Den ekonomiska politiken
Motion 1998/99:Fi212 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Finansutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
En politik för 2000-talet
Läget - realiteterna
En nyligen presenterad rapport från FN:s utvecklingsprogram, UNDP, redovisar att konsumtionen i världen fördubblats på 25 år samtidigt som 1 miljard människor blivit fattigare. Klyftorna i världen ökar, samtidigt som konsumtionen är på väg att spränga de ekologiska ramarna för det långsiktigt hållbara. De rikaste 20 procenten av världens befolkning står för hela 86 procent av den privata konsumtionen i världen.
Tittar man på enskilda varor ser proportionerna ut så här: 87 procent av alla bilar ägs av den rikaste femtedelen (1 procent av den fattigaste femtedelen), 84 procent av allt papper går åt i den rika delen av världen (drygt 1 procent), 74 procent av alla telefonlinjer finns där (1,5 procent), 58 procent av all energi används där (knappt 4 procent) och 45 procent av allt kött och all fisk äts där (5 procent äts av de fattigaste).
Trots detta är den dominerande inställningen för att lösa världens ekonomiska problem, även i den materiellt rika delen av världen: konsumera mer!
Rapporter visar att utarmningen av arter ökar, att ändliga naturresurser skövlas i en ökad takt och att naturens produktionsförmåga minskar. Utsläpp av tungmetaller, koldioxid och kemikalier överskrider de gränser som naturen klarar av att "ta hand om". Därmed ökar miljöskulden i snabb takt.
Vi som lever nu är på väg att gemensamt överskrida världens bärkraft; därmed blir det dag för dag allt svårare att undvika en social och ekonomisk tillbakagång i framtiden. De flesta politiker är så fokuserade på den penningekonomiska utvecklingen att man glömmer realiteterna. Fortsätter konsumtionen att växa, på det sätt som nu sker, räcker inte jordens resurser till; det skulle behövas två jordklot till om varje människa skulle ges samma rätt som vi i den redan materiellt rika delen av världen tagit oss.
Miljöpartiet kan inte acceptera att ekonomiska teorier väger tyngre än ekologiska realiteter. Vi kan inte heller acceptera att begreppet tillväxt används på ett onyanserat sätt för att ge sken av att lösningarna för framtiden ligger i att den ekonomiska volymen ständigt ökar - oavsett innehåll. Till detta kommer ett påfrestande faktum, som är svårt att acceptera för många: i ett materiellt moget samhälle är det ingen självklarhet att vare sig antalet arbetstillfällen eller människors sociala standard ökar som följd av eko- nomisk tillväxt.
Det är därför nödvändigt att en bred och djup debatt förs om tillväxtens förhållande till ekologiska realiteter. En utredning om relationen tillväxt- hållbarhet är nödvändig. En sådan utredning har regeringen, efter önskan från Miljöpartiet, nu utlovat i nationell skala. Vi vill nu, tillsammans med den gröna rörelsen, bredda debatten till global nivå.
Att beskriva verkligheten
De ekonomiska nyckeltal som i den politiska debatten används för att beskriva nationers, och världens, utveckling är således djupt missvisande eftersom de mest avgörande delarna inte finns med. Samtidigt som BNP-tillväxten kan vara god, börsvärden öka och världshandeln växa kan vi se hur den verkliga situationen på jorden förvärras. Den ofta blinda jakten på "positiv utveckling" av de traditionella ekonomiska nyckeltalen hotar att leda oss in i en återvändsgränd i tron att vi är på väg in i ett bättre samhälle. Men vi kan inte köpa oss ett hållbart klimat den dag växthuseffekten leder till översvämningar och massflykt. Vi kan inte ens köpa oss ett nytt ozonskikt den dag det inte räcker för att skydda oss mot livsfarlig strålning.
Det finns en rad verksamheter, som i sig genererar en god, kortsiktig penningekonomisk utveckling, men som i verkligheten hotar vår gemen- samma överlevnad. Oljeindustrin är en sådan verksamhet. Samtidigt som man nu vill öppna nya olje- och fossilgaskällor vet vi att jorden inte klarar av ens att vi använder den olja och fossilgas som redan är på väg att exploateras. Klimatförändringar hotar inte bara världens fattiga genom stigande havsnivåer som följd utan även oss i Norden - Golfströmmens riktning kan förändras och därmed hotas vi av ett sibiriskt klimat. Risken för stora kärnkraftsolyckor - med globala miljöstörningar - ökar i takt med att reaktorerna blir äldre och sprödare. Kemikaliseringen är på väg att förändra livsmiljön i en takt som växters, djurs och människors celler inte hinner anpassa sig till. Krav på snabb förräntning av insatta pengar leder till att det blir brist på tid för eftertanke när det gäller att driva gentekniken framåt.
