Det statliga transportstödet

Motion 1981/82:1878 Rolf Sellgren

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1981/82:1878

11

Motion
1981/82:1878

Rolf Sellgren

Det statliga transportstödet

Alltsedan transportstödet tillkom år 1970 har dess uppgift varit att ge
näringslivet i Norrland och avgränsade delar av stödområdet möjligheter att
driva sin verksamhet under förutsättningar som är mera likartade dem som
gäller för näringslivet i andra delar av vårt land. Det har alltså utgjort en del
av de samlade regionpolitiska insatserna med inriktning på att minska de
kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora avstånden inom
stödområdet.

Transportstödet har bevisligen fyllt sitt ändamål, oaktat att vissa utredningar
och andra intressegrupper hävdar motsatsen. Många företag skulle
inte ha kunnat fortsätta sin verksamhet i Norrland om transportstödet inte
funnits. Andra skulle ha lokaliserat sin utbyggnad till sydligare delar av
landet. Det finns en rad exempel även på nyetableringar inom stödområdet
till följd av transportstödet.

De positiva effekterna av transportstödet och tilltron till dess varaktighet
rubbas emellertid om motsättningar skapas inom regelsystemet och ändringar
kommer med korta tidsintervall. Den situationen har enligt min åsikt
inträffat med riksdagens beslut i enlighet med trafikutskottets betänkande
1981/82:5.

Slopandet av transportstödet till sågade trävaror i kustregionen och i vissa
inlandskommuner har lett till en besvärande konkurrenssnedvridning mellan
företag inom samma bransch och med samma avståndsproblem. Enligt
uppgift kommer flera sågverk utmed den norrländska kustregionen att
hamna i en ohållbar konkurrenssituation efter att ha förlorat möjligheterna
till transportstöd. Risker för nedläggning har angetts i vissa fall, 30 % bortfall
av produktionen befaras från annat håll. Följden blir förlust av arbetstillfällen.

Som ett av motiven till att slopa transportstödet i kustregionen har angetts
möjligheterna till sjötransport. Detta saknar grund. En stor del av det
landtransporterade virket går till den svenska marknaden. I övrigt sker
transporterna till stor del på kundernas villkor, antingen de befinner sig i
Sverige eller på den europeiska kontinenten.

Det är således uppenbart att geografisk avgränsning inom ett varuslag så
som skett med sågade trävaror skapar svåra orättvisor inom branschen och
äventyrar sysselsättningen inom flera företag i sysselsättningssvaga regioner.
Stora och dessutom alltför ofta förekommande förändringar inom regelverket
minskar också tilltron till denna stödform. Företagen är beroende av att
lägga upp långsiktiga system och rutiner för sina transporter. Ofta

Mot. 1981/82:1878

12

återkommande förändringar i förutsättningarna för det upplagda systemet såsom
bortfall av transportstödet - skapar svårigheter för företagen.

Med hänsyn till det anförda bör regeringen snarast granska konsekvenserna
av de senste ändringarna av transportstödet, främst vad avser sågade
trävaror, och återkomma till riksdagen med förslag till ändringar inom ramen
för det i budgetpropositionen anvisade anslaget.

Transportrådet har på regeringens uppdrag sett över transportstödets
effektivitet och undersökt hur stödet bör utformas så att kraven på
administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas inom
den kostnadsram som då gällde. I fråga om förslagen om förenklingar i
administrativt hänseende har transportrådets förslag i huvudsak följts i
förutnämnda behandling i riksdagen. Vad däremot beträffar stödreglerna
gjordes i regeringens proposition 1981/82:30 liksom i utskottsbehandlingen
stora avvikelser från utredningens förslag.

Mot denna bakgrund finns det anledning att ifrågasätta om inte denna
regionalpolitiska stödform, trots hittillsvarande förtjänster, borde omprövas.
Detta kan lämpligen ske i samband med utvärdering och prövning av
andra parallella stödformer. Det statliga stödet till näringslivet finansieras
över ett stort antal anslag på statsbudgeten. Ett omfattande och ofta
komplicerat system av författningar och anvisningar har med åren vuxit upp
kring dessa stödformer. De har därför också i allt högre utsträckning börjat
bli föremål för undersökningar i syfte att samordna och förenkla hela
systemet.

Man bör överväga möjligheten att samordna företagsinriktade stödformer
till ett enda organ. De är nu uppdelade på ett stort antal myndigheter och
därigenom svåröverskådliga och tungarbetade. I samband med den fortsatta
översynen av de nämnda stödformerna synes tiden vara mogen att även finna
en möjlig integration av transportstödet i annan stödverksamhet. Detta
borde vara möjligt med bevarande av dess effektivitet i förhållande till det i
jämförelse med andra stödformer låga statliga anslaget.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag

1. att riksdagen begär att regeringen snarast utvärderar effekterna
av de nuvarande avgränsningsreglerna för transportstödet,

2. att riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en mer
varaktig form för transportstödet, möjligen integrerat i annat
regionalpolitisk! stöd.

Stockholm den 26 januari 1982

ROLF SELLGREN (fp)