Decentraliserad polismyndighet

Motion 2006/07:Ju240 av Solveig Zander (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av polismyndigheten i syfte att stärka den lokala politiska beslutsfunktionen.

Motivering

Sedan den 1 juli 1998 utgör varje län ett polisdistrikt och en polismyndighet. Myndigheten ansvarar för verksamheten i länet. Varje myndighet leds av en polisstyrelse vars ledamöter utses av regeringen. I polisstyrelsen ingår länspolischefen. Polisstyrelsen får inrätta nämnder som under polisstyrelsen kan leda polismyndigheten inom den eller de delar polisstyrelsen beslutar.

Detta har inneburit en centralisering av polisverksamheten. Det lokala inflytandet har minimerats, vilket är till nackdel för polisverksamhetens utformning. Det gäller såväl det lokala politiska inflytandet som det tjänstemannamässiga, och möjligheten till att variera mellan olika arbetsuppgifter försvinner för enskilda poliser.

Länspolischefen som sitter med i polisstyrelsen har inte den lokala kännedomen och kan i egenskap av styrelseledamot påverka besluten till nackdel för hela länet. Förändringar lokalt som kan kräva omedelbara förändringar av verksamheten är omöjliga med nuvarande organisation. Länen, till exempel Uppsala län, har helt olika struktur och behov. Landets fjärde stad och de små orter som finns i norra och södra länsdelen kräver olika inriktningar. I detta sammanhang har kontakten med de kommunala verksamheterna och deras kunskaper om lokala förhållanden stor betydelse för polisens arbete. I dag bedrivs detta helt frivilligt och har därför ingen dignitet.

Polisens verksamhet är ett av de områden som människor prioriterar högt då det gäller trygghet och berör alla. Grundtrygghet handlar bland annat om att veta att polisen finns när man behöver den, polisen känner till den lokala geografin och polisen är väl uppdaterad om vad som händer och sker i området genom kontakter med skolan, socialförvaltningen och näringslivet. Det är angeläget att den politiska styrningen av polisverksamheten har en stark förankring och att ledamöter utses av de lokala politiska organen i enlighet med valresultatet.

Många arbetsuppgifter centraliseras och kvar blir bara det patrullerande arbetet och enklare utredningar. Det innebär att poliserna inte kan variera sina uppgifter. Följden blir då att de inte stannar på de mindre orterna och omsättningen blir stor och lokalkännedomen försvinner. För barn och ungdomar är det inte att förakta att känna igen poliserna och tvärtom.

Stockholm den 27 oktober 2006

Solveig Zander (c)