Det är därför nödvändigt att beskriva verkligheten på ett bredare och djupare sätt än det sätt som blivit vanligt. Gröna nyckeltal är en bit på väg och en förutsättning för att beslutsfattare skall kunna ta optimala beslut. Uppgörelsen mellan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och regeringen har lett till att kravet på gröna nyckeltal kommer att genomföras inför vårbudgeten. Detta kan vara det första avgörande steget för en vidare förståelse för den verklighet som vi alla är beroende av.
Strategi för Faktor 10
En förutsättning för att människan skall kunna leva i en hållbar materiell välfärd är att energi och andra naturresurser används på ett effektivare sätt. Sverige bör därför utarbeta en strategi för att uppnå ett tiofalt mer effektivt utnyttjande av naturresurser, dvs en strategi för Faktor 10. Detta, kombinerat med en ny syn på välfärd - där kultur, fri tid, delaktighet och sociala kvalitéer växer på bekostnad av traditionell materiell tillväxt - kan ge oss förutsättningar för att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Möjligheten har ökat till detta genom det samarbete som, i flera europeiska länder, nu ingåtts mellan gröna och röda partier. Denna nya kraft, för ekologiskt och socialt hållbara samhällen, kan ställas mot den nyliberala strömning som synes alltmer kraftlös.
Globaliseringen måste balanseras
Globaliseringens avarter - med ökande miljöstörande transporter, ökad anonymisering, minskat ansvarstagande, krav på politiska eftergifter, eroderad demokrati och utarmad delaktighet - tenderar att låta det ensidiga förräntningskravet överskugga inte bara ekologiska värden utan även sociala, kulturella och demokratiska värden. Nu kommer också krav på en "global ekonomisk grundlag" som skall skydda investerare från demokratiskt fattade beslut om bättre miljö, miljöavgifter och sociala regelverk. De första utkasten till MAI-avtal är skräckexempel på hur goda kvalitativa värden underställs ekonomismens primitiva grundsyn.
Det är nödvändigt att, som Miljöpartiet påpekat i många år, balansera och motverka en skenande globalisering med ökande självtillit, uppbyggande av en social ekonomi, spelregler för valuta- och finansmarknader, ökad tröghet i kapitalrörelser genom t ex valutaavgifter och med såväl ekologiska som sociala klausuler som grundbultar i frihandeln.
Miljöpartiet de gröna menar alltså att avigsidorna av den ekonomiska globaliseringen måste förhindras och att självtilliten måste öka. Med självtillit menas minskat beroende av maktcentra, minskad sårbarhet, spridd handel, regioners och människors möjligheter att påverka sin egen situation. Social ekonomi är en grundbult i det nya tänkandet - liksom en grön välfärdsekonomi.
Motverka ekonomismen
I en tid när verkligheten springer ifrån gamla politiska ideologier verkar det som om gamla etablissemang alltför länge hängett sig åt en ny religion: ekonomismen. Denna nya religion lär att det mesta skall underställas förräntningskrav, avkastningskrav och snabbast möjliga vinst eller sysselsättningseffekt. Människan har stegvis reducerats till producent och konsument vars främsta uppgift är att vara del i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare. Vi blir som människor reducerade till ekonomiska varelser, trots att vi är något helt annat: biologiska, sociala och kulturella varelser.
Det är den gröna rörelsens uppdrag att vända denna utveckling, i opposition och/eller i samarbete med partier och rörelser som förmår anamma den nya tidens problemställningar. Vårt uppdrag är bl a att - via såväl opinionsbildning som politiska beslut - förändra system, strukturer och normer i samhället så att människan och hennes liv tas på allvar, att vi gemensamt kan leva på ett sätt som alla kan leva alltid. De ekologiska fotavtryck vi lämnar efter oss skall inte kväva kommande generationers möjligheter till ett gott liv, utan tvärtom underlätta det. Det är vår skyldighet att verka för att livsstil, teknik och normer medför att vi kan leva på ett rättvist miljöutrymme ur ett globalt perspektiv. Detta skulle kunna bli ett gemensamt uppdrag för den nya gröna rörelsen och en modern vänster.
Socialekologisk skattereform
De inneboende överlevnadskraven för företag och branscher kan lätt förvandlas till självgående globala självmordsmaskiner i sin jakt på förräntning av insatt kapital, vinster och god kortsiktig börsutveckling. Systemet i sig driver ofta företag, som vill överleva och kortsiktigt måste konkurrera, till detta beteende. Det är därför nödvändigt att vända utvecklingen så att det som är långsiktigt hållbart också blir kortsiktigt lönsamt - medan det som inte är hållbart konkurreras ut. Det finns redskap för detta. Det mest kraftfulla redskapet är en socialekologisk skattereform (grön skatteväxling) som medför att de externa effekterna av en verksamhet ingår i prisbildningen. Höjda miljörelaterade skatter bör således kombineras med sänkta skatter/avgifter på arbete. När nu De gröna i såväl Tyskland som Frankrike och Finland ingår i regeringar underlättas en internationell plattform för en socialekologisk skattereform. Detta borde kunna utgöra en utmaning också för de tre partier i vårt land som nu enats om den föreliggande budgeten.
