Den spanska skogssnigeln

Motion 2002/03:MJ278 av Lars-Ivar Ericson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa den spanska skogssnigeln.

Motivering

Den spanska skogssnigeln, "mördarsnigeln", kom till Sverige med växter 1975. Den äter i stort sett alla typer av grödor, prydnadsväxter, andra djur och döda exemplar av sin egen art. Den kan befrukta sig själv och lägger upp till 400 ägg per år. Spridningen sker snabbt och den har påträffats ända uppe i Kalix. Den gör stor ekonomisk skada när den äter upp växterna i trädgårdar, och även yrkesodlare som plantskolor och potatisodlare drabbas. Det finns exempel på villaägare i södra Sverige som under en sommarkväll plockat flera hundra sniglar i sin trädgård.

Journalisten Kerstin Engstrand/TT Spektra har försökt ta reda på vilken myndighet som är ansvarig för forskning om och bekämpning av detta skadedjur. Hon fick då svaret att problemet ligger hos kommuner och länsstyrelser. Hon kontaktar även Naturvårdsverket som hänvisar till Jordbruksverket, Miljödepartementet och till Socialdepartementet! Det finns tydligen idag inget lagrum som gäller för snigeln, och därför är det de enskilda fastighetsägarna som måste hantera den. Detta innebär att en fastighetsägare kan vara flitig med bekämpning medan grannen kan nonchalera problemet och därmed orsaka ytterligare spridning av denna farsot.

Mördarsnigeln är ett nationellt problem och den måste klassas som ett skadedjur. En handlingsplan för forskning och bekämpning måste snarast tas fram för att stoppa detta problem som för många fastighetsägare blivit något av en mardröm.

Stockholm den 11 oktober 2002

Lars-Ivar Ericson (c)