Den framtida svenska elektronikindustrin

Motion 1982/83:2005 Anders Björck och Gunnar Hökmark

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1982/83:2005

Anders Björck och Gunnar Hökmark
Den framtida svenska elektronikindustrin

Trots att Sverige är ett av världens mest utvecklade industriländer har
vårt land missat en stor del av elektronikindustrins genombrott. När det
gäller dominans på området handlar det otvivelaktigt om USA och Japan.
Men mycket av hemelektroniken — radio, TV, stereoanläggningar, miniräknare,
köksutrustningar, etc. — tillverkas i låglöneländer som Singapore,
Taiwan, Sydkorea och Malaysia.

1970-talets svensk industripolitik har kännetecknats av att goda pengar
kastats efter dåliga. Brandkårsutryckningar för att klara av akuta problem
inom varvsindustrin, på skogs- och massaområdet, inom tekosektorn,
m. m. har kostat enorma belopp. Även i övrigt har industripolitiken under
denna tidsperiod ofta kännetecknats av brist på framsynthet.

Under 1970-talet beräknas samhällets samtliga satsningar på industrioch
arbetsmarknadspolitik ha uppgått till 400 miljarder kronor (1980 års
penningvärde). Detta stöd har så gott som uteslutande använts till att
konservera gamla teknologier.

Samtidigt som det i Sverige tyvärr finns en negativ attityd till nya
teknologier och de nya medier som skulle kunna få fart på svenska satsningar
inom området gör det svenska televerket sitt bästa för att slå vakt
om sitt monopol på både gammal och ny tele- och datateknik. Genom att
direkt stoppa eller fördröja privata initiativ på området utgör televerket en
negativ faktor i den svenska elektronikutvecklingen.

I dag torde inte mera än ca 5 % av landets industrianställda vara sysselsatta
med ren elektroniktillverkning. Av landets totala svenska produktion
rör det sig bara om 2—3 %.

Elektronikindustrin är starkt koncentrerad till storstadsområdena. I de
delar av Sverige som fått särskilt mycket statligt lokaliserings- och annat
stöd finns typiskt nog i praktiken ingen elektronikindustri alls.

Elektronikens segertåg

I andra länder har utvecklingen gått i en helt annan riktning. 1970-talet
blev ett genombrott för mikroelektroniken. Miniräknare, TV-spel, videospelare
och mycket annat slog igenom inom hemelektroniken. Tillverkningen
av dessa produkter kom att domineras av Japan, ofta kombinerat
med japansk legotillverkning i närbelägna låglöneländer.

Inom industri och förvaltning har en minst lika omfattande — men
kanske utåt sett mindre märkbar — utveckling ägt rum. Löneutbetalningar

2 Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 2004 - 2007

Mot. 1982/83:2005

4

sköts med data, biljettbokningar likaså och inom industrin ökar antalet
industrirobotar snabbt. När det gäller utveckling och tillverkning av sofistikerade
system på detta område har framför allt USA varit ledande.

Ständigt kommer nyheter inom elektronikfältet, nya produkter presenteras,
nya användningsområden ser dagens ljus. Ingen annan industrigren
har visat en sådan växtkraft som elektroniken.

Dagens utveckling kan beräknas fortsätta och accelerera. Nya användningsområden
dyker ständigt upp. Ett exempel på detta är bilen. Vi kan
räkna med att 1980-talet kommer innebära att den traditionella, av mekaniska
komponenter sammansatta, bilen kommer att utrustas med ett betydande
antal elektroniska system.

Antalet industrirobotar kommer att öka starkt. Allt fler administrativa
uppgifter kommer att läggas över på data. Morgondagens kontor kommer
att vara välförsedda med elektroniska hjälpmedel.