Sveriges förutsättningar
Sverige är ett rikt land med unika förutsättningar och möjligheter att vara ett ekologiskt och socialt föregångsland. Vi har inom vårt land större tillgång per capita till producerande jord och skog än nästan alla andra länder, vi har tillgång till redan utbyggd vattenkraft som ger varje boende i Sverige en renare och billigare elkraft än nästan alla andra folk, vi har levt i fred under mycket lång tid och har dessutom en materiell standard som de allra flesta i världen bara kan drömma om. Till detta skall läggas en tradition som bygger på medborgarideal, sprungna ur folkrörelsetraditioner, och som under åren lett fram till en förhållandevis stor värdegemenskap då det gäller syn på offentlighet, delaktighet och jämlikhet.
Miljöpartiet de gröna anser att Sverige måste ta tillvara dessa möjligheter och förutsättningar på ett medvetet och insiktsfullt sätt.
För att ta tillvara såväl förutsättningar som möjligheter krävs att ekonomin underställs ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska målsättningar. Politiken och politikens möjligheter, som värnande av de många männi- skornas intressen, måste nu återupprättas efter alltför många år av nyliberala strömningar. Den idag dominerande ekonomismen måste upphöra som värdegrund, globaliseringen måste balanseras med självtillit, makt måste återvinnas till de människor som berörs och till de demokratiskt valda församlingarna. Kunskapen om naturens givna spelregler måste öka. Insikten av att Sverige inte bara är en del av Europa, utan en del av en hårt sargad värld med stora orättvisor och en stor miljöskuld, måste genomsyra också den svenska politiken. Då kan vi se framtiden an med tillförsikt. Då, och först då, kan vi ta tillvara förutsättningar och möjligheter att bli ett ekologiskt och socialt modelland istället för en sårbar och utsatt randstat i en värld som med svindlande hastighet går mot utarmning av naturens, och därmed samhällets långsiktiga produktionsförmåga.
De ekonomiska förutsättningarna
Budgetpropositionen har föregåtts av överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gemensamt står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken för 1999, 2000 och 2001, fördelningen av utgifter på utgiftsområdena för 1999, tilläggsbudgeten för 1998 och de nu föreslagna skatteförändringarna för 1999. På några punkter gör Miljöpartiet något annorlunda bedömningar än regeringen vad gäller den ekonomiska utvecklingen.
Budgetöverenskommelsen omfattar inte fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2000 och 2001, inte heller fördelningen på anslag 1999- 2001 på de områden som inte varit föremål för förhandling.
Risken för en försämrad utveckling har ökat
De allmänekonomiska förutsättningarna för statsbudgeten har varit goda så tillvida att budgeten visar ett betydande överskott, inflation och räntor är låga. Budgeten baseras på prognoser om en snabb ekonomisk tillväxt på ca tre procent årligen de närmaste åren.
Samtidigt har risken för en sämre utveckling ökat markant den senaste tiden till följd av Asien- och Rysslandskriserna och den tilltagande finansiella oron i världen. Miljöpartiet var kritiskt till regeringens tillväxt- prognos i vårbudgeten. Vi baserade därför vår vårbudgetmotion på en lägre prognos från Konjunkturinstitutet. Även om många kurvor fortfarande pekar i rätt riktning, anser vi det idag ännu mer angeläget att också ha en beredskap för en försämrad ekonomisk utveckling. Det gör att de ytterligare åtaganden som i budgeten föreslås för perioden efter budgetåret 1999 slutligen får avvägas mot den fortsatta ekonomiska utvecklingen.
Miljöpartiet står bakom de ekonomiska målen
Miljöpartiet står bakom de ekonomiska mål som riksdagen uppställt. De innebär bl.a. att utgiftstaken ligger fast och att de offentliga finanserna skall visa ett betydande överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det är en viktig moralisk fråga att varje generation betalar sina egna räkningar och inte lastar över stora ekonomiska skulder och miljöskulder till framtida generationer. De små marginalerna till utgiftstaket har varit starkt begränsande för att i budgetarbetet ta in nya utgifter, framför allt för åren 1999 och 2000.
Nytt sysselsättningsmål
Miljöpartiet har varit kritiskt till den tekniska utformningen av regeringens arbetslöshetsmål för år 2000 eftersom det lätt kan kringgås. Vi har också, liksom i stort sett alla fristående ekonomiska bedömare, tvivlat på att målet kan uppnås med de tillväxtantaganden och de åtgärder som regeringen hittills gjort.
