Det statliga kreditstödet genom utvecklingsfonderna

Motion 1981/82:1476 Mats Hellström m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1981/82:1476

Mats Hellström m. fl.

Det statliga kreditstödet genom utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna har till uppgift att i olika former stödja
tillverkande små och medelstora företag i resp. län. Från näringspolitiska
utgångspunkter kan man ifrågasätta den begränsning som det innebär att
knyta stödet till själva tillverkningsprocessen. Det kan i ett längre perspektiv
verka hämmande på möjligheten att utveckla ett allsidigt näringsliv i olika
regioner där utveckling av teknik, system- och organisationskunnande m. m.
spelar en väsentlig roll.

Utvecklingen leder i de flesta industriländer till att tjänster och industriell
produktion integreras alltmer. Många företag är för sin utveckling beroende
av att kunna sälja såväl hårdvara som mjukvara. Utveckling av hela system,
inkluderande organisation, underhåll och produktion inom samma ram blir
allt vanligare. I debatten har man särskilt uppmärksammat en förskjutning
från industrisektorn till tjänstesektorerna - det s. k. postindustriella samhället.
Minst lika väsentligt är emellertid att det sker en omvandling inom
industrisektorn, där vad som kan kallas industriella tjänster - en blandning av
tjänster, service och tillverkning - ökar i förhållande till den traditionella
basindustrin. I ett land som USA, där tjänstesektorn har en större andel av
produktion än i övriga industriländer, har utvecklingen nu nått en punkt där
inom själva industrisektorn områdets industriella service nu har ett högre
produktionsvärde än den rena tillverkningsindustrin. En liknande utveckling
Kan skönjas i vårt eget land. Inte minst de senaste årens debatt om
statistikens möjligheter att fånga in den s. k. tjänsteexporten illustrerar
detta.

Tillväxten av företag som arbetar med konsulttjänster, systemförsäljning,
teknikimport etc. innebär inte att tillverkningsindustrin skulle bli mindre
väsentlig. Utvecklingen av information, tekniskt kunnande och service i
kommersiella sammanhang är givetvis avhängig av den industriella produktionen
som bas. Det är emellertid på motsvarande sätt nödvändigt för
industriproduktionens utveckling att den kan integreras i större system
såsom exemplifierats ovan. Det gäller inte minst möjligheten för ett litet land
som Sverige att importera nödvändig teknik utifrån samtidigt som vi kan
ytterligare profilera vad som är speciella svenska konkurrensfördelar i den
internationella handeln, som teknisk kunskap, organisationsförmåga, systemtänkande
etc. i alla led i ett företag, såväl hos industriarbetare som hos
tjänstemän och företagsledningar.

Tjänstenäringamas betydelse för industriproduktionen har i Sverige
framför allt debatterats i samband med att man uppmärksammat den
1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 1476-1482

Mot. 1981/82

1476-1482

Mot. 1981/82:1476

2

offentliga sektorns stora betydelse som motor för industrin. Det kan
emellertid konstateras att också de privata tjänstenäringarna har stor
betydelse för industrins utveckling. I vissa regioner dominerar tjänste- och
servicesektorerna kraftigt. I Stockholms län tillhör inemot 80 % av
näringslivet tjänste- och servicesektorn. Också inom klassiska, traditionella
småindustriområden som t. ex. Småland växer nu snabbt en typ av företag
som blandar tjänster och tillverkning eller som i form av konsultföretag inom
tjänsteområdet har betydelse för industrin.

Det vore mot denna bakgrund värdefullt att mjuka upp den begränsning
till tillverkningsindustrin av utvecklingsfondernas stödmöjligheter som nu
anges i förordningen om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond.
Det finns visserligen skäl för vissa fortsatta begränsningar när det gäller ren
serviceverksamhet som restauranger, åkare, detaljhandel m. m. I övrigt bör
emellertid fondernas möjlighet att verka öppnas till tjänstesektorn.

Det har i detta sammanhang invänts att en utvidgning av fondernas
målområde skulle leda till att dessa ej kan stå emot ett nytt efterfrågetryck.
Med de erfarenheter som kan dras av utvecklingsfondernas hittillsvarande
verksamhet måste sådana farhågor anses obefogade. Det är i stället viktigt att
varje fond får skapa en policy som utgår från näringslivets speciella
förutsättningar i varje region. Det avgörande för stöd bör inte vara
företagens klassificering i Svensk Näringslivsindelning (SNI) utan i stället
vilka affärsidéer som resp. företag har. Det skulle ge en möjlighet att bättre
anpassa samhällets näringspolitik till den utveckling som är tydlig i alla mer
avancerade industrinationer där integrationen av kunskap, organisation,
forskning, tjänster och service och industriell produktion i samma företagsform
blir en alltmer viktig faktor i näringslivets utveckling.

Mot bakgrund av vad ovan sagts får vi hemställa

att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i
förordningen om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond
som ger utvecklingsfonderna möjlighet att stödja
företag inom tjänstesektorn i enlighet med vad i motionen
angivits.

Stockholm den 21 januari 1982

MATS HELLSTRÖM (s)
ANNA-GRETA LEIJON (s)

OSKAR LINDKVIST (s)
ANITA GRADIN (s)
LARS ULANDER (s)

SIVERT ANDERSSON (s)
ÅKE WICTORSSON (s)