Chiptrimning för avgasrening och alternativa bränslen

Motion 2000/01:T439 av Harald Bergström och Lars Gustafsson (kd)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny utredning med syftet att
skapa en lagstiftning som grundar sig på fakta och med en bred
representation från tillbehörs- och reservdelsbranschen, bilindustrin och
samtliga berörda myndigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett ackrediterings- och certifieringssytem för chiptrimning
bör utarbetas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett ackrediterings- och certifieringssystem för
konverteringstrimning till alternativa bränslen bör utarbetas.

2 Utredningen Avgasrening 2000

Utredningen bakom betänkandet "Avgasrening 2000 (SOU 2000:12)" har
uppmärksammats för att den har en rad brister. Vi vill speciellt peka på
kap 7, "Ägarens ansvar", avsnitt 7.2 "Trimning" samt kap 8 "Reservdelar
och tilläggsutrustning". Utredningen har i princip enbart rekryterats bland
personer från bilindustrin och myndigheter. Vi anser därför att
utredningen från början påverkats av bilfabrikanternas uppfattning om
trimning och då speciellt chiptrimning. Det kan inte anses svara mot de
krav på objektivitet som en offenlig utredning skall ha.

2.1 Tester

Tekniken med chiptrimning resulterar i en optimering av fordonets
prestanda. Det något paradoxala är att en effekthöjning då nästan alltid
innebär en minskning av bränslebehovet. Oberoende tester visar att
chiptrimningar innebär oförändrad eller minskad miljöbelastning. De
tester vi hänvisar till är gjorda av MTC (Motortestcenter i Jordbro,
ackrediterat institut för fordonscertifiering och Svensk Bilprovning AB:s
dotterföretag ) på uppdrag av Sveriges största chiptrimningsföretag BSR
Sportsman i Växjö. Varken detta företag (som utpekades initialt i
utredningsarbetet bl.a. i en skrivelse från Naturvårdsverket) eller något
annat företag i branschen har kontaktats under utredningsarbetets gång.
Representanter för branschen borde ha inbjudits att medverka i den del av
utredningsarbetet som berör deras verksamhet.

Inte i något fall styrker utredningen eller kartläggningen sina påståenden
ang chiptrimningens påstådda miljöfarlighet:

- Sida 102 citat: "kan medföra negativa konsekvenser för avgasvärdena".
Inga tester föreligger i utredningen som bevisar detta påstående.
Utredningen utesluter även möjligheten att chiptrimning kan innebära
positiva effekter på avgasvärdena, stick i stäv med MTC:s testresultat.

- Ex sidan 103 citat : "chiptrimning är en oönskad verksamhet ...".
Utredningen hänvisar bl.a. till den kartläggning som genomförts och
åberopar Bilindustriföreningens svar, vilken torde vara partisk och
framför allt av konkurrensskäl kan förutsättas vara motståndare till
chiptrimning. De positiva effekterna kan i själva verket bli stora, särskilt
för miljön, om man väljer ett certifieringsförfarande.

- Forts citat: "...med negativa miljömässiga och ekonomiska följder för
biltillverkare, bilägare och samhället i övrigt". Utredningen kan inte påvisa
att så är fallet eftersom tester saknas. En extra maskingaranti är en
försäkran för både bilägaren och biltillverkaren att dessa ej får utgifter som
härledes till chiptrimningen. Man kan ha full förståelse för om
bilfabrikanten ej vill ersätta eventuella garantiåtagande om en förändring
av fordonet sker ex. genom chiptrimning

- På sidan 103 citat: "kan bli haverier". Alla tekniska komponenter kan
haverera på ett fordon även i originalutförande. Ett ackrediterat företag
som certifierar sina chips skall naturligtvis testa så att komponenterna i
chiptrimningen inte strider emot fordonets övriga konstruktion, t ex broms-
kapacitet, fälgar, däck. m.m. Konceptet skall innebära noga testade
komponenter som ingår i och uppfyller krav på hela fordonets hållbarhet
och funktion.

- Citat sidan 103: "styrenheten erhåller felaktiga signaler". Om så skulle
vara fallet skulle bilen ej starta eller fungera.

- Naturvårdsverkets kartläggning saknar tillförlitlighet eftersom den mest
verkar bygga på åsikter och mindre på resultat av tester. Ingen i
chiptrimningsbranschen har tillfrågats.

2.2 Trimning enbart negativt

Utredningen behandlar trimning och då specifikt "chiptrimning" som
enbart en källa till problem med emissioner, hållbarhet och garantier. Alla
andra delar i det avgasrenande systemet såsom tändstift, tändkablar,
katalysator, lamdabevakning, luftfilter, motorolja, katalysatorer och
avgassystem mm, som kan ha, och har, inverkan på emissioner, har
ignorerats i utredning. Ovan nämnda komponenter, som av utredningen
torde klassificeras som "reservdelar", kan ha minst lika stor inverkan på
emissioner som chiptrimning. Eftersom utredningen ej kan påvisa
påstådda problem, borde därför chiptrimning ha behandlats med samma
status i utredningsarbetet. Det är ologiskt att för vissa delar och åtgärder
föreslå förbud och straff (chiptrimning) medan för andra motsvarande
delar föreslå behov av certifiering (reservdelar).

2.3 Ackreditering och certifiering

Utredningen konstaterar att certifieringssystem saknas för bl.a. tillverkare
av tilläggsutrustning (s. 104). I själva verket har MTC sedan flera år
föreslagit ett förenklat certifieringssystem i Sverige liknande det som
finns i USA och Tyskland. Av någon anledning har utredningen inte tagit
upp och behandlat den framställan som MTC gjort i samband med
kartläggningen.

Konsekvensen av utredningens lagförslag är att oberoende alternativ blir
kriminella och försvinner från marknaden. Bilfabrikanterna däremot skulle
stärka sin monopolställning och kunna utöka sitt sortiment av bilmodeller
med olika effektsteg. Det faktum att en marknad växt fram visar på att
bilfabrikanterna behöver både en funktionskonkurrens och en priskonkurrens.

Genom ett system för ackreditering av det tillverkande företaget och
certifiering av chips och utrustning för varje aktuell bilmodell samt krav på
maskinförsäkring kunde produkterna godkännas. Det kan också vara rimligt
att chipstillverkaren för sin kund påvisar registreringsmyndighetens krav på
omregistrering.

Utredningen har förbisett möjligheterna till ett utökat godkännande på
detta sätt.

2.4 Konverteringstrimning

Tekniken med chiptrimning är en förutsättning för att kunna konvertera
befintlig fordonspark till alternativa bränslen.

Bilfabrikanternas ambition till förbättringar i detta avseende gäller enbart
kommande årsmodeller och ger därför ingen snabb förbättring av
växthusgaser inom de närmaste åren. Tekniken kan användas för att
omedelbart reducera bl.a. utsläpp av koldixod. Med riktiga styrmedel och
lagar som möjliggör åtgärder kan tekniken användas för att minska såväl
bränsleförbrukning och emissioner som att påskynda ökad användning av
alternativa bränslen.

Stockholm den 27 september 2000

Harald Bergström (kd)

Lars Gustafsson (kd)