De nya medier som nu håller på att få sitt genombrott kommer att bli ett
annat falt för kraftigt ökad elektronikanvändning, video, text-TV, teledata,
satellit-TV är bara några exempel. Sverige har visat ett stort intresse
för nya medier när de väl har introducerats. Allt tyder på att ett medium
som t. ex. kabel-TV som nu ligger i startgroparna kommer att få ett snabbt
genombrott. Satellit-TV kommer med all säkerhet bli en verklighet i svenska
hem under andra hälften av 1980-talet. När det gäller video är Sverige
redan världens näst videotätaste land per invånare.

Orsaken till elektronikens snabba genombrott är inte bara de enorma
tekniska möjligheter som tekniken rymmer. Minst lika viktigt är att det är
en jämförelsevis billig teknik där priserna undan för undan har rasat nedåt.

Nya jobb

Redan i dag är marknaden för elektronik stor. Detta gäller sådana saker
som video, radio, kassettspelare, telesystem förutom de nya media som nu
är under gradvis introduktion i det svenska samhället.

Om Sverige genom en framsynt politik skapar förutsättningar för svenska
företag att ta en större del av denna marknad skulle det uppenbarligen
innebära en betydande ökning av sysselsättningstillfällen dels inom traditionella
industrigrenar där elektroniken skulle kunna vara ett gott stöd
inför framtiden, dels inom nya företag.

Runt om i Sverige har vi ett antal olika småföretagarbygder. Genom att
öppna förutsättningarna för svensk elektronik skulle vi kunna stimulera
fram etablerandet av ett antal olika ”Silicon Valley’s”.

Det finns ingen anledning att vi i Sverige inte skulle kunna ha en
livskraftig industri som tillverkar kassetter under förutsättning att politikerna
inte beskattar kassetter.

Det finns ingen anledning till att svensk industri inte snabbt skulle
kunna komma i täten för olika typer av teledatasystem och text-TV-system.

Mot. 1982/83:2005

5

Men en förutsättning för detta är att man tillåter fri konkurrens, fri etablering
och reklam.

Det finns ingen anledning till att svensk industri inte skulle kunna gå i
täten för satellitkommunikation. Detta under förutsättning av att Sverige
inte missar möjligheten att genom deltagande i nordiska projekt bidra till
att svensk industri får en möjlighet att utveckla sitt kunnande.

Inom dessa områden finns det goda förutsättningar att stärka och dra
nytta av det nordiska samarbetet. Detta gäller inte bara en nordisk TV-satellit
utan också forskning och utbildning. Det gäller vidare en fri konkurrens
och fri etablering av text-TV och teledatabaser inom hela Norden.

Kombinationen av teknologiskt kunnande, svensk utbildningsstandard,
den svenska marknadens efterfrågan och en friare massmediapolitik skulle
kunna leda till att förutsättningar skapas för en ny framtidsbransch.

Framför allt för unga människor skulle denna bransch bli viktig. Den
ställer krav på nytänkande, utbildning inom data och elektronik och en
möjlighet till att snabbt omställa sig till ett nytt sätt att fungera i industrin.
Dessa förutsättningar har ungdomar. För första gången på länge skulle vi
kunna komma i den situationen att det särskilt blev ungdomar som var
efterfrågade på arbetsmarknaden.

Utbildningsfrågan är central. Det är viktigt att i dag utbilda politiker och
myndigheter att satsa på, förstå och kunna använda elektronik. Regeringen
och statliga verk bör genomgående sträva efter att i det nuvarande
besparingsarbetet undersöka vilka möjligheter användandet av elektronik
och data kan ge i besparingar.

Vad händer om vi inte gör något?

Det borde vara naturligt för ett industriland av Sveriges typ att sträva att
hålla sig i toppen när det gäller elektroniktillverkning. Som visats i det
föregående är detta långt ifrån fallet.

Detta medför en rad konsekvenser. Vi tvingas importera elektronik av
olika slag med åtföljande problem för handelsbalans och sysselsättning.
För att hänga med i konkurrensen också på helt andra områden är vi
beroende av elektronikkomponenter i industrin. Dessa borde i stor utsträckning
kunna tillverkas i Sverige i stället för i Japan eller USA.

