Det livslånga lärandet

Motion 2009/10:Ub367 av Pia Nilsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gymnasieskolans treåriga program ska kunna förlängas.

Motivering

De kunskaper och färdigheter som vi fick under skolåren, under yrkesutbildningen och på högskolan varar inte längre livet ut. På dagens arbetsmarknad krävs ständigt nya grundläggande färdigheter, kvalifikationer och erfarenheter. Bristande kunskaper anses vara en avgörande orsak till att arbetslösheten är så hög i vissa regioner och för mindre gynnade grupper i samhället.

Nu handlar det inte bara om IT-kunskaper utan om breda kunskapsområden som alla omfattar flera färdigheter, till exempel att lära sig främmande språk, att förvärva tekniska kunskaper, att kommunicera, prestera och bedöma.

Arbetslivets kompetensbehov ställer i sin tur stora krav på det nationella utbildningssystemets förmåga att möta kraven på ett livslångt lärande. Att integrera lärandet på ett fastare sätt i vuxenlivet är en mycket viktig uppgift liksom att omsätta det livslånga lärandet i praktiken.

De personer som av olika skäl inte klarat av att förvärva basnivån förgrundläggande färdigheter måste erbjudas nya tillfällen att göra detta. De formella systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning – såväl grundläggande och högre utbildning som fortbildning och vuxenutbildning – har ansvar för att så långt som möjligt se till att var och en förvärvar, uppdaterar och behåller en viss miniminivå för färdigheterna.

Men för att det livslånga lärandet ska vara möjligt måste utbildningssystemen bättre anpassas till elevernas och studenternas förutsättningar. En stor grupp gymnasieelever klarar inte av sina studier under de tre år som står till deras förfogande, vilket för många leder till ofullständiga betyg och därmed till att de inte får någon gymnasieexamen. Elevers mognad och förmåga till inlärning kan variera betydligt, och detta måste vägas in i processen kring det livslånga lärandet, annars riskerar en stor grupp unga människor att ställas utanför arbetsmarknaden och vidare studier.

Som ett led i arbetet för ett livslångt lärande anser jag att man bör pröva om gymnasieskolans treåriga program ska kunna förlängas med ett år och gälla för elever mellan 16 och 20 år och att studiebidrag ska utgå under den tid som studierna pågår.

Stockholm den 30 september 2009

Pia Nilsson (s)