Det nordiska inslaget i den svenska skolundervisningen

Motion 2009/10:Ub216 av Rolf K Nilsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det nordiska inslaget i den svenska skolundervisningen.

Motivering

Under föregående riksmöte väckte jag motionen 2008/09:Ub427 som utskottet då beredde och skrev följande om: ”Utskottet anser att såväl studier av det norska och det danska språket som retorik och muntlig framställning är viktiga inslag i undervisningen inom ramen för ämnet svenska. Den närmare utformningen av kursplaner liksom undervisningens uppläggning är dock inte en fråga för riksdagen. Utskottet konstaterar också att det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en stor frihet vad gäller hur undervisningen utformas så länge målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås.”1

Informationen från Skolverket är klar: ”Huvudregeln är att regeringen beslutar om kursplaner för grundskolan …”2 Enligt information från Skolverkets upplysningstjänst gäller följande. I kursplanen för ämnet svenska i grundskolan står: Mål att sträva mot. Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen, får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige. Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygsättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen ska inriktas mot och som ska ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som ska ligga till grund för bedömningen.”3 Målen gäller från första till det nionde skolåret. Mål att uppnå talar om vilka kunskapskraven i ämnet är. ”Dessa mål anger minimikraven för det kunnande som en elev ska ha tillägnat sig i ett ämne eller en kurs för att få betyg.”4 I kursplanen för ämnet svenska i grundskolan står följande. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det.

Motionen handlar om att ändra ovanstående del av kursplanen till att lyda: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret, det sjätte skolåret och det nionde skolåret.

Det är en skärpning av kraven gällande kontrollstationer men inte av kunskapsinnehållet. Den skrivningen som finns idag är bra, att kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det. Det nordiska inslaget i undervisningen bör introduceras redan på lågstadiet, och eleverna bör efter hand få sådana kunskaper i särskilt danska och norska att de kan förstå lättare texter, kan ta del av radio- och tv-program samt vågar samtala med människor som talar danska eller norska. Även egen läsning av nordisk litteratur och tidningar bör möjliggöras genom undervisningen.

Stockholm den 29 september 2009

Rolf K Nilsson (m)

[1]	S. 76. http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spc=obj&guid=f80807bd-d0db-4344-914d-085796d6b2ce.
[2]	http://www.skolverket.se/sb/d/1294.
[3]	http://www.skolverket.se/sb/d/1449#listAnchor6852.
[4]	Ibid.