De värnpliktigas fria resor

Motion 1985/86:Fö310 Margareta Hemmingsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Fö310

Margareta Hemmingsson (s)
De värnpliktigas fria resor

En värnpliktig under utbildning har rätt till en fri resa i veckan till hemorten
eller till en annan ort i landet som kan nås med allmänna kommunikationsmedel.
Om han har mer än 80 mil hem, tjänstgör på Gotland eller får anslå
mer än tio timmar för en resa med tåg, får reguljärt flyg utnyttjas för hemresor
två gånger i månaden om inte försvaret tillhandahåller eget eller inhyrt
färdmedel. Mot bakgrund av att kostnaderna för de värnpliktigas resor från
budgetåret 1980/81, då de uppgick till ca 193 milj. kr., stigit med 126 milj. kr.
till ca 319 milj. kr. för budgetåret 1983/84 uppdrog överbefälhavaren i maj
1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut att föreslå åtgärder som reducerar
kostnaderna för bl. a. värnpliktsresor.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i september 1985 överlämnat förslag
i ärendet till överbefälhavaren. Förslagen innebär bl. a. att man övergår
till ett totalt kostnadsansvar för resorna, att man i ökad utsträckning utnyttjar
anvisade färdmedel i form av flyg, tåg och båt, att man överför resor på
korta och medellånga avstånd från tåg till buss och på medellånga och
längre avstånd från flyg till tåg, att man i huvudsak nyttjar båt till och från
Gotland och tåg mellan Stockholm och Umeå samt att de värnpliktiga från
Mellansverige som tjänstgör i Kiruna medges att flyga varje vecka. Rationaliseringsinstitutet
beräknar att besparingarna vid ett genomförande av
förslagen skulle komma att uppgå till 42 milj. kr. för budgetåret 1985/86
och till 67 milj. kr. för kommande budgetår.

Försvarets rationaliseringsinstituts beräkningar

Nu är mellerud inte dessa ekonomiska beräkningar alldeles entydiga. Det
finns flera oklara punkter, som gör att de ekonomiska kalkylerna alltför
mycket bygger på felaktiga antaganden. Försvarets rationaliseringsinstitut
(FRI) har t. ex. byggt sina antaganden om resandet till och från Umeå på det
antal värnpliktiga som har inkallats till värnpliktstjänstgöring, och inte det
antal som i verkligheten har ryckt in. Alla värnpliktiga åker inte hem varje
helg, några har vakttjänstgöring och några stannar av andra skäl.

FRI:s kostnadsberäkningar för det nuvarande systemet tenderar att bli
alltför höga. Samtidigt bygger förhoppningarna om besparingar med ett
nytt system på för låga utgiftsberäkningar — och i vissa fall inga kostnader
alls. Detta gäller exempelvis den militära personal som skall arbeta i den

egna resebyrån Milresor. I FRI:s kalkyler finns inga kostnader upptagna
för dem.

De värnpliktigas motivation

Värnpliktsutbildningskommittén skrev i sitt betänkande Värnplikten i samhället
(SOU 1985:36) följande:

Värnplikten innebär att samhället ställer krav på flertalet värnpliktiga att i
fred ställa totalt uppåt ett år av sitt liv till förfogande för tjänstgöring. På
vissa värnpliktiga är kravet totalt omkring två år.

På alla värnpliktiga ställs krav att de under denna tid aktivt skall delta i
utbildning under delvis pressade och fysiskt obekväma former. Ytterst kräver
vi i samhället av dessa värnpliktiga att de med sina liv skall vara beredda
att försvara vårt samhälle och vår rätt att själva i demokratisk ordning
utforma detta samhälle.

Värnpliktstjänstgöringen under pliktlag utgör ett ingrepp i den enskilde
värnpliktiges liv.

Den medför även ingrepp i hela hans sociala omgivning. Konsekvenserna
för hans familj, vänner, arbetsgivare och för organisationer, föreningar
osv, som han på olika sätt medverkar i, blir naturligtvis olika omfattande
och olika allvarliga. Vissa överväganden måste alltid göras så att inte samhällets
krav på den enskilde värnpliktige endera överstiger hans förmåga
eller medför sådana konsekvenser att ”tredje part” vållas avsevärd skada.

En förändring av de värnpliktigas resemöjligheter skulle allvarligt försämra
motivationen hos de värnpliktiga i de fjärrekryterade förbanden. Mot bakgrund
av värdet av motiverade värnpliktiga, måste man ställa sig frågan: Är
det värt priset?

Handläggningen av ärendet

Beträffande en eventuell förändring av de värnpliktigas fria resor skriver

försvarsministern i budgeten, att dessa ” bör dock genomföras i

samverkan med de värnpliktigas representanter i respektive förbandsnämnd
och så långt som möjligt anpassas till de förhållanden som råder på
förbandsorten varvid också möjligheterna att variera utbildningens veckoinpassning
bör uppmärksammas. Jag avser föreslå regeringen att genom
ändring i värnpliktsförmånsförordningen skapa ytterligare möjlighet att
lokalt anpassa resandet.”

Naturligtvis är det positivt med en möjlighet till lokala initiativ, speciellt
om det innebär ett beaktande av synpunkter hos alla berörda parter. Däremot
är det svårt att förstå att de stora rationaliseringsvinsterna skall göras
då det är få inneliggande värnpliktiga. Dessutom blir ju inte obehaget för
den värnpliktige mindre av att han är ensam om det...

Med anledning av den kritik som framförts mot förslaget och de frågor
som finns kring ”rationaliseringsvinsternas” storlek, är det angeläget att
noggrant följa utvecklingen. Speciellt bör då situationen för de värnpliktiga
vid fjärrekryterade förband beaktas.

Mot. 1985/86

FÖ310

4

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande de värnpliktigas fria resor.

Stockholm den 27 januari 1986
Margareta Hemmingsson (s)

Mot. 1985/86

FÖ310

5