Dalarna och EU:s jordbrukspolitik

Motion 1998/99:MJ205 av Kenneth Johansson (c)

Livsmedelssektorn är av stor betydelse för Dalarna. Dess
produktion utgör underlag för sysselsättning av sammanlagt
mer än 12 200 personer i länet, inklusive indirekta effekter,
vilket motsvarar knappt 10 procent av länets sysselsättning.
Drygt 3000 av dessa är direkt sysselsatta i jordbruket.
Livsmedelssektorns sysselsättningseffekter varierar starkt
mellan kommunerna. Sysselsättningsandelen i hela länet dras
ned av de låga andelarna i städer som Falun och Borlänge
samt i de jordbruksglesa kommunerna i länets västra del. I
primärproduktionen är animalieproduktionen, särskilt
mjölkproduktionen, av avgörande betydelse.

Jordbruket och livsmedelssektorn har följaktligen en mycket stor betydelse
för landsbygden i Dalarna. En livskraftig livsmedelssektor är avgörande för
att landsbygden skall kunna utvecklas på ett positivt sätt. För det krävs
givetvis grundläggande ekonomiska förutsättningar för lika konkurrens-
villkor, något som särskilt visats i utredningen "En livsmedelsstrategi för
Sverige", SOU 1997:167. Det krävs också att Sverige inte diskrimineras i
förhållande till andra länder i de pågående förhandlingarna om EU:s jord-
brukspolitik efter år 2000. Regeringen måste i dessa förhandlingar aktivt ta
tillvara de särskilda förhållanden som finns i t.ex. Dalarna vad avser odlings-
förhållanden och klimat. Detta bör ges regeringen till känna.

I detta sammanhang är det olyckligt att den svenska regeringen tillsam-
mans med tre andra EU-länder presenterat ett alternativ till EU:s förslag på
mjölkområdet. Det tycks som om regeringen gjort detta utan att först ha
utrett vilka konsekvenser förslagen kan få i olika regioner i Sverige. Det
förslag som regeringen presenterat med sänkta stödpriser upp till 30 procent
fram till år 2006 och avvecklade kvoter kommer att skapa en lönsamhets-
press på svensk mjölkproduktion som innebär en risk för att mjölkproduk-
tionen kommer att få svårt att konkurrera med omvärlden. Detta är inte
acceptabelt. Följaktligen bör regeringen dra tillbaka det nu presenterade för-
slaget. Detta bör ges regeringen till känna.

I samband med EU-inträdet hamnade olika delar av Dalarna i olika
stödområden. Det kan i viss mån vara motiverat då odlingsbetingelserna
skiljer sig åt i olika delar av länet. För de delar av Dalarna som hamnade i
stödområde 4 har dock indelningen varit olycklig. Stödområde 4 är i dess
nuvarande form heterogent. I området har t.ex. södra Dalarna sämre
förutsättningar för jordbruk än andra delar av stödområdet. Detta aktualiserar
frågan om det inte är dags att dela stödområde 4. Den analys av det regionala
stödet till jordbruket som gjorts av Jordbruksverket visar att antalet mjölkkor
i södra Dalarna har minskat betydligt snabbare än riksgenomsnittet. Detta är
inte acceptabelt. Regeringen bör följaktligen dela stödområde 4 så att förut-
sättningar kan skapas för en livskraftig mjölkproduktion i södra Dalarna.
Detta bör ges regeringen till känna.

Sedan det svenska EU-medlemskapet erhåller jordbruket en del av sina
intäkter i form av EU-stöd. Stödet är av stor betydelse för de enskilda
lantbrukarna. Med dagens system görs en samlad utbetalning av EU-stödet i
slutet av året. Denna enda utbetalning gör att stora delar av jordbrukarens
inkomster koncentreras till vissa delar av året. För många kan det innebära
att man måste låna till driften i avvaktan på att EU-stödet betalas ut. Detta är
olyckligt. Därför bör regeringen överväga att förändra systemet så att
utbetalningar av EU-stöd kan göras vid flera tillfällen under året. Detta bör
ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingarna om EU:s nya jordbrukspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det av regeringen i EU presenterade mjölkförslaget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delning av stödområde 4,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalningar av EU-stöd.

Stockholm den 20 oktober 1998

Kenneth Johansson (c)