Miljöpartiet välkomnar därför att arbetslöshetsmålet nu kompletteras med ett sysselsättningsmål att minst 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skall vara sysselsatta år 2004. Detta mål kan, enligt Finansdepartementets kalkyler, uppnås med en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt på 2,75 procent. Miljöpartiet bedömer för sin del att en så snabb tillväxt under en så lång period är mindre sannolik, särskilt om de nuvarande ekonomiska kriserna skulle leda till väsentligt lägre tillväxttal de närmaste åren. Därför måste också andra sätt att nå sysselsättningsmålet få hög prioritet, t.ex. kortare arbetstider.
Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att tillsätta särskilda arbetsgrupper för att lägga konkreta förslag på sysselsättnings- området och för att presentera förslag till hur arbetet med arbetstidsfrågan bör bedrivas vidare.
Tillväxt och miljö hör ihop
I finansplanen anmäls också att regeringen överväger att sätta upp mål för tillväxt, utbildning, välfärd och miljö på samma sätt som nu görs för sysselsättningen. Miljöpartiet kan tänka sig detta, men det är då oerhört väsentligt att det klart framgår hur de olika målen hänger ihop. Speciellt viktigt - och samtidigt komplicerat - är sambandet mellan tillväxt- och miljömål. Det räcker inte med allmänna formuleringar av typen att tillväxten skall ske i former som är ekologiskt hållbara.
Miljöpartiet anser att det nu är hög tid att gå på djupet i en analys av sambanden mellan ekonomisk tillväxt och miljö. Olika former av tillväxt måste analyseras. Vad betyder det t.ex. att tjänstesektorn numera står för en betydande del av tillväxten? Kan den ökade materiella konsumtion som en snabb ekonomisk tillväxt också för med sig balanseras av teknisk effektivisering och ökad kretsloppsanpassning så att den totala miljö- belastningen minskar i erforderlig takt? Vilka styrmedel, inte minst på det ekonomiska området, krävs för att tillväxten skall ta sådana former? Vilka gränser för tillväxten i Sverige sätter kraven på en rättvis fördelning och rättvist miljöutrymme för jordens alla länder? Dessa frågor måste analyseras och besvaras innan nya tillväxt- och miljömål slutligt kan fastläggas. En arbetsgrupp bör tillsättas för detta arbete eller, kanske ännu hellre, en statlig utredning, som också kan anlita kvalificerad forskarhjälp.
Förslag till utgiftsramar
Miljöpartiets förslag till utgiftstak för 1999, 2000 och 2001 samt utgifternas fördelning på utgiftsområden 1999 följer budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. För 2000 och 2001 föreslås en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden enligt tabell 1 som grund för regeringens budgetarbete.
Tabell 1 Utgiftstak och fördelning på utgiftsområden Förändringar jämfört med regeringens förslag. Miljoner kronor
Miljöpartiets förslag
UO Beteckning avvikelse från regeringen
1999 2000 2001 1 Rikets styrelse 0 -130 -130 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0 9 9 3 Skatteförvaltning och uppbörd 0 0 0 4 Rättsväsendet 0 0 0 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 0 0 0 6 Totalförsvar 0 -2785 -5285 7 Internationellt bistånd 0 1000 1600 8 Invandrare och flyktingar 0 0 0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0 362 362 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 0 -950 -755 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0 50 100 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 -170 -170 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 0 1230 1330 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 0 250 250 15 Studiestöd 0 0 0 16 Utbildning och universitetsforskning 0 50 0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0 75 75 18 Samhällsplanering, bostads-försörjning och byggande 0 70 60 19 Regional utjämning och utveckling 0 100 100 20 Allmän miljö- och naturvård 0 0 0 21 Energi 0 470 455 22 Kommunikationer 0 493 1419 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 0 5 10 24 Näringsliv 0 -129 -130 25 Allmänna bidrag till kommuner 0 0 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 0 0 0 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 0 0 0
Summa utgiftsområden 0 0 -700
Summa utgiftsområden (exkl statsskuldsräntor) 0 0 -700
Minskning av anslagsbehållningar 0 0 0
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 0 0 700
Budgeteringsmarginal 0 0 0
Budgettak 0 0 0
BUDGETTAK ENL MILJÖPARTIET 753000 761000 786000
D:o enl regeringen 753000 761000 786000 Miljöpartiets förslag till inriktning inom utgiftsområdena framgår kortfattat av kommentaren nedan samt, mer detaljerat, i separata budgetmotioner för de olika utgiftsområdena. Förslag till ändrad fördelning av anslag inom utgiftsområden föreligger främst för åren 2000 och 2001, för några utgiftsområden även för 1999, i samtliga fall endast på områden som inte innefattas av budgetöverenskommelsen.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
För 2000 och 2001 föreslås bl a att anslaget för Regeringskansliet inte räknas upp så snabbt som i regeringens förslag.
