över domänverkets
organisation, verksamhet och mål.

Stockholm den 24 januari 1984

NILS G. ÅSLING (c) ANDERS DAHLGREN (c)

* Se även motion 1983/84:2083.

1 * Riksdagen 1983/84. 3 sami Nr 2082-2087