Datateknisk utbildning och forskning vid tekniska och naturvetenskapliga
Motion 1984/85:2524 Rune Rydén m. fl.
13
Motion
1984/85:2524
Rune Rydén m. fl.
Datateknisk utbildning och forskning vid tekniska och naturvetenskapliga
högskolan i Lund
De senaste åren har riksdag och regering klart uttalat, att den tekniska
sektorn skall prioriteras inom högskolan. Särskilt har då datateknik- och
elektronikområdena betonats. Inom hela den industrialiserade världen
pågår f. n. en kraftsamling inom informationsteknologi. Allt fler branscher
blir för sin överlevnad beroende av elektronik och datorteknik. I Sverige har
som konsekvens av detta vissa ökade satsningar gjorts på elektronik och
datateknik inom högskolan, vad gäller både utbildning och forskning. I
många länder görs satsningar av betydande storlek för att höja kompetensen
inom dessa områden vid de tekniska högskolorna.
För att den prioritering som riksdagen gjort av datateknik och elektronikområdena
skall ha annat än ren marginell effekt, måste en satsning innebära
ökade resurser i form av lärartjänster, utrustningsmedel, adekvata lokaler
och ökade anslag för driftskostnader. Detta är nödvändigt för att en
meningsfull utbildning och forskning skall kunna bedrivas. Hur har dessa
krav tillmötesgåtts för tekniska högskolan i Lund?
Vid sektionen för elektroteknik har fram till nu endast en ny topptjänst
inrättats, en professur i datorsystemteknik. Denna tjänst har under ca 1,5 år
fungerat som gästprofessur för utländska forskare, vilka bidragit till att bygga
upp kompetens inom dataområdet i Lund. F. n. är tjänsten under tillsättning
med ordinarie befattningshavare. Från Lunds universitet har med hög
prioritet framförts krav på framför allt en professur i digital- och datorteknik,
en professur som också prioriterats högt av UHÄ. Den föreslagna professuren
skulle närmast behandla studiet av systematiska metoder och matematiska
hjälpmedel för konstruktion av digitala system. Den vore ett naturligt
nästa steg i kompetensuppbyggnaden vid LTH. Härutöver har man i Lund
också gjort angelägna framställningar om professurer i mikroelektronik,
datasäkerhet samt teknisk datalogi. Dessa professurer skall dessutom ses
relaterade till det utredningsarbete som inletts vid LTH kring utbildning och
forskning i mikroelektronik. I Lund har man påvisat behovet av en rad
samverkande åtgärder inom mikroelektronikområdet. För civilingenjörsutbildningens
del har utredningen konstaterat, att ett antal nya områden av
betydelse för mikroelektroniken måste införas eller ges ökat utrymme. Det
är därför med besvikelse man tvingas konstatera, att utbildningsministern
valt att inte föreslå en enda ny topptjänst till Lund i årets budgetproposition.
I höstas har en tillbyggnad av elektronikhuset i Lund igångsatts. Första
delen av byggnationen skall vara klar för inflyttning redan i oktober 1985. För
Mot. 1984/85:2524
14
byggnationen har regeringen anslagit 28,6 milj. kr. De nya lokalerna är
avsedda för både grundutbildning och forskning.
Lokalnämnden vid Lunds universitet överlämnade den 20 juni 1984 till
utrustningsnämnden för universitet och högskolor ett förslag till utrustningsprogram
för ämnesområdena datateknik, elektronik och teknisk fysik. Det
sammanlagda beloppet för detta program uppgår till ca 137 milj. kr.
Programmet har utarbetats med utgångspunkt i den tekniska utveckling som
förevarit och som kan förutses under de närmaste åren och från det markant
ökade behovet av datorkraft. Dessutom påverkas programmet av den
kraftiga prisutveckling som skett inom framför allt elektronikområdet. Det
är i sammanhanget viktigt att påpeka, att samtliga institutioner inom
elektronik och datateknik lokalmässigt berörs av tillbyggnaden och/eller
omfattande omdispositioner med tillhörande ombyggnation av befintliga
lokaler inom elektronikhuset.
Ca 75 milj. kr av det redovisade programmet utgör en baskostnad för den
forskning och utbildning som de berörda institutionerna skall bedriva enligt
nuvarande intentioner och direktiv. Härtill skall läggas ca 5 milj. kr. för s. k.
gemensamma behov som är direkt knutna till om- och tillbyggnaden, t. ex.
kostnader för terminal- och datornät samt AV-utrustning för de nya
undervisningslokalerna.
Även de övriga äskandena i det nya programmet skall ses som oundvikliga
ambitionsnivåhöjningar, som måste tillgodoses under de närmaste åren om
utbildningen och forskningen skall kunna ges en rimlig möjlighet att hålla
jämna steg med den internationella utvecklingen, vilket ovan framhållits som
nödvändigt. Behoven i Lund är i första hand relaterade till ämnesområdena
mikroelektronik och datorsystemteknik, utökat behov av datorkraft och
komplexiteten på elektronikutrustningen, vilken ökar markant enbart de
allra senaste åren. Datorkraftbehovet har under senare tid märkbart ändrat
karaktär. En utveckling mot kraftfulla arbetsstationer/persondatorer är
högst troligt för ett bibehållande av konkurrenskraften.
I årets budgetproposition föreslås totalt 49 milj. kr. i utrustningsmedel för
sammanlagt sex olika byggnadsprojekt, däribland elektronikhuset i Lund.
De medel som därför kommer att utfalla kommer knappast ens att räcka till
en rimlig basutrustning för tillbyggnaden.
En annan del av satsningen på data- och elektronikområdena vid
högskolan har varit en höjning av planeringsramarna för antagningen till
civilingenjörslinjerna. Sålunda har - inom loppet av ett par år - elevantalen
för elektroteknik-, datateknik- och teknisk fysik-linjerna i Lund höjts från
185 till 283 elever, en ökning med 65 %. I årets budgetproposition föreslås
dessutom en ökning för datatekniklinjen med ytterligare 30 antagningsplatser.
Någon minskning av denna undervisningsvolym blir inte aktuell under
överskådlig tid.
Från de tekniska högskolorna har framförts, att man är beredd att möta
industrins krav på ökat elevintag under förutsättning att tillräckliga resurser
Mot. 1984/85:2524
15
ställs till förfogande för lärartjänster, utrustning, lokaler och driftskostnader.
UHÄ har påvisat att en medelsanvisning om åtminstone 200 000 kr. per
utbildningsplats, dvs. 50 000 kr. per elev och år, är en gräns som inte kan
underskridas utan att man tvingas till åtgärder som direkt påverkar utbildningens
kvalitet. I budgetpropositionen föreslås endast en marginalkostnad
om 10 000 kr. per utbildningsplats för första årskursen. Ett marginalkostnadstänkande
är mot bakgrund av den ökning av antagningstalen som nu
genomförts inte längre lämpligt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen uttalar att en ny professur i digital- och datateknik vid
tekniska och naturvetenskapliga högskolan i Lund bör inrättas,
2. att riksdagen uttalar att det är angeläget att utrustningsprogrammet
för ämnesområdena datateknik, elektronik och teknisk fysik
vid tekniska och naturvetenskapliga högskolan i Lund fullföljs
inom ramen för anslaget I 3.
Stockholm den 25 januari 1985
RUNE RYDÉN (m)
PER STENMARCK (m)
BO ARVIDSON (m)