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning
Vi föreslår ökade anslag för miljöräkenskaper hos Konjunkturinstitutet och för miljöstatistik hos SCB. Vidare bör Riksdagens revisorer få ökade resurser, vilka kan omfördelas från Riksrevisionsverket.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
Regeringen tillför området nya medel 1999 för att säkerställa närpolisreformen och kampen mot vardagsbrottsligheten samt för att förstärka insatserna mot ekobrottsligheten. Vi föreslår att förstärkningar ligger kvar även 2000 och 2001, vilket kan omfördelas från Säkerhetspolisen.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Miljöpartiet har under den senaste mandatperioden föreslagit stora besparingar inom det militära försvaret. Vi anser att försvaret på sikt skall ställas om från ett militärt försvar till ett starkt civilt försvar och med en beredskap också för internationella insatser.
I december 1996 fattades ett försvarsbeslut som var tänkt att gälla den närmaste femårsperioden. Detta försvarsbeslut föll dock samman på rekordtid, och det saknas nu, enligt ÖB, mångmiljardbelopp för att uppfylla ambitionsnivån i detta beslut. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget för Sveriges del ytterligare förbättrats sedan beslutet togs.
Miljöpartiet anser därför att det nu behövs ett nytt försvarsbeslut i anslutning till den beslutade kontrollstationen våren 1999. Detta bör bl a utgå från inriktningen i ÖB:s förslag om en kraftig bantning inom armén och övergång till ett system med frivillig värnplikt. Till skillnad från ÖB anser vi också att besparingar måste göras inom flygvapnet.
För 1999 är det absolut nödvändigt att försvarets budget hålles och att befarade stora överskridanden undviks genom senarelagda materielbe- ställningar m.m. För 2000 och 2001 föreslår Miljöpartiet kraftigt sänkta försvarskostnader efter ett nytt försvarsbeslut i den planerade kontroll- stationen.
Utgiftsområde 7: Bistånd
Solidariteten med fattiga länder kräver ett utökat och samtidigt effektivare svenskt bistånd. I budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet beslöts att för 1999 tillskjuta ytterligare 100 miljoner kronor till bistånd utöver vad som tidigare planerats. Miljöpartiet föreslår kraftigare höjningar för åren 2000 och 2001 så att biståndet det senare året uppgår till ca 0,79 % av BNI.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljöpartiet reserverar ytterligare 250 mkr/år 2000 och 2001 för förbättrat högkostnadsskydd i tandvårdsförsäkringen. Miljöpartiets mål är att under mandatperioden integrera tandvården inom ramen för högkostnadsskyddet för övrig sjukvård. En utredning bör därför tillsättas för att lägga förslag om hur en sådan integrering kan gå till.
Utöver detta bör för 2000 och 2001 kommunernas avgifter till statens institutionssstyrelse för missbruksvården sänkas, informationen i skolan om tobaksbruk stärkas och barnombudsmannen ges ökade resurser. Vi noterar med glädje att budgeten tillförts utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa enligt budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Föreslagna minskningar av ramen för åren 2000 och 2001 är främst en följd av Miljöpartiets förslag om införande av nytt ersättningssystem med s.k. brutet tak inom alla kortvariga (upp till två år) socialförsäkringar. Detta innebär 85 procents ersättning för inkomster upp till 4,2 basbelopp per år (ca 12.700 kr/mån). För den del av inkomsten som överstiger denna brytpunkt föreslås 40 procents ersättning. Vi föreslår också ett enhetligt övre inkomsttak vid 6,5 basbelopp per år (knappt 20.000 kr/mån) i alla kortvariga socialförsäkringar.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Vi reserverar bl a medel åren 2000 och 2001 för en ev. behövlig justering av reglerna för inkomstprövning av änkepensionerna om av oss föreslagen uppföljning skulle visa att det finns behov härav.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Vi föreslår att ersättning med s.k. brutet tak och enhetligt övre inkomsttak införs för föräldraförsäkringen år 2000 (se utgiftsområde 10). Samtidigt bör garantinivån i föräldraförsäkringen höjas till 180 kr/dag. Detta finansieras delvis genom att de tre månaderna med garantiersättning tas bort. Rätt till föräldraledighet i arton månader skall dock kvarstå.
Inom underhållsstödet föreslås ett bättre resebidrag.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Även arbetslöshetsersättningen bör från 2000 utgå enligt en modell med s.k. brutet tak och enhetligt övre inkomsttak (se utgiftsområde 10). Kvalificeringstiden till a-kassa bör också sänkas.
Miljöpartiet anser att målet måste vara att minska arbetslösheten ytterligare bland annat genom aktiva näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder och genom en förkortad arbetstid. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att i gemensamma arbetsgrupper utarbeta förslag till ytterligare sysselsättningsåtgärder till vårbudgeten 1999 och till åtgärder som rör arbetstiden.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Vi föreslår bland annat att anslagen till lönebidrag hos framför allt allmännyttiga organisationer förstärks 2000 och 2001.
