De små aktieägarnas ställning
Motion 1985/86:L269 Agne Hansson (c)
Motion till riksdagen
1985/86 :L269
Agne Hansson (c)
De små aktieägarnas ställning
De små aktieägarnas ställning på aktiemarknaden måste stärkas. Den
självsanering bland aktiemarknadens aktörer som länge har förväntats för att
återskapa hög moral och etik på börsen låter vänta på sig. Om inte denna
självsanering inträffar snart måste staten ingripa för att skapa klarare
spelregler. För att vara väl förberedd bör därför regeringen tillsätta en
utredning med uppgift att ta fram förslag till den lagstiftning som i så fall blir
nödvändig att genomföra. En begränsning av det korsvisa ägandet, ett
förbud för en aktiebolagsstyrelse att själv besluta om riktade nyemissioner
och obligatoriskt inkallande av en extrastämma när ett uppköpsbud läggs på
ett företag är åtgärder för att stärka de små aktieägarna som därmed bör
övervägas.
Skydda de små
I dag domineras aktiemarknaden av stora institutioner och starka kapitalägare.
Koncentrationen är påtaglig. Den sker genom ett ökat korsvist ägande,
riktade nyemissioner och uppköp av företag. De små aktieägarna håller på
att helt bli undanskuffade av de stora giganternas maktkamp.
En del av aktiemarknadens aktörer brister dessutom i etik och moral.
Gruppen som gör det är visserligen liten. Det är viktigt att slå fast. Men även
om de som brister i omdöme och moral är få bland en stor massa seriösa
placerare är det tillräckligt för att undergräva förtroendet för aktiemarknaden.
Om inte omoralen försvinner genom självsanering måste den tyvärr som
på alla andra områden i samhället även på aktiemarknaden bekämpas med
övervakning, regler och sanktioner. Statsmakterna bär i det fallet ansvaret.
Det är inte regler och lagar i sig som skall skapa etiken utan det de syftar
till. Syftet måste därvid vara att stärka de små aktieägarna på de storas
bekostnad. Det är mångfalden som är viktigast för en vital och välfungerande
aktiemarknad. Den pågående koncentrationen måste ersättas av decentralisering,
en spridning av makt, ägande och kapital. Ett ökat enskilt aktieägande
på bekostnad av det institutionella ägandet stärker aktiemarknadens
position och skapar därmed förutsättningar för en god börsetik. Stockholmsbörsen
är i dag en av världens största. Det totala börsvärdet är stort,
omsättningen hög. Vi har mer gemensamt med länder i Europa än Norden i
detta fall. Börsen fyller viktiga funktioner och bör därför fungera förtroendeingivande
. Argumenten för att skydda och värna om småskalighet och de små
aktieägarna har bärkraft. Beträffande lagar och regler är t. ex. lagstiftningen
i både Västtyskland och Frankrike som inom hela EG betydligt mer Mot. 1985/86
omfattande än i vårt land. L269
Begränsa det korsvisa ägandet
Ett av hoten mot de små aktieägarna och mångsidigheten i näringslivet är det
korsvisa ägandet. Korsvist ägande innebär att företag genom att bygga upp
ett nät äger aktier i varandra. Om nätet är tillräckligt effektivt är det nästan
omöjligt för någon utomstående att ta sig in och få inflytande.
Det korsvisa ägandet mellan företag och maktkamp mellan olika dominerande
intressen hotar att äventyra svensk aktiemarknad. Det bidrar således
till att hålla ute enskilda idéer och de människor som vill satsa på en
utveckling av egna idéer och en mångfald i ägandet.
Ett av skälen till att företagen tillgriper korsägande är att man vill hålla
löntagarfonderna utanför. Därför bör den första åtgärden för att förhindra
ett fortsatt korsägande vara att avskaffa löntagarfonderna. En sådan åtgärd
skulle verka mycket starkt självsanerande på börsen.
Det bästa sättet att åstadkomma en bättre börsetik är en självsanering
bland aktörerna på börsen. Fortsätter korsägandet att öka i omfattning bör
åtgärder mot en begränsning lagstiftningsvägen vidtas.
Liberal lagstiftning
Den svenska lagstiftningen är mycket liberal vad gäller regler för korsvist
ägande i jämförelse med de flesta andra länders. I den svenska aktiebolagslagen
finns endast vissa begränsningar av korsvist ägande reglerade mellan
moderbolag och dotterbolag. Dotterbolag får ej äga eller förvärva aktier i
moderbolag. Vissa undantag finns. Däremot finns inga begränsningar av
korsvist ägande mellan två bolag där inget är dotterbolag till det andra. I den
västtyska lagstiftningen finns den begränsningen av korsvist ägande att inget
företag får äga mer än en fjärdedel av andelarna i det andra företaget. Varje
aktiebolag som äger mer än en fjärdedel av aktierna i ett annat aktiebolag
skall om detta inträffar utan dröjsmål skriftligen underrätta sistnämnda bolag
om det förhållandet. Även upphörande av ett sådant ägande skall meddelas,
och båda dessa slag av meddelande skall offentliggöras.
