Det öppna kulturlandskapet
Motion 1986/87:Jo804 Kerstin Gellerman och Sigge Godin (fp)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo804
Kerstin Gellerman och Sigge Godin (fp)
Det öppna kulturlandskapet
Mot.
1986/87
Jo804-814
Hotet mot det öppna kulturlandskapet är överhängande i Sverige, särskilt i
Götalands och Svealands skogsbygder samt i Norrland. Marker som inte brukas
eller betas förbuskas snabbt eller planteras med gran eller tall. Följderna
blir ofta katastrofala för floran och faunan, det blir en utarmning av artrikedomen
i landskapet.
Mångformigheten ersätts av enformighet. Man vet med säkerhet att minst
29 arter redan har utrotats och att ytterligare 200-300 är hotade om inte det
öppna landskapet bevaras som betesland och andra skyddsåtgärder vidtas för
att främja flora och fauna.
Kunskaperna på detta område är ofta svaga. Man märker inte utarmningen
förrän det är för sent. Forskningen måste inriktas på att klarlägga sambandet
mellan förbuskning av hagmarker och växtarternas utdöende. Vidare bör
den ekologiska kunskapen hos handläggare på länsstyrelsenivå utökas genom
utbildning så att de kan ge råd och sprida information i dessa frågor.
Mindre försök med hyggesbetning för att värdera hyggesbetning för ägare
till betesdjur och för ägare av skogsplantering har gjorts i Runeåborg i Västernorrlands
län under åren 1983-1986. Där konstaterades att hyggesbetning
är en bra metod för slybekämpning i synnerhet om det är torra marker med
gott näringstillstånd. Försöket visade också att manuell röjning underlättas
mycket vid samtidig eller tidigare betning. Försöket i Runeåborg har rönt
stor uppmärksamhet och besökts av ett stort antal studiegrupper bl. a. från
Mongoliet och Kina.
Flera frågor står trots försöket obesvarade, exempelvis följande: När är
bästa tiden att släppa in fåren på ett hygge efter plantering? Kan granföryngring
åstadkommas utan plantering vid hyggesbetning? Hur många får behövs
för att ersätta all manuell röjning? Vad krävs för att klara det öppna landskapet
från igenväxning?
Försöket i Runeåborg visar att fårskötsel och skogsbruk är en bra kombination
ur många synpunkter. Det är därför av vikt att fortsatta försök och utvärderingar
kan göras som rätar ut de frågetecken och de frågeställningar
som tagits upp i försöksgruppens slutrapport.
Ett vidare samarbete mellan naturvårdsenheten på länsstyrelsen, lantbruksnämnden
och skogsvårdsstyrelsen är mycket viktigt. Genom husdjurskontrollen
har lantbruksnämnden redan en etablerad kontakt med djurägare.
Lantbruksnämnden kan ge råd till dessa hur man bäst kan bevara det öppna
landskapet. Det är inte bara en fråga om att välja lämpliga betesdjur utan
också om att skydda och främja den vilda faunan och floran i anslutning till
lant- och skogsbruket.
1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jo 804-814
Rättelse: S. 4 Tillägg av sista stycket
För att hålla markerna öppna och utveckla samarbetet med skogsbruket Mot. 1986/87
föreslår vi att lantbruksnämnden och hushållningssällskapet söker stimulera Jo804
djurägare till en ökad betesgång. På grund av överskott på kött och mjölk bör
ökningen av betesdjur inriktas på får som betesdjur.
Vi föreslår också att fler försök görs i ett antal län, förslagsvis Västernorrlands
och Älvsborgs län, för att bygga vidare på de erfarenheter som vunnits
i Runeåborg i Västernorrland.
En ökad betesdrift med får kommer sannolikt att innebära:
- att en fortsatt igenväxning av landskapet förhindras,
- att man får ett gott komplement till manuell röjning i skogsbruket,
- att man får ett bra och naturligt komplement till annan sysselsättning i
skogsbygderna,
- att hantverk baserat på skinn och ull kan utvecklas,
- att slybekämpningar i skogsplanteringar underlättas.
En försöksverksamhet i Västernorrlands och Älvsborgs län kan till en begränsad
kostnad, ge sådana erfarenheter att betesdrift med får sedan kan utvecklas
på flera platser i landet.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot igenväxning av det öppna landskapet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sambandet mellan hyggesbetning med får och
slybekämpningen i skogsbruket,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betydelsen av ekologisk kunskap på länsstyrelsernas
naturvårdsenheter.1],
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet
med utökad betesgång med får startas i Västernorrlands
län och Älvsborgs län.
Stockholm den 25 januari 1987
Kerstin Gellerman (fp) Sigge Godin (fp)
'1986/87:Bo313.
2
