Departementsövergripande Sverigeanpassat ”Office for Life Science”

Motion 2010/11:K423 av Per Åsling (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett svenskt Office for Life Science.

Motivering

Svensk Life Science-industri (läkemedel, bioteknologi, diagnostik och medicinteknik), som är en av landets viktigaste sektorer, sysselsätter över 40 000 personer i cirka 800 företag och står för cirka 20 % av Sveriges nettoexport.

Den svenska Life Science-industrin är till stor del uppbyggd kring Astra Zeneca, som är det i särklass största bolaget, samt GE Healthcare tillsammans med ett mindre antal medelstora företag och en stor mängd småbolag. Hela 60 % av företagen har färre än tio anställda. Många av dessa mindre företag har sitt ursprung i universitetsvärlden.

Sverige har länge betraktats som ett föregångsland inom Life Science. Men trots den tidigare mycket positiva utvecklingen är trenden att det är osäkert hur väl Sverige kommer att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen framöver. Det beror inte på att Sverige har blivit sämre, utan på att många andra länder har blivit bättre. Analyser från Vinnova och Invest Sweden, men även andra, visar att konkurrentländernas satsningar ofta är välkoordinerade och specifika för Life Science-sektorn. Sverige skulle kunna vinna mycket på att utveckla en strategi för området och därmed bidra till att höja Sveriges konkurrenskraft i kampen om olika investeringar och kompetens.

Sveriges ställning som framstående nation inom Life Science är beroende dels av att ny inhemsk industri genererar kompetens och internationell konkurrenskraft, dels av att befintlig industri stannar kvar i landet. Dessutom ökas den internationella konkurrenskraften ytterligare om Sverige lyckas attrahera nyetableringar och fler expansionsinvesteringar av utländska företag. Erfarenheterna från olika konkurrentländer visar att de som lyckats bäst med att attrahera investeringar och kompetens är de länder som lanserat välkoordinerade, sektorsspecifika satsningar med en tydlig signal om ett starkt politiskt stöd.

Från näringslivet efterfrågas idag en mer aktiv statlig roll i utvecklingen av Life Science-industrin i Sverige. Företrädare för såväl näringsliv som myndigheter anser att frågor som rör Life Science borde ligga högre på statens agenda, inte bara ur ett folkhälso-, sjukvårds- och forskningsperspektiv utan även ur ett inkomstperspektiv givet sektorns stora betydelse för svensk ekonomi idag och landets framtida tillväxt och konkurrenskraft.

Idag genomförs betydande regionala satsningar och myndighetssatsningar på Life Science-sektorn. Exempel på detta är Sci Life Lab i Stockholm, ESS i Lund, regionala Vinnväxt- satsningar och Norra Stationsområdet där en ny stadsdel skapas i huvudstaden med Life Science som bas, ett historiskt tillskott till FoU-budgeten och särskilda enheter med sektorsansvar hos Vinnova respektive Invest Sweden. Däremot är samordningen och ansvarsfördelningen mellan de olika satsningarna inte lika imponerande. Komplexiteten ökar och samordningen minskar då flera olika departement och deras myndigheter spelar en avgörande roll för Life Science-sektorn som helhet. I framtiden är det viktigt att vi i Sverige visar att vi både vill och kan konkurrera med de främsta i världen inom Life Science.

Ett särskilt departementsöverskridande Office for Life Science med ett helhetsgrepp för koordinering och samordning av olika statliga satsningar skulle öka effekten av statens engagemang. En sådan funktion skulle kunna vara sammankallande för kontinuerliga möten mellan industrin och Regeringskansliet och leda till en mer effektiv dialog mellan parterna. Det skulle även skicka en kraftfull signal att Sverige kan och vill hävda sig internationellt inom detta område. Liknande, men inte identiska, funktioner finns exempelvis idag inom miljöteknik, och Välfärdsutvecklingsrådet fyller en liknande funktion i dessa horisontella projekt mellan olika departement.

I Storbritannien har ett Office for Life Science inrättats motsvarande ett samarbete mellan Närings- och Socialdepartementen. Som ett exempel på en konkret förändring som Office for Life Science i Storbritannien arbetar med kan Patent Box nämnas. Initiativet har införts i syfte att stärka den högteknologiska Life Science-sektorn i landet. Detta innebär att om utländska bolag placerar patenten från en uppfinning i Storbritannien utgår endast 10 % bolagsskatt på intäkterna som härrör från dessa patent. Denna åtgärd har påverkat exempelvis det svenska Life Science-företaget Cellartis som valt att bygga världens första stamcellsfabrik i Skottland. Ur ett folkhälsoperspektiv arbetar Office for Life Science med program som ska ge medborgarna tillgång till de allra senaste medicinska behandlingarna. En sådan åtgärd skulle exempelvis kunna gälla nya typer av terapier för Parkinsons sjukdom, vaccin för diabetes eller cancerbehandling.

För att mer effektivt kunna konkurrera om framtida satsningar, möta framtidsutmaningarna inom folkhälsan och dra verklig nytta av de stora FoU-investeringar som görs bör regeringen överväga behovet av en motsvarighet till ett Office for Life Science.

Stockholm den 25 oktober 2010

Per Åsling (C)