Vi blir också utlandsberoende. I dag tillverkas inga s. k. chips som ingår
i många elektronikprodukter i Sverige. De importeras framför allt från
USA, från det s. k. Silicon Valley i Kalifornien.

Svensk chipstillverkning skulle kosta omkring 50 miljoner i investeringskostnad.
Summan skall jämföras med de många miljarder som årligen
läggs ut av staten på dödsdömda branscher och företag i vårt land.

Också ur beredskapssynpunkt är läget för svensk del betänkligt. I händelse
av krig eller avspärrning kommer vi att få stora svårigheter att hålla

Mot. 1982/83:2005

6

delar av svenska datanät eller atomatiserade industrier i gång. Risken för
en skärpning av den amerikanska attityden redan i fredstid är påtaglig när
det gäller våra möjligheter att importera sofistikerade elektronikprodukter.
Anledningen är rädsla för att produkterna skall kunna reexporteras till
kommunistiska länder.

Framtidsbranscher har helt naturligt en särskild attraktion på unga,
välutbildade människor. Risken för en omfattande ”brain drain” finns till
länder med högre standard på området.

Ett icke helt otänkbart framtidsperspektiv för Sveriges del är att vi
använder oss av mer och mer importerad elektronik i svensk industri för
att producera traditionella produkter billigare och snabbare. Den industri
som däremot tillverkar den använda elektroniken ligger utomlands. Dit
flyttas jobben för de som satsar på branschen och har tillräckliga kunskaper
och förutsättningar för att vara intressanta för de utländska elektroniktillverkarna.

Den svenska tekniska standarden sjunker till följd av ”brain drain” och
uteblivna spin-off-effekter inom svensk industri.

Möjligheterna finns

Sverige är ett land som av naturliga skäl borde ha goda möjligheter att
gå i täten för utvecklingen av elektronik inom olika branscher. Vi har hög
nivå av teknisk och vetenskapligt kunnande inom detta område och därigenom
goda möjligheter att dra nytta av elektronikens landvinningar i
Sverige. Förutsättningarna för produktion och för en hemmamarknad
finns alltså.

Detta förutsätter en radikalt annorlunda industripolitik än den hittills
förda. I Sverige har vi mer strävat efter att stödja gårdagens svaga företag
än morgondagens expansiva företag. Varvsindustri, stålindustri och textilindustri
har fått betydande bidrag. De bidragen har betalats av alla de
företag som aldrig skapats på grund av att vi haft ett för högt kostnadsläge
i Sverige och politiska restriktioner, eller i vilket fall som helst politisk
tveksamhet inom ett otal områden.

Ett exempel på den motsträvighet mot nya teknologier som finns är de
svårigheter som mött dataindustrin. När det gäller användandet av data
liksom vad gäller utvecklande av datasystem och produktionen av datorer,
finns det en betydande osäkerhet eftersom det finns politiker som menar
att investeringar i datorer bör beläggas med en särskild investeringsskatt.
Även inom de fackliga organisationerna finns en klar motsträvighet till att
utnyttja och använda datorer. Detta innebär att svenska dataföretag hamnar
på efterkälken och inte får möjligheter att utveckla en egen hemmamarknad,
vilket deras konkurrenter utomlands kan göra. Det innebär
också, eftersom vi inte får en egen hemmamarknad, att svenska företag får
en långsammare introduktion av data och annan ny teknik än vad annars

Mot. 1982/83:2005

7

skulle vara fallet. Detta påverkar givetvis konkurrenskraft och sysselsättning.

Det finns stora möjligheter i utvecklandet av ett omfattande kunnande
inom elektronik i Sverige. Som tidigare sagts har svensk industri en potentiell
förmåga att använda elektronik. Inom många av de för Sverige viktiga
branscherna kan användandet av elektronik t. o. m. bli av en avgörande
vikt för att man skall kunna bibehålla konkurrenskraften på 1980- och
1990-talen.

Både i produktionen av bilar, stål, telesystem och industrirobotar spelar
elektroniken en avgörande roll liksom i produkterna i sig själva.