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
En särskild satsning föreslås till åtgärder för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter från och med 1999. Medel föreslås också för fortbildning av lärare och skolledare samt för vissa övergripande samordningsuppdrag för FRN. Vi föreslår också särskilda medel för information till allmänheten om bl a genteknikforskning. Dessa satsningar finansieras genom en mindre besparing på särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Ytterligare medel bör tillföras CSN år 2000.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljöpartiet vill ge ökade förutsättningar till svensk TV- produktion när det markbaserade TV-nätet byggs ut. För att göra det ekonomiskt möjligt för fria filmare att öka svensk lokal TV-produktion, även i icke public servicekanaler, bör en filmfond inrättas och 75 miljoner kronor avsättas årligen fr o m år 2000.
I övrigt föreslås omfördelningar av anslag fr o m 1999 med förstärkningar till bl a regional musikverksamhet och samlingslokaler.
Utgiftsområde 18: Samhällsbyggande, bostadsförsörjning och byggande
Miljötillsynen vid länsstyrelserna har i förslaget till statsbudget tillförts ytterligare medel som ett resultat av budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet.
Utgiftsområde 19: Regionalpolitik
Miljöpartiet avvisar förslaget att 1999 anvisa medel för en förlängning av landningsbanan m.m. vid Kallax flygplats. Dessa medel bör i stället tillföras det allmänna regionalpolitiska anslaget, vilket även bör utökas för åren 2000 och 2001.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet har tillförts betydande nya medel som ett resultat av budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta gäller framför allt inköp av skyddsvärda skogar för bildande av naturreservat samt sanering och återställning av förorenade områden. En särskild översyn skall göras av miljöforskningen i syfte att förstärka denna.
Utgiftsområde 21: Energi
För att nå målet om en snabb omställning av vårt energisystem krävs såväl en omläggning av skattesystemet som ett ökat övergångsvis stöd till forskning och installation av ny energiteknik. Insatserna riktas till såväl åtgärder för en minskad och effektivare energianvändning som utveckling och introduktion av förnyelsebara energikällor: biobränsle, vindkraft, solvärme m.m.
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
En ekologisk omställning av våra transportsystem kräver såväl en omläggning av skattesystemet som stöd över statsbudgeten till utveckling och investeringar i miljövänliga kommunikationssystem, i första hand till spårburen trafik. Miljöpartiet har i sin transportpolitiska proposition presenterat ett förslag till om- och utbyggnad av stomjärnvägsnätet för 78 miljarder kronor under åren 1998- 2007. Därför föreslår vi kraftigt ökade anslag för åren 2000 och 2001, vilka delvis finansieras genom neddragningar på byggandet av nya vägar och på Vägverkets administration, samtidigt som ramen för utgiftsområdet höjs. Anslagen för köp av regional persontrafik på järnväg och för transportstöd till Gotland föreslås höjda 2000 och 2001.
Utgiftsområde 23: Jordbruk
Anslaget för biotopskydd har tillförts ytterligare resurser genom budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Därutöver föreslår vi att ytterligare medel tillförs för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och för ekologisk forskning fr o m 1999, bland annat genom omfördelning från anslaget för exportfrämjande åtgärder.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Stöden till kooperativ utveckling, konsumentorganisationer och konsumentforskning föreslås höjda från och med 1999 medan bland annat stödet till investeringsfrämjande minkas.
Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner
Miljöpartiet föreslog i vårbudgeten att kommunsektorns ekonomi borde förstärkas med ytterligare 1,5 resp 2,8 och 3,9 miljarder för åren 1999-2001 utöver regeringens förslag i vårbudgeten. I budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillförs nu kommunsektorn ytterligare 1,3 miljarder kronor för 1999 genom åtgärder på skattesidan, med möjlighet till förlängning kommande år om det ekonomiska utrymmet så medger. Vidare räknas statsbidragen till kommunerna upp med ytterligare 2 miljarder kronor år 2001.
Skatter
Miljöpartiet står bakom förslagen till skatteförändringar 1999 i budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet. Dessa innebär minskad inkomstskatt för framför allt låg- och medelinkomsttagare, sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter och överföring av det fasta beloppet i den statliga skatten till kommunerna.
Miljöpartiet kommer att medverka i de aviserade skattesamtalen med samtliga partier.
Skatterna ska utformas så att de, samtidigt som de svarar för den nödvändiga finansieringen av offentliga utgifter, också främjar en god hushållning med begränsade resurser och så att enskilda människors kreativitet och skaparkraft gynnas. En lägre beskattning av arbete, högre miljöskatter och åtgärder för att skapa förutsättningar för en växande privat sektor med fler små och medelstora företag utgör viktiga led i strävandena att vrida utvecklingen i rätt riktning. Skatterna skall ha en fördelningspolitisk inriktning med skatt efter bärkraft.