Ser man på de förslag till begränsning av korsvist ägande som är under
övervägande inom EG kan konstateras att man där är beredd att gå ett steg
längre. Rent allmänt och något förenklat innebär de förslag som nu
diskuteras att inget aktiebolag får äga mer än 10 % av ett annat.
Den franska bolagslagen har en än mer avvisande attityd till korsvist
ägande mellan aktiebolag. Sålunda stadgas i den franska aktiebolagslagen att
om ett bolag äger 10 % eller mer av kapitalet i ett annat aktiebolag, så får det
sistnämnda bolaget över huvud taget inte äga aktier i det förstnämnda
bolaget. Om ett otillåtet ägande uppstått, skall det avvecklas genom att
ettdera bolaget säljer sitt innehav i det andra bolaget.
16
Handlingslinje
Ett övervägande av lagstiftning mot korsvist ägande bör således med ledning
av ovan gjorda jämförelser kunna ske enligt följande linje med stegvis
skärpta begränsningar.
1. För det första kan ett åläggande om meddelandeskyldighet lagstadgas.
Det kan knytas till intressebolagsbegreppet. Som undre gräns för uppkomst
av intressebolagsrelation anges oftast den nivå där ett aktiebolag äger 20 %
av ett annat. Så snart en intressebolagsrelation föreligger bör det ägande
bolaget åläggas att lämna intresse bolaget meddelande om sitt aktieinnehav i
detta bolag och att offentliggöra detta meddelande. Härigenom skulle ett
korsvist ägande komma i dagen där det korsvisa ägandet överskrider
intressebolagsgränsen.
2. Vid korsvist ägande bör vartdera bolaget förbjudas att utnyttja sina
rättigheter på grund av aktier i det andra bolaget, till den del aktieinnehavet
överskrider exempelvis 10 %.
3. En tredje åtgärd är att vid korsvist ägande ålägga det ena av bolagen att
nedbringa sitt aktieinnehav i det andra till en viss gräns, låt säga 10 %.
4. Den mest extrema åtgärden är att vid korsvist ägande ålägga det ena av
bolagen att helt*avveckla sitt innehav av aktier i det andra.
Begränsa riktade nyemissioner
En annan mycket allvarlig utveckling som undergräver förutsättningarna för
en väl fungerande aktiemarknad och misskrediterar småspararna är de
riktade nyemissioner som kommit i dagen bl. a. genom Leoaffären.
De riktade nyemissionerna har blivit ett effektivt maktmedel för att stärka
och bygga upp det korsvisa ägandet. Men det innebär samtidigt att
småaktieägarna inte kan få del i fördelaktiga nyemissioner. Samtidigt tunnas
småägarnas aktievärde ut när en sådan åtgärd vidtas.
Den situation som uppstått i t. ex. Leoaffären skulle aldrig kunnat uppstå
om inte styrelsen haft rätt att besluta om nyemission. Denna rätt borde aldrig
ha införts. Ett förbud för styrelsen att själv besluta över om riktade
emissioner skulle stärka de små aktieägarnas ställning och ge dem möjlighet
att få del av nyemissionerna utan förbehåll. En åtgärd mot riktade
nyemissioner som stärker de små aktieägarna är att skriva in ett sådant
förbud för styrelsen i aktiebolagslagen. En sådan åtgärd bör övervägas.
Uppköpsbud av företag
En tredje företeelse som gör att koncentrationen i näringslivet förstärks och
de små kommer i kläm är de ohämmade möjligheter som finns för bolag och
hårdföra starka finansintressen att lägga uppköpsbud på andra företag.
Uppköp av företag innebär att makt och ägande koncentreras. En överflyttning
av makt, kapital och styrning äger rum från det lokalt förankrade
företaget till ett huvudkontor vanligtvis centralt placerat i Stockholm eller på
annan plats. Det gör att de lokala intressena kommer i kläm.
Ett uppköp innebär vidare att beslutsvägarna blir längre. De små
aktieägarna har svårt att få information och har därmed ingen möjlighet att Mot. 1985/86
påverka skeendet. De små aktieägarnas ställning måste även i detta fall L269
stärkas och möjlighet till ett starkare inflytande måste skapas. Vid ett
uppköpsbud av ett bolag bör det bolagets aktieägare garanteras en bättre
information och möjlighet att påverka.
En möjlig väg att åstadkomma detta är att ge aktieägarna i det bolag varpå
ett uppköpsbud lämnas en garanterad rätt att inkalla extra bolagsstämma.
Ett obligatorium att inkalla extrastämma när ett sådant uppköpsbud lämnas
borde kunna inskrivas i aktiebolagslagen. En sådan åtgärd bör övervägas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
lägga fram förslag som syftar till att stärka de små aktieägarnas
ställning på aktiemarknaden i linje med vad som anförs i motionen.
Stockholm den 27 januari 1986
Agne Hansson (c)
18
