Domän AB och viltvården

Motion 1993/94:N298 av Arne Jansson (nyd)

Utgångspunkten för svensk lagstiftning när det gäller
jakt har varit att jakten ingått som en åtgärd i strävan för ett
bevarande av ett artrikt och livskraftigt villebrådsbestånd.

Detta har fått till följd en viss karaktär på jaktens
utövande i vårt land. I motsats till många andra länder så
har jägarna i vårt land kommit från de breda folklagren. Det
finns över 300 000 registrerade jägare i landet, ytterligare
150 000 är intresserade av att börja jaga. Det har också varit
stor politisk enighet i riksdagen om att behålla detta
folkrörelseengagemang i jakten.

Ett prissystem med ettåriga arrenden med ett högt pris
och betalt i förskott blir förödande för viltvården. Har man
i förskott betalt för ett antal djur, så blir det svårt att avbryta
jakten, det blir svårt att ta ansvar för älgstammen. Om
priset per djur blir högt så ligger det nära till att det siktas
på de stora tjurarna, följden blir en snedvriden älgstam. Om
vissa markägare som ingår i ett jaktvårdsområde tar ut höga
priser så riskeras sådana områden att splittras, det är helt
emot uttalade intentioner om samverkan. Detta och mera
därtill är de negativa konsekvenserna av en
kommersialisering av jakten.

Inför älgjakten hösten 1993 fick jaktarrendatorerna hos
Domänskog AB prishöjningar på uppåt 100 %. Detta
väckte en våldsam proteststorm från jägarna, stora
opinionsmöten hölls och en rad överklagningar gjordes till
arrendenämnderna.

Inom skogsbruket har ju etiska regler införts över hur
man skall sköta sin skogsmark. Det borde väl vara ännu
angelägnare att införa sådana regler i skötseln av viltet. En
självklar regel borde då vara att inte i snöd vinning utnyttja
viltstammarna.

Riksdag och regering måste väl också ta sitt ansvar så att
de intentioner som väglett lagstiftningen på jaktens och
viltvårdens område fullföljs i praktiken. Detta borde
innebära att t ex anbudsförfarande vid jakträttsupplåtelser
förbjuds, det är högst olämpligt ur flera synpunkter att
utbjuda vilt till högstbjudande. När det gäller det statliga
eller halvstatliga Domänskog AB så bör ju självfallet inte
avkastningskrav ställas på viltvården.

Som det nu är är det statliga/halvstatliga Domänskog
skyhögt över de andra arrendeupplåtarna i sin prissättning.
Borde inte regeringen som varande huvudintressent i detta
företag föregå med gott exempel?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringens representant vid
bolagsstämman borde hävda att Domänskog AB skall vara
en förebild när det gäller viltvården,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringens representant vid
bolagsstämman borde hävda att Domänskog AB inte skall
föregå som skrämmande exempel genom att debitera
skyhöga arrenden vid jakträttsupplåtelser.

Stockholm den 25 januari 1994

Arne Jansson (nyd)