Vi har tidigare mer ingående beskrivit vår syn på skattepolitiken i en särskild skattepolitisk partimotion under allmänna motionstiden 1997 (1997/98:Sk325). De skatteförändringar vi anser mest angelägna att diskutera i de kommande skattepolitiska samtalen sammanfattas i tabell 2 och kommenteras kortfattat nedan.
Tabell 2 Statens inkomster Förändringar jämfört med regeringens förslag. Miljoner kronor
Miljöpartiets förslag
avvikelse från regeringen
Litt Förslag 1999 2000 2001 1110 Fysiska personers inkomstskatt
Uppräkning av skiktgräns för statlig skatt
-930 -950
Bilförmån. Återgång till tidigare intäktsnivå
50 350
Ändrad skattegräns höginkomsttagare
1500 1500
Sänkt inkomstskatt
-6000 -8800
Reseavdrag görs om till skattereduktion
-200 -200 1120 Juridiska personers inkomstskatt
Slopat avdrag för representation
500 500 1200 Socialavgifter
Sänkta arbetsgivaravgifter
-3900 -8000 1310 Fastighetsskatt
Höjd fastighetsskatt vattenkraftverk
2300 2900 1320 Förmögenhetsskatt
Sambeskattningen avskaffas 2000
-500 -1500
Aktier värderas till 75% i stället för 80%
-150 -150 1411 Mervärdesskatt
Följd av höjda energiskatter
700 1500 1428 Energiskatt
Koldioxidskatten
4100 7400
Energiskatten
2700 5600
Minskad intäkt vägkostnadsansvar
-300 -300
Reserv för nedsättning
-2320 -2800 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
Successivt höjd skattesats
1300 1900 2500 Offentligrättsliga avgifter
Höjd avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel
1000 900
Höjda landningsavgifter, flyg
150 150
TOTALT INKOMSTER
0 0 Socialekologisk skattereform (grön skatteväxling)
För det fortsatta arbetet med en grön skatteväxling är det viktigt att försöka precisera mer tydliga principer och en genomtänkt struktur för de energirelaterade skatterna. Det är viktigt när de skatterna, enligt vår uppfattning, bör få en starkt ökad betydelse som styrmedel mot ett kretsloppssamhälle samtidigt som de kommer att svara för en ökad andel av finansieringen av offentlig verksamhet.
Energiskatten
Motiven och sättet att beräkna den s k energiskatt, som idag tas ut med varierande belopp på både fossila bränslen och elektricitet, behöver preciseras.
Motivet för energiskatten bör vara att befrämja en allmän hushållning med energiresurser oavsett energislag och användningsområde. Att det finns en sådan allmän energiskatt som är oberoende av graden av farliga miljöutsläpp, blir viktigt i en framtid när energiförsörjningen bör baseras till allt större del på förnyelsebara och miljövänliga energislag. Eftersom även tillgången på sådan energi är begränsad blir det nödvändigt att hålla nere den allmänna energiförbrukningen, vilket bör vara en av energiskattens uppgifter. Energi- skatten garanterar därmed också att det finns en långsiktig skattebas i energi- förbrukningen även den dag när den i huvudsak grundas på förnyelsebara och miljövänliga energislag.
Med hänsyn till syftet för skatten föreslås att den utgår som en enhetlig skatt per kWh oberoende av energislag och användare. Som utgångspunkt har vi valt dagens nivå för energiskatten på eldningsolja, ca 7,5 öre/kWh. Den föreslås preliminärt höjas med 1 öre/kWh varje år fr o m 2000. Energiskatten för olika energislag och användningsområden får successivt konvergera mot en enhetlig skattenivå.
Motivet med energiskatten gör att den del av energiskatterna på drivmedel, dvs bensin och dieselolja, som egentligen är till för att bekosta vägväsendet, vägolyckor m.m. bryts ut från energiskatten och ges en särskild beteckning: vägkostnadsansvar.
Energiskatten tas ut vid den slutliga energileveransen till förbrukaren vare sig denne är företag, hushåll eller offentlig sektor.
Produktions- och miljörelaterade skatter
Den allmänna energiskatten kompletteras med speciella skatter i produktionsledet för olika energislag av miljö- eller andra skäl. De viktigaste av dessa skatter beskrivs nedan.
Koldioxidskatt tas ut på kolinnehållet i alla fossila bränslen. Som utgångspunkt har använts dagens nivå som motsvarar ca 37 öre per kg CO2- utsläpp. Nivån på koldioxidskatten föreslås preliminärt höjas med 10 öre per kg årligen från och med 2000.
Idag betalar industrin bara hälften av koldioxidskatten men med särskilda nedsättningsregler för den energikrävande industrin. Inriktningen skall vara att industrin successivt närmar sig den allmänna nivån.