Det som behövs för framgångsrik utveckling inom elektronikens område
är inte en industripolitik som stöder vissa företag, styr investeringar
eller på annat sätt försöker planera tillväxten. Det finns goda skäl att tro
att detta skulle misslyckas, eftersom det här är en fråga om anpassning av
företag och organisationer till produkter och marknader. Detta kan inte
ske genom politiska beslut enbart genom enskilt initiativtagande och framtidstro.
Det som behövs är en ny industripolitik, inom denna bransch såväl
som inom andra, som i samarbete med industrin syftar till att skapa starka
förutsättningar för effektiva företag.

öppna för elektroniken

Om svenska företag skall kunna upprätthålla en snabb teknologiutveckling
krävs det att politiker inte på olika sätt sätter spärrar och hinder för
detta.

Bl. a. av denna anledning säger vi nej till en särskild skatt på datorer.
Sysselsättningen i Sverige är beroende av vår konkurrenskraft.

Vår konkurrenskraft är i sin tur direkt beroende av vår förmåga att på
ett effektivt sätt kunna administrera, tillverka och marknadsföra olika
typer av produkter. Andra länder kommer i detta avseende att ta datorer
i anspråk i ökad omfattning. En särskild skatt på datorer skulle lägga en
hämsko på utvecklingen av data och skulle allvarligt eliminera möjligheten
för svensk industri att upprätta en hemmamarknad.

Av avgörande vikt för att svensk industri skall kunna utveckla en egen
hemmamarknad är att man visat stor frihet mot olika typer av nya media.
Detta gäller text-TV, teledata, kabel-TV, satellit-TV för att ta några exempel.
En politisk negativism mot dessa områden går inte bara stick i stäv mot
människornas rätt till valfrihet och rätt till tillgång på en god informationsteknologi.
Det innebär också att man effektivt hejdar svenska företags
möjligheter att utveckla nya projekt, nya modeller och en egen hemmamarknad
som grund för exportsatsningar. Vi menar därför av såväl massmediapolitiska
skäl som av industripolitiska skäl att nya media skall ges ett
betydande mått av frihet. Detta innebär att vi också vänder oss mot
monopol inom dessa nya media. Det finns ingen teknisk anledning att

Mot. 1982/83:2005

8

upprätthålla ett monopol inom något av dessa områden.

En större frihet för nya media skulle också innebära att svensk industri
tillgodogjordes effektiva informationsteknologier, vilket skulle ge pluseffekter
inom en rad andra industriella områden.

Som tidigare angivits ser vi små möjligheter i att staten genom direkta
bidrag och enskilda satsningar kan utveckla de företag och de organisationsformer
som bäst tar till vara de möjligheter som elektroniken ger.
Däremot menar vi att de statliga insatser som görs företrädesvis bör stimulera
företagsamhet inom elektronikens område.

För utveckling, tillverkning och användning av olika typer av elektroniska
hjälpmedel ställs det stora krav på utbildningssystemet. Vi ser det
därför som angeläget att staten tillsammans med näringslivet ingående
diskuterar de utbildningsbehov som finns under 1980- och 1990-talen.
Såväl inom ramen för gymnasieskola som inom högskola bör detta framtida
utbildningsbehov ge förändringar.

Vi anser sammanfattningsvis som särskilt viktigt
att en särskild satsning sker på elektronikundervisning inom gymnasieskolans
ram,

att ökade möjligheter till uppdragsforskning skapas på elektronikområdet
vid universitet och högskolor,
att de befintliga regionala utvecklingsfonderna stimuleras att skapa intresse
inom sitt område för elektronikindustri,
att den nu arbetande massmediakommittén ges i uppdrag att beakta de
industri- och sysselsättningspolitiska aspekterna vad gäller införandet
av nya, elektroniska medier.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om riktlinjerna för främjandet av en konkurrenskraftig
svensk elektronikindustri.

Stockholm den 24 januari 1983

ANDERS BJÖRCK (m) GUNNAR HÖKMARK (m)