Den svenska polymer- och gummiindustrin

Motion 1981/82:817 Per Olof Håkansson m. fl.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

13

Motion

1981/82:817

Per Olof Håkansson m. fl.

Den svenska polymer- och gummiindustrin

För den svenska gummiindustrin har 1970-talet inneburit betydande
strukturförändringar. Näringen har krympt under det att en ökad regional
koncentration skett. Ett fåtal företag dominerar i dag branschen.

Den svenska gummi- eller polymerindustrin är betydelsefull inte bara från
försörjningssynpunkt. Vissa orter domineras av gummiindustri, men även
från allmän sysselsättningssynpunkt är näringen betydelsefull.

För näringslivet i allmänhet gäller inte så sällan att ett eller flera led i
produktionskedjan är beroende av gummidetaljer. Ofta ingår även en eller
flera gummi- eller polymerdetaljer i slutprodukten eller i det system som den
tillverkade enheten utgör en del i. Den industriella kapaciteten, produkterna
och utvecklingen av dessa är således beroende av en fungerande gummi- och
polymerindustri.

Regeringen gav 1976 statens industriverk i uppdrag att utreda vissa frågor
rörande gummiindustrin. Industriverket har redovisat dessa i fyra utredningar.

Utredningsarbetet är avslutat och i den sista rapporten sammanfattas
problembilden för svensk industris gummiproduktion på följande sätt.

— I stort kan konstateras att den erfoderliga strukturomvandlingen inom

gummivarutillverkningen i det medellånga perspektivet är avslutad genom

de senaste årens fusioner och nedläggningar.

Vidare anförs att de problem som producenterna kommer att möta
knappast är specifika för branschan utan likartade dem som hela verkstadsoch
tillverkningsindustrin har.

Det är troligt att inte minst detta synsätt varit vägledande vid besluten att
inte remittera någon av industriverkets fyra utredningar. Ytterligare
överväganden i regeringskansliet tycks de ej heller ha gett upphov till.

Detta är emellertid ett alltför snävt betraktelsesätt även om det är
konsekvent med den branschpolitik som gällt för gummi-polymersektorn
under 1970-talet. En formulerad sådan har nämligen saknats, och olika
försök att få en sådan preciserad har avvisats med hänvisning till den nämnda
utredningen. Branschen har således förändrats helt på dess egna villkor, fritt
från uttalade statliga mål. Att överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
träffat en del överenskommelser när det gäller försörjningsberedskapen för
t. ex. stövlar, cykeldäck etc., det saknar betydelse i detta sammanhang.

För den svenska industrin i allmänhet och då inte minst för den sektor som
tillverkar för exportmarknaderna är tillgången till en i alla avseenden effektiv
och rationell inhemsk gummi- och polymerindustri ofrånkomlig.

Mot. 1981/82:817

14

För att bl. a. stimulera den svenska gummi- och polymerindustrin till en
positiv utveckling har ett plast- och gummitekniskt institut (PGI) bildats. Det
administreras f. n. från styrelsen för teknisk utveckling i Stockholm.

Det är angeläget att bygga ut detta institut, inte minst då det gäller dess
sammanhållande och administrativa kapacitet. Satsningarna bör då det gäller
forskning och utveckling i den utsträckning det är praktiskt möjligt
samordnas via PGI. PGI bör även kunna ges en utökad roll som ett samlande
organ för hur den allmänna kunskapen skall föras över i den tillämpade
verksamheten.

Utecklingen av nya produkter och produktionsmetoder är nödvändig och
möjlig. Detta måste ske inom företagen i nära samverkan med avnämarföretagen
och de organ som i övrigt har kompetens inom området, t. ex. PGI.
För gummi- och polymerindustrin finns förutsättningar att utvecklas, men
det kräver ett mer funktionsorienterat synsätt, där gummi-, plast- och andra
material utnyttjas vid lösningen av det aktuella konstruktionsproblemet. För
de nödvändiga investeringarna och för det ofta kostsamma skede då annan
erforderlig kompetens byggs upp krävs att frågorna som hänger samman med
kapitalförsörjningen studeras.

Skall den industriella kapaciteten upprätthållas och utvecklas, krävs en
bättre samordning av företagen och olika andra resurser. Detta kan gälla
inom många områden, t. ex. beredningen av blandningar av utgångstyp för
lokal vidarebehandling, förläggning av tillverkning och försäljning. Viss
koordinering kan ske genom PGI, men även därutöver krävs samverkan.

Det genomförda utredningsarbetet kan trots stora brister ligga till grund
för fortsatta överväganden. Kompletteringar och överarbetningar är ofrånkomliga.

Formerna för detta bör det ankomma på regeringen att avgöra. Resultatet
bör manifesteras i ett program för den svenska gummi- och polymerindustrin
som regeringen bör förelägga riksdagen senast under riksmötet 1982/83.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
uttalats i motionen om den fortsatta verksamheten m. m. vid
plast- och gummitekniska institutet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett program m. m. för
den svenska polymer- och gummiindustrin skall föreläggas
riksdagen senast under riksmötet 1982/83 i enlighet med vad
som uttalats i motionen.

Stockholm den 21 januari 1982

P. O. HÅKANSSON (s)

MAJ-LIS LANDBERG (s) MARGIT SANDÉHN (s)

RUNE CARLSTEIN (s) GRETHE LUNDBLAd 9s)

HANS PETTERSSON (s)
i Helsingborg