Skatt på kärnkraftsel tas ut bl. a. för att beakta kärnkraftens externa effekter som risk för kärnkraftsolycka, radioaktiva utsläpp under bränsle- cykeln och kostnader för slutförvaring. Skatten sätts på en sådan nivå att den successivt gör kärnkraften alltmer olönsam och därmed styr mot en avveckling. Skatten bör höjas från nuvarande 2,2 öre/kWh med 2 öre/kWh 2000 och därefter årligen med 1 öre per kWh.
Skatt på vattenkraft tas ut i form av en fastighetsskatt för att dra in de lägesräntor som vattenkraftverkens ägare kan tillgodoräkna sig vid stigande elpriser. Skattesatsen bör höjas till 4,1 procent av taxeringsvärdet 2000.
Sänkta skatter på arbete
De ökade inkomsterna från höjda energiskatter skall användas för att kompensera företag och hushåll för de ökade energikostnaderna i form av lägre skatter på arbete. Med den av oss föreslagna takten i höjning av energibeskattningen kan arbetsgivaravgifterna sänkas med 0,5 procentenheter årligen från 2000.
Miljöpartiet har tidigare föreslagit att hushållen kompenseras huvud- sakligen genom sänkta egenavgifter. Då egenavgifterna nu är låsta i form av ålderspensionsavgifter i det reformerade pensionssystemet, ser vi det inte som politiskt möjligt att nu föreslå sådana förändringar. I stället föreslår vi att hushållen kompenseras genom sänkt inkomstskatt. Flera tekniska lösningar för en sådan sänkning är tänkbara, t.ex. ett höjt grundavdrag, en statlig skattereduktion eller förvärvsavdrag. Vi är beredda att diskutera olika lösningar inom ramen för de kommande skattesamtalen. Inriktningen bör vara att skattesänkningarna har en fördelningspolitisk profil främst inriktad på låg- och medelinkomsttagare. Den regionalpolitiska profilen är också viktig. Människor och företag i glesbygd, där kollektivtrafik i allmänhet saknas, skall ha en kompensation för ökade drivmedelskostnader.
Fortlöpande uppföljning
I vilken takt skatteväxlingen kan bedrivas beror på flera faktorer. En viktig faktor är med vilken kraft motsvarande arbete bedrivs i andra länder, särskilt i Sveriges viktigaste konkurrentländer. Sverige kan och bör ligga några steg före, men avståndet kan inte vara för stort med hänsyn till konkurrenssituationen för framför allt de starkt energiberoende företagen. Därför behövs en fortlöpande uppföljning av skatteväxlingsprocessen där även samhällsekonomiska, regionalpolitiska och fördelningspolitiska konsekvenser utvärderas.
Inkomstbeskattningen i övrigt
Miljöpartiet föreslår att brytpunkten för statlig skatt höjs 2000, i princip för att motsvara den uteblivna ökningen 1997. Samtidigt bör statens inkomster från förmånsbeskattning av bilar återställas till den nivå som rådde före denna tidpunkt. Vi föreslår också att reseavdraget görs om till en skattereduktion på 30 procent. Därigenom blir avdraget lika mycket värt för både hög- och låginkomsttagare.
Det extra skikt på 5 procent i den statliga skatteskalan, som enligt riks- dagsbeslut skall tas ut på taxerade inkomster över ca 32.400 kr/mån fr o m 1999, bör enligt Miljöpartiets mening tas ut från inkomster överstigande taket i ålderspensionsavgiften (ca 25.000 kr/mån) fr o m 2000. Därigenom blir den samlade marginaleffekten av ålderspensionsavgiften, statlig och kommunal skatt ungefär densamma för alla som har inkomster över brytpunkten för statlig skatt. Skattens fördelningsprofil förbättras också.
Avdraget för representation bör slopas från och med 2000.
Övriga skatter och avgifter
Miljöpartiet föreslår också att sambeskattningen i förmögenheten avskaffas 2000 och att aktier vid förmögenhetsbeskattningen värderas till 75 % av marknadsvärdet i stället för som idag 80 %.
Vi föreslår också höjda miljöavgifter på kväve till 5,6 kronor per kilo kväve i gödselmedel, om andelen kväve uppgår till minst 2 procent. Vi föreslår också en miljöavgift på kadmium i gödselmedel på 50 kronor per gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor.
Landningsavgifterna på flyg bör höjas motsvarande 150 miljoner kronor per år för att kompensera den borttagna miljöskatten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1).
Stockholm den 25 oktober 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp) Peter Eriksson (mp) Kia Andreasson (mp) Gunnar Goude (mp) Matz Hammarström (mp) Helena Hillar Rosenqvist (mp) Barbro Johansson (mp) Mikael Johansson (mp) Thomas Julin (mp) Per Lager (mp) Ewa Larsson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Kerstin-Maria Stalín (mp) Lars Ångström (mp)
Yrkanden (2)
- 1att rikdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1).
- Behandlas i
- 1att rikdